Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAG
Hur har sammanslagningen och den följande omstruktureringen påverkat
den innovativa utvecklingen? För att besvara den frågan bör man först
kartlägga Brown Boveris FoU-verksamhet decennierna före sammanslagningen,
länka denna till ASEA:s samtida innovationsarbete och slutligen
jämföra med ABB:s utveckling efter 1988. Detta är naturligtvis inte möjligt
inom ramen för denna översikt. ABB har 6 000 anställda för FoU i USA,
Europa och Asien (2001) och årligen inlämnas cirka 700 patentansökningar
för att berika en portfölj innehållande drygt 18 000 patent. 15 ABB
samarbetar dessutom med cirka 70 universitet och forskningsinstitut världen
över. Nyckelområden för forskningen är automation, kraft, konstruktion
och tillverkning samt olje- och gasteknik. När det gäller ABB:s mera
övergripande forsknings- och utvecklingsstrategi har man angett fyra
teknikplattformar: Industriell IT; Elsystem; Olja, gas och petrokemi; Hållbar
utveckling och alternativ energiteknik.
FoU-kostnaderna har sedan länge uppgått till cirka sju procent av
årsintäkterna. Glete (1983, s.294f) har dock på grundval av intern statistik
med mera presenterat FoU-uppgifter för ASEA-koncernen 1965–1980
som han är starkt skeptisk till. Han varnar för definitionsproblem och
schablonmässiga beräkningar hos både företag och myndigheter. En viss
försiktighet även med uppgifter från tiden efter 1980 är således befogad.
Barnevik (1983) anger att ASEA-koncernens FoU-kostnader motsvarar
4–5 procent av omsättningen men att relationen i det mer teknikintensiva
moderbolaget är 8–10 procent. Han pekar också på stigande procentuella
kostnader utan att FoU-verksamheten ökar:
”Tendensen är att varje ny produktgeneration kostar storleksordningen
dubbelt så mycket som sin föregångare och att produkternas livscykler
blir allt kortare. Detta förhållande tillsammans med låg marknadstillväxt
för till exempel åtskilliga konventionella kraftelektriska produkter, tenderar
att driva upp procentuella utvecklingskostnaden utan att FoU-verksamheten
ökar i egentlig mening.”
15 Enligt Patent- och registreringsverkets statistik låg ABB på tredje plats,
efter Ericsson och AstraZeneca, bland företagen med flest nationella
patentansökningar 2001. Under första halvåret 2002 minskade dock ABB:s
ansökningar med 62 procent, vilket var långt över genomsnittet (24 procent)
för de främsta 40 företagen. PRV redovisar separat även företag med flest
nationella patentansökningar inom IT- och Telekom (klass G & H) år 2001,
där ABB låg på andra plats efter Ericsson. Genom ett allt större inslag av
industriell IT närmar sig alltså ”starkströmsföretaget” ABB
”svagströmsföretaget” Ericsson.
28