försvarsbeslut 2004 försvarsbeslutsprocessen sett ur ett ...

denna. Telefonintervjuerna tillämpades när vi bedömde det vara av värde att inhämta
informantens omedelbara upplevelse av ett skeende. Detta kunde bli aktuellt efter en
observation, en artikel i lokalpressen eller nyhetsrapportering. Antalet telefonintervjuer var
18.
5.3 Källor
De källor som ingår i studien är försvarsberedningens rapport ”Försvar för en ny tid”,
Regeringens proposition 2004/05:5 ”Vårt framtida försvar”, dokument från Karlskrona
kommun, Internetsidor samt artiklar, ledare och insändare i lokalpress. Sammantaget ger
dessa källor en tidsmässig stomme för processen. Det omfattande studiet av källor används
således i stor utsträckning för att studera tiden och den formella gången i beslutsprocessen.
Ytterligare ett användningsområde är att granska intervjuerna och hitta olikheter mellan de
muntligt beskrivna förloppen och de formellt skriftligt beskriva förloppen. De två
lokaltidningarna Blekinge Läns Tidning (oberoende liberal) och Sydöstran
(socialdemokratisk) har följts under tiden 2004-02-27—2004-12-16. I dessa tidningar har
totalt 352 artiklar, ledare och insändare som behandlar försvarsbeslut 2004 publicerats. Under
vissa veckor har rapporteringen skett varje dag. Andra veckor har försvarsfrågan berörts i
mindre utsträckning, med den lägsta frekvensen i juli, då endast ett inslag publicerades. Den
massmediala bevakningen innefattar Blekinge Läns Tidning och Sydöstran.
6. Analys
6.1 Diskursanalys
Innebörden i begreppet diskurs är en kedja av utsagor eller uttryck, den form sådana kedjor
har och hur de åstadkommits, den regelstyrda praxis som frambringar sådana kedjor, det vill
säga former för vetande och problematiserande diskussion 44 .
Enligt Hall och Giebens är diskurs en samling påståenden som är ett sätt att representera
en särskild sorts kunskap om ett ämne. Diskurs möjliggör framställandet av ämnet på ett
särskilt sätt. Diskurs influerar all social praktik, men all social praktik är inte diskurs utan
diskurs är snarare praktik av det producerade meningsskapandet. 45
Begreppet diskursiv är ett tankearbete där insikt nås i delmomenten före helheten. Det står
i ett motsatsförhållande till intuitiv. En diskursiv process innebär att forskaren stegvis
analyserar ett objekt eller resonemang i syfte att nå insikt om helheten genom att först söka
förstå delarna. Den diskursiva informationen bildas således av en grupp utsagor om något. 46
I vid bemärkelse innebär diskurs ”innebörden i vad vi säger och skriver samt sättet vi gör
det på”. Inom vetenskapen uppträder diskurser framförallt som data i skriftlig form,
inkluderande tidningstexter och intervjuutskrifter, men innefattar även handlingsmönster, som
kan studeras i skrift, exempelvis beslut, regler, anvisningar, rekommendationer eller
berättelser om utförda handlingar. 47
Två distinktioner kan göras avseende begreppet diskurs. För det första finns en åtskillnad
mellan hegemoniska diskurser och motdiskurser. På den offentliga arenan tystas vissa
diskurser ned genom att exkluderas i den dominerade offentligheten. Orsakerna till detta står
att finna i att nyhetsprogram och utrymme i tidningar brottas med knappa resurser, styrda av
ekonomi och politik. Sammantaget medför det att endast ett begränsat antal diskussioner
förekommer. I opposition mot en hegemonisk diskurs står motdiskurser. Inom dessa finns
44 Lübecke, Poul. (1988). Filosofilexikonet. Stockholm: Forum.
45 Hall, Stuart. Gieben. Bram. (Eds.), (1992). Formations of Modernity. Cambridge: Polity Press.
46 Foucault, Michele. (1972/1992). Vetandets arkeologi. Lund: Cavefors.
47 Sahlin, Ingrid. (1999). Diskursanalys som sociologisk metod. I Katarina Sjöberg. (Red.), Mer än kalla fakta.
Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. s. 83-106.
16