En introduktion i Kabbala av dr Rav Michael Laitman - Kabbalah.info

More documents

Recommendations

Info

För en kabbalist betecknar termen ”Skapare” inte en övernaturlig, åtskild entitet, utan den nivå en människa bör nå härnäst när hon söker högre kunskap. ”Skapare” heter Boreh på hebreiska, vilket innehåller två ord: Bo (kom) och Re’eh (se). ”Skapare” är alltså en personlig inbjudan att uppleva den andliga världen. Vetenskapens vagga Kunskapen de första kabbalisterna förvärvade gjorde mer än att hjälpa dem att förstå hur saker och ting fungerar bakom kulisserna. Med hjälp av den kunde de förklara de naturfenomen vi alla möter. Det föll sig helt enkelt naturligt att de blev lärare, och att den kunskap de vidareförmedlat till oss blev grunden för både antika och moderna vetenskaper. Kanske tänker vi oss kabbalisterna som avskilda människor som skriver magiska skrifter och gömmer sig i dunkla kammare med levande ljus. Kabbalan hemlighölls trots allt till slutet av 1900-talet. Detta smygförfarande framkallade talrika historier och legender om dess natur. Fastän de flesta av dessa historier inte är sanna, förbryllar och förvirrar de fortfarande de mest noggranna tänkare. Gottfried Leibnitz, en stor matematiker och filosof, uttryckte öppet sina tankar om hur hemlighetsfullheten påverkat kabbala: ”Eftersom människan inte hade den rätta nyckeln till hemligheten, blev kunskapstörsten i slutändan reducerad till alla möjliga trivialiteter och vidskepelser, vilket frambringade en sorts ‘vulgär kabbala’ som har väldigt lite gemensamt med den äkta kabbalan, men även olika fantasier som felaktigt går under namnet magi, och detta är vad som fyller böckerna.” Men kabbala har inte alltid varit hemligt. De första kabbalisterna var faktiskt väldigt öppna med sin kunskap, och samtidigt väldigt engagerade i sina samhällen. Ofta var kabbalisterna sina nationers ledare. Av alla dessa ledare är kung David antagligen det mest kända exemplet på en framstående kabbalist som även var en stor ledare. Kabbalisternas engagemang i sina samhällen hjälpte deras samtida lärda att utveckla grundvalen till vad vi idag känner som ”västerländsk filosofi”, vilken senare blev grunden för modern vetenskap. Så här skriver Johannes Reuchlin, en klassiskt lärd humanist och expert på antika språk och traditioner, om detta i sin bok De Arte Cabbalistica: ”Min lärare, Pytagoras, filosofins fader, tog sin lära från kabbalister … Han var först med att översätta ordet kabbala, okänt för sina samtida, till det grekiska ordet filosofi … Kabbala låter oss inte leva våra liv i stoftet, utan höjer vårt medvetande till höjden av kunskap”. Andra vägar Men filosofer var inte kabbalister. Eftersom de inte studerade kabbala kunde de inte helt förstå den kabbalistiska kunskapens djup. Därför utvecklades och behandlades kunskap, som borde ha utvecklats och behandlats på ett väldigt specifikt sätt, på ett felaktigt sätt. När kabbalistisk kunskap kom till andra delar av världen, där det vid den tidpunkten inte fanns några kabbalister, fick den också en annan kurs. 8
På så vis tog mänskligheten en omväg. Fastän västerländsk filosofi införlivade delar av den kabbalistiska kunskapen, tog den i slutändan en helt annan riktning. Västerländsk filosofi frambringade vetenskaper som undersökte vår materiella värld, det som vi uppfattar med våra fem sinnen. Men kabbala är en vetenskap som utforskar det som händer bortom det som våra sinnen uppfattar. Den förändrade tonvikten drev mänskligheten i motsatt riktning från den ursprungliga kunskapen som kabbalisterna erhöll. Denna kursändring tog mänskligheten på en omväg vars konsekvenser vi kommer att utforska i nästa kapitel. De stora frågorna Kabbalan doldes för ungefär 2 000 år sedan. Det var helt naturligt—det fanns ingen efterfrågan efter den. Ända sedan dess har mänskligheten sysselsatt sig med att utveckla monoteistiska religioner och, senare, vetenskap. Båda skapades för att besvara människans mest fundamentala frågor: ”Vilken är vår plats i världen, i universum?”, ”Vad är meningen med vår existens?”. Med andra ord: ”Varför föddes vi?”. Men idag känner människorna mer än någonsin att det som har fungerat i 2 000 år inte längre möter deras behov. Svaren som religionen och vetenskapen ger tillfredställer dem inte längre. Dessa människor söker på annat håll efter svar på de mest grundläggande frågorna om meningen med livet. De vänder sig till österländska läror, spådom, magi och mysticism. Och några vänder sig till kabbala. Eftersom kabbalan uppstod för att besvara dessa fundamentala frågor, är svaren den ger direkt relaterade till dem. Genom att återupptäcka forntida svar på meningen med livet, reparerar vi bokstavligen den spricka mellan mänskligheten och naturen som uppstod när vi vände oss bort från kabbala och till filosofi. Kabbala gör entré Kabbala gjorde sin ”debut” för ungefär 5 000 år sedan i Mesopotamien, ett område som idag ligger i Irak. Mesopotamien var födelseort inte bara för kabbala, utan för alla forntida läror och all mysticism. På den tiden trodde folk på många olika läror, ofta följde de mer än en åt gången. Astrologi, spådom, numerologi, magi, trolldom, onda ögat—allt det och mer utvecklades och frodades i Mesopotamien, den tidens kulturella centrum. Så länge som folk var nöjda med sin tro kände de inget behov av förändring. De ville veta att deras liv skulle vara trygga, och vad de behövde göra för att kunna njuta av livet. De frågade inte efter livets ursprung, eller viktigast av allt, vem eller vad som skapat livets regler. Vid första anblick kan detta verka som en liten skillnad. Men skillnaden mellan att fråga om livet och att fråga om reglerna som ger livet form, är som skillnaden mellan att lära sig hur man kör en bil och att lära sig hur man gör en bil. Det är på en helt annan kunskapsnivå. Förändringens motor Begär dyker inte bara upp från ingenstans. De tar omedvetet sin form i oss, och stiger upp till ytan först när de blir någonting definierbart, som t.ex. ”Jag vill ha pizza”. Dessförinnan känns begären antingen inte alls, eller på sin höjd känns de som allmän rastlöshet. Vi har alla varit med om känslan av att vilja ha någonting utan att riktigt veta vad det är. Så känns ett begär som inte mognat ännu. 9
Page 1 and 2: En introduktion i Kabbala: Din guid
Page 3 and 4: Dr Rav Michael Laitman Biografier D
Page 5 and 6: ojämlikhet mellan könen att ge vi
Page 7: Generalplanen Kapitel 1: Kabbala d
Page 11 and 12: Vid tidpunkten då all denna bilbul
Page 13 and 14: Altruismens nödvändighet Ursprung
Page 15 and 16: Processen att nå tillfredsställel
Page 17 and 18: Bakom lyckta dörrar Människan är
Page 19 and 20: del av dig smakar det så gott... O
Page 21 and 22: Tikkun—korrektionen av viljan att
Page 23 and 24: Kapitel 3: Skapelsens ursprung När
Page 25 and 26: Så viljan att ta emot är den för
Page 27 and 28: Sökandet efter skapelsetanken Äve
Page 29 and 30: Figur 3: Masachen är linjen som sk
Page 31 and 32: Detta är skälet till att det finn
Page 33 and 34: ibland känner i processen. Detta k
Page 35 and 36: Figur 5: Verklighetens pyramid är
Page 37 and 38: Vi behöver fortfarande förstå hu
Page 39 and 40: nuvarande tillstånd att vi var tvu
Page 41 and 42: I ett nötskal Den fysiska världen
Page 43 and 44: Precis som våra hjärnor använder
Page 45 and 46: 1) För att ge måste det finnas n
Page 47 and 48: Det vi upplever är dessutom inte u
Page 49 and 50: Detta är världen för de som är
Page 51 and 52: Men som vi har sagt tidigare är de
Page 53 and 54: Det jag uppfattar är enbart mitt;
Page 55 and 56: högsta tillstånd som kan nås. Oc
Page 57 and 58: 1. Erkänna att vi befinner oss i e
Page 59 and 60:
Å ena sidan har vi just sagt att N
Page 61 and 62:
Fyra faktorer Men om vi inte är n
Page 63 and 64:
våra omgivningar på rätt sätt k
Page 65 and 66:
moment 22—om du har det du vill h
Page 67 and 68:
Kabbalister relaterar till frånvar
Page 69 and 70:
han eller hon inte att kunna njuta
show all

En introduktion i Kabbala av dr Rav Michael Laitman - Kabbalah.info

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?