Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAG<br />
Wallmark & McQueen (s.3ff) exkluderar alltså <strong>innovationer</strong> som är<br />
”dominerande <strong>och</strong> av stor vikt för industrin”. Dessutom utesluter de i regel<br />
komplicerade system<strong>innovationer</strong>, som till exempel flygplanet Viggen, där<br />
många konstruktörer bidragit med olika delar <strong>och</strong> inte på ett meningsfullt<br />
sätt låter sig identifieras som upphovsmän (s.23). Likaså utelämnas<br />
<strong>innovationer</strong> av militär natur, ”eftersom svårigheter kan förväntas att få<br />
fram fullständig information om sådana <strong>innovationer</strong>”.<br />
Slutligen förbigås ”en annan viktig klass av <strong>innovationer</strong>, nämligen sådana<br />
som leder till en kostnadsreduktion för en produkt eller process” men sällan<br />
blir föremål för patent (s.29). För en jämförbar framskrivning av deras<br />
innovationsstudie utgör naturligtvis inte dessa urvalsprinciper något hinder.<br />
Tvärtom, urvalskriterierna måste ju följas även för tiden efter 1980.<br />
Däremot bör dessa noga övervägas vid en bredare undersökning av den<br />
<strong>svenska</strong> industrins innovativa verksamhet.<br />
Mot bakgrund av företagens tilltagande globalisering bör särskilt beröras<br />
Wallmark & McQueens krav att innovationen skall ha svenskt ursprung,<br />
vara ”framkommen i Sverige av i Sverige boende innovatör” (s.17).<br />
Problemet är inte främst att vissa före detta <strong>svenska</strong> <strong>storföretag</strong> numera<br />
är utlandsägda utan att FoU-verksamheten bakom en innovation kan ha<br />
bedrivits vid FoU-enheter <strong>och</strong> dotterbolag i flera länder. Så har till exempel<br />
Pharmacia flyttat hela sin forskning utomlands <strong>och</strong> kan alltså inte längre<br />
presentera <strong>innovationer</strong> av svenskt ursprung. Allt talar för att detta<br />
urvalskriterium måste överges.<br />
Ett svenskt företag kan också genom förvärv av utländska företag ha<br />
tillskansat sig en patentportfölj eller produkter <strong>och</strong> metoder mer eller mindre<br />
klara för lansering. Då är risken uppenbar att man mäter köpkraft i stället<br />
för innovationsförmåga <strong>och</strong> att företaget växer genom fusioner snarare<br />
än <strong>innovationer</strong>. Detta är naturligtvis svårare att få ett grepp om än<br />
exempelvis enstaka förvärv av varumärken <strong>och</strong> inlicensiering av nya<br />
produkter.<br />
En väg att kringgå problemet med alltför rigida urvalsprinciper på förhand<br />
vore kanske att slopa dessa <strong>och</strong> i stället gå direkt på företagets FoUavdelning<br />
<strong>och</strong> eventuella intraprenörteam inom organisationen för att där<br />
notera samtliga <strong>innovationer</strong> <strong>och</strong> lyckade tillämpningar i övrigt. En fördel<br />
med detta förfarande skulle kunna vara att ett företags många små<br />
<strong>innovationer</strong> med relativt låg uppfinningshöjd möjligen uppväger ett fåtal<br />
stora. 7 Det skulle kanske ge en delvis annan bild av exempelvis vår<br />
bilindustri även om den inte heller då skulle kunna benämnas<br />
”högteknologisk”. Å andra sidan talar mycket för, inte minst exemplen<br />
ovan, att vissa urvalsprinciper är oundgängliga för att göra en studie praktiskt<br />
genomförbar. Ju närmare dagsläget forskningen kommer desto mer<br />
konfidentiellt blir också underlaget.<br />
18
Change language