Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAG<br />
5.Sammanfattande diskussion<br />
Fem av de mest innovativa <strong>svenska</strong> <strong>storföretag</strong>en 1945–1980 har här<br />
översiktligt studerats med avseende på <strong>innovationer</strong> <strong>och</strong> <strong>tillväxt</strong> under den<br />
påföljande perioden 1980–2002. Tanken var från början att även belysa<br />
intraprenörernas arbete med dessa <strong>innovationer</strong>, men det otillfredsställande<br />
forskningsläget, behovet av ny källforskning <strong>och</strong> de många metodproblemen<br />
nödvändiggjorde en avgränsning. Intraprenören <strong>och</strong> dennes team förbigicks<br />
på så sätt att företagets <strong>innovationer</strong> studerades som ”output”, medan<br />
bakgrunden huvudsakligen lämnades därhän i en ”black box”.<br />
Ingenting tyder på att innovationsfrekvensen avtagit efter 1980, snarare<br />
tvärtom. Fyra av företagen har presterat en hög innovationsfrekvens under<br />
båda perioderna medan det femte, Electrolux, har visat en i jämförelse<br />
med dessa företag lägre innovationsfrekvens 1945–1980 men därefter en<br />
nästan lika hög frekvens.<br />
När det gäller FoU-intensiteten, det vill säga FoU-investeringarnas<br />
storlek i förhållande till försäljningen, är variationen större, eller från låg till<br />
extremt hög intensitet. Ett samband mellan hög FoU-intensitet <strong>och</strong> hög<br />
innovationsfrekvens kan dock påvisas endast för Ericsson <strong>och</strong> Astra/<br />
AstraZeneca. ASEA/ABB <strong>och</strong> SKF har lyckats uppnå en hög innovationsfrekvens<br />
med förhållandevis små FoU-investeringar medan Electrolux visat<br />
låg FoU-intensitet <strong>och</strong> måttlig innovationsfrekvens. En viss försiktighet<br />
med tolkningen är dock befogad, eftersom företagens FoU-uppgifter kan<br />
skifta i kvalitet beroende på olika definitioner, skillnader i hanteringen av<br />
kundorderbunden FoU, extern upphandling av FoU-tjänster, ändrade<br />
redovisningsprinciper <strong>och</strong> mer eller mindre schablonmässiga beräkningar.<br />
Hur har då detta påverkat <strong>tillväxt</strong>en? Som mått på <strong>tillväxt</strong>en har<br />
utvecklingen av vinsten, försäljningen <strong>och</strong> sysselsättningen valts. Alla<br />
uppgifter avser koncernnivå <strong>och</strong> omfattar således även verksamheten<br />
utanför Sverige. Beträffande sysselsättningen bör påpekas att ur företagets<br />
synvinkel även en minskning kan vara positiv, till exempel en följd av<br />
avveckling av olönsam verksamhet eller en genomförd arbetsbesparande<br />
processinnovation som ökar produktiviteten, sänker produktionskostnaderna<br />
<strong>och</strong> ökar vinsten. Avveckling av olönsam verksamhet i större skala medför<br />
i regel att även försäljningen minskar, men detta är i sig inte något som<br />
företaget eftersträvar.<br />
Normalt bör vinstutvecklingen följa FoU-intensiteten <strong>och</strong> särskilt<br />
innovationsfrekvensen. Enligt tabellen har den emellertid varit god för<br />
samtliga företag med undantag för tillfälliga, vanligtvis konjunkturella<br />
svackor. Här bör dock en reservation inskjutas för den osäkra utvecklingen<br />
för Ericsson <strong>och</strong> ABB efter år 2000.<br />
Den gynnsammaste vinstutvecklingen synes Astra/AstraZeneca <strong>och</strong><br />
Electrolux ha haft, trots att de i långa stycken är varandras motpoler.<br />
Electrolux visar god lönsamhet <strong>och</strong> ökad försäljning samtidigt som FoUintensiteten<br />
varit låg <strong>och</strong> innovationsfrekvensen relativt måttlig.<br />
48
Change language