Auktion 1 SAMLING FRÖSELL

434 435 436 437
434 SVARTSJÖ. 4 penningar 1546. SM 207, App 938. 0,74 g. Korroderad.
Ex Privat 2007.
1/1+ 800
435 SVARTSJÖ. 4 penningar 1547. SM 208, App 939. 0,84 g. Korroderad. 1+ 800
436 SVARTSJÖ. 4 penningar 1547. SM 208, App 940. 0,69 g. Korroderad. Kantförlust. Fläck. 1+/01 800
437 SVARTSJÖ. 4 penningar 1548. SM 209, App 943. 0,85 g. r. Korroderad. Rengjord. Sårig
kant.
1+ 1 500
MEDELTIDA MYNTNING UNDER VASATIDEN. Gustav Vasas enpenningar från Svartsjö avslutar den rikssvenska penningmyntningen
som startades under Olof Skötkonung några år innan 1000-talets början. De här utbjudna enpenningarna
från 1546 och 1547 är båda mycket rara och den senare är utan tvekan ett av de allra bästa kända exemplaren. Notera
att de båda mynten skiljer sig åt, se bland annat stilen på lejonen och strömmarnas riktning.
Gustav Vasa präglade också två- och fyrpenningar (jfr. utrop 417-419 samt 430-437 och 446). Erik XIV slog ytterligare
en enpenningstyp i Reval 1562 (jfr. utrop 452). Johan III utgav tvåpenningar åren 1575-76 (jfr. utrop 460) samt lät slå den
allra sista örtugen 1591 (jfr. utrop 459). Sigismund präglade slutligen två- och fyrpenningar 1594 samt en fyrapenning 1597
i Reval. Penningen levde dock länge kvar som räknemynt och den medeltida mynträkningen i mark upphörde först i och
med realisationsförordningen den 27 november 1776. Mark, som präglade mynt, introducerades under Gustav Vasa och
slogs sista gången av Adolf Fredrik.
438 SVARTSJÖ. Penning 1546. SM 213, App 948 var. 0,29 g. Xr. Liten kantskada. Frånsidan
missfärgad. Korrosion.
Ex Privat 2007.
Ingen interpunktion mellan årtalssiffrorna.
1/1+)(1? 20 000
439
2:1 2:1
439 SVARTSJÖ. Penning 1547. SM 214, App 949. 0,41 g. Xr. Någon korrosion.
Ex Privat 2007.
01 30 000
440 ÅBO. 16 öre 1557. SM 233, App 989. 33,99 g.
Ex Privat 2007.
Gammal blykopia.
438
2:1 2:1
440
1?/1 500
77