försvarsbeslut 2004 försvarsbeslutsprocessen sett ur ett ...

In i det sista var det oklart om försvarspropositionen skulle vinna bifall eller röstas ner.
Vänsterpartiets riksdagsgrupp spelade en vågmästarroll när de krävde att K4 i Arvidsjaur
skulle få vara kvar och att helikopterverksamheten skulle utredas. Ytterligare en intressant
infallsvinkel är att statsministern från början deklarerade att inga kompensationspaket skulle
utdelas. Detta ställningstagande till trots tvingades regeringen i slutskedet att lova stöd till
Arvidsjaur.
När regeringens försvarsproposition med klar majoritet antogs i riksdagen innebar det på
operationell nivå att femton förband läggs ner medan fem omstruktureras. Försvaret kommer
att ominriktas från föråldrat invasionsförsvar till ett modernt insatsförsvar där internationella
insatser är en del. Terrorism skall dock främst bekämpas av polisen, trots att det kan finnas
situationer när polisens kompetens och resurser behöver kompletteras. Frågor som då kan
ställas är varför försvarets roll i samhället fortfarande är starkt traditionsbunden och varför
demarkationslinjen mellan Försvarsmakten och polismakten måste vara så skarp. En
återkommande uppfattning bland de personer som intervjuats i denna studie är att händelsen i
Ådalen år 1931 varit en hämsko för utvecklingen av samarbetet mellan dessa båda
myndigheter. Efter riksdagsbeslutet återstår en viktig politisk uppgift; nämligen att informera
medborgarna om försvarets inriktning med nya uppgifter som följd.
I ett tidigt skede stod det klart att lokaliseringen av Försvarsmaktens grundorganisation
inte skulle baseras på regionalpolitiska ställningstaganden utan att sakargumenten skulle vara
avgörande. Så har också skett bland annat i den argumentationslista som framtagits av
tjänstemän inom Karlskrona kommun. Det går dock inte att bortse från att de regionalpolitiska
intressena måste ha varit en stark drivkraft för kommunalpolitikerna där kravet på
handlingskraft varit såväl explicit som implicit från kommuninvånarnas sida. I Karlskrona
finns en allmän medvetenhet om marinens betydelse för lokalsamhället. Örlogsstadens marina
historia, det levande världsarvet, förankringen i idrottsrörelser, loger och inte minst ett stort
antal arbetstillfällen är exempel på denna betydelse. Försvarsfrågans vikt för Karlskrona kan
även relateras till att de båda lokaltidningarna under försvarsbeslutsprocessen publicerade 352
inslag. Erfarenheterna från det förra försvarsbeslutet, då KA2 lades ner, bidrog säkerligen
även till insikter om allvaret i situationen. Sett ur ett lokalt, socialdemokratiskt perspektiv
måste utfallet av försvarsbeslutet vara av central betydelse inför valet år 2006. Under
försvarsbeslutsprocessen har socialdemokraternas starka ställning i Karlskrona
kommunfullmäktige samt landshövdingens relation till statsminister Göran Persson i
egenskap av tidigare skolminister i hans regering varit av betydelse. Sammantaget med det
faktum att Sveriges regering är socialdemokratisk har dessa sakförhållanden säkerligen
bidragit till ett positivt utfall av försvarsbeslutet för Karlskronas del.
Försvarsbeslut 2004 verkställs av Försvarsmakten, vilket innebär att det är människor med
olika tolkningsbas som ska effektuera nya förutsättningar och givna direktiv. Ett tydligt
exempel på detta är bibehållen verksamhet vid Muskövarvet, trots beslut om nedläggning i det
förra försvarsbeslutet. Riksdagsbeslutet betyder således inte att kommunalpolitiker kan sluta
vara offensiva i försvarsfrågan. Tvärtom måste de fortsätta agera med målet att hålla den nya
diskursen ”Karlskrona är Sveriges marinbas” levande.
48