Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAG<br />
4. Översiktliga pilotstudier<br />
Genomgången baseras, då inget annat sägs, på företagens tryckta<br />
årsredovisningar <strong>och</strong> pressmeddelanden. Personuppgifter med mera<br />
rörande <strong>innovationer</strong> har endast i några fall kunnat erhållas från respektive<br />
företag. I övrigt anlitas vid behov den litteratur som kortfattat presenterades<br />
ovan i avsnitt 3.1. Alla uppgifter, till exempel om sysselsättningen, avser<br />
då inget annat sägs koncernnivå <strong>och</strong> omfattar således även verksamheten<br />
utanför Sverige. Vid urvalet av <strong>innovationer</strong> har Wallmark & McQueens<br />
principer i möjligaste mån följts, men i tveksamma fall har de hellre noterats<br />
än utelämnats. I ett viktigt avseende har dock avsteg gjorts från principerna.<br />
På grund av företagens långtgående globalisering av bland annat FoUverksamheten<br />
har kravet på <strong>innovationer</strong>nas <strong>svenska</strong> ursprung övergivits.<br />
Patent- <strong>och</strong> registreringsverkets möjligheter till sökning har endast i<br />
mycket begränsad omfattning visat sig användbara. En innovation kan<br />
vara oskyddad av patent men oftare kringgärdad av en härva av svårtolkade<br />
patent uttagna under lång tid av olika uppfinnare, företag eller patentbyråer.<br />
Så är till exempel SKF:s mekaniska ställdonsenhet (Mechanical Actuating<br />
Unit, MAU) skyddad med över trettio patent som täcker olika användningsområden.<br />
I övrigt har vissa statistiska uppgifter <strong>och</strong> patenthandlingar<br />
erhållits från PRV.<br />
Definitioner <strong>och</strong> indelningar för Statistiska Centralbyråns FoU-statistik<br />
har utvecklats inom OECD. Företagens FoU-verksamhet omfattar<br />
grundforskning, tillämpad forskning <strong>och</strong> utvecklingsarbete. Utgifterna<br />
”består av arbetskraftskostnader (löner <strong>och</strong> lönebikostnader), övriga<br />
kostnader samt årets eventuella investeringar i materiella anläggningstillgångar”<br />
(Statistiska meddelanden Nv 18 SM 9901, s.16). Men så sent<br />
som i början på 1990-talet varierade definitionerna av vad som skall räknas<br />
som FoU-kostnad från koncern till koncern <strong>och</strong> endast läkemedelsföretagen<br />
hade en branschöverenskommelse om definitionen.<br />
En utredning tillsatt av Industridepartementet fastslog att skillnaden<br />
mellan angivna FoU-kostnader i företagens årsredovisningar <strong>och</strong> SCB:s<br />
FoU-statistik var stor: i årsredovisningarna kunde kostnaden vara 80 procent<br />
högre, för läkemedelsföretagen cirka 25 procent. En av orsakerna till<br />
avvikelserna var att SCB:s statistik avsåg endast koncernernas verksamheter<br />
i Sverige, en annan ”att FoU-driftskostnaderna, enligt SCB:s definitioner,<br />
bara i ringa mån täcker in företagens koncernexterna upphandling<br />
av utvecklingstjänster”. Men huvudorsaken, framhöll utredningen, ”är<br />
förmodligen att företagen i sina årsredovisningar utgår från redovisningssystemens<br />
kontouppgifter <strong>och</strong> projektsammandrag <strong>och</strong> inte från<br />
tillämpningar av SCB:s definitioner” (Reitberger 1991).<br />
20