GENOM BROTT - Manpower

60-tal
– Vi hade inte riktigt förstått hur stor verksamheten
var i andra länder. Där var företagen stora
och oerhört lönsamma. De hyrde ut sjuksköterskor
och läkare. Saker som var helt otänkbara i Sverige.
På tåget hem från Paris bildades den svenska
branschorganisationen. Genom åren grep den
europeiska organisationen in flera gånger för att
söka påverka de svenska myndigheterna.
I kontorssamhällets umgängesvärld finns det ett före
1967 och ett efter. Skillnaden stavas du-reformen.
På den gamla tiden var det självklart att tilltala
varandra med titlar. Det spelade ingen roll om man
lärt känna sin kollega: Titlarna satt som klister.
Och av någon anledning var detta som känsligast
när det gällde det motsatta könet. En man på kontoret
kunde aldrig lägga bort titlarna med en äldre
kvinna. En kvinna kunde aldrig lägga bort titlarna
med en man, inte ens om denne var yngre.
Folk kunde gå runt i decennier och säga ”fröken”
och ”kamrer” till varandra. Och ständigt
detta Niande.
24
– När jag anställde ansåg jag att tre månader i
företaget var en lagom tid innan man kunde lägga
bort titlarna, säger Ulla Murman.
Allt det där ändrade socialstyrelsens chef Bror
Rexed på 1967. Han deklarerade offentligt i
Dagens Nyheter att nu säger vi du med litet d.
– Samma dag gick jag ner till kontoret och sa:
Hädanefter är vi du med varandra, säger Ulla.
För en yngre läsare är det svårt att inse hur
stor förändringen var för dem som jobbat flera år
på kontor.
– För mig var det kanske den största förändringen
på jobbet som inträffade på 1960-talet.
Den minns jag allra starkast, säger Inger Ahnell.
1969 fick kontoret sin första man. Tolvårige Lars
Murman anmälde sig för tjänstgöring.
– Jag hade känt honom länge, även suttit
barnvakt för honom, säger Inger Ahnell.
– Han jobbade i det vi kallade ”gruvorten”,
ett bullrigt kopieringsrum. Lars sa bestämt att han
aldrig skulle syssla med sånt här i framtiden. Men
nu blir det ju inte alltid som man tänkt sig.
Under 1960-talet blir det inskrivet i lagen att alla har rätt till fyra veckors
semester och att arbetstiden ska vara 42,5 timmar per vecka.
FOTO: NILS-JOHAN NORENLIND/TIOFOTO
DET HÄNDE PÅ 60-TALET
Neil Armstrong tar de första stegen på månen.
Sverige övergår till högertrafik.
Beatles slår igenom.
På arbetsplatsen talar man om det nya fritidsnöjet: båten.
Av hela befolkningen äger inte mindre än 1,3 miljoner en
egen fritidsbåt.
Likalönsprincipen införs och särskilda kvinnolöner avskaffas.
Arbetskraftinvandringen ökar, främst jugoslaver, finnar, greker
och italienare blir nya svenskar.
USA inleder krigsoperationer i Vietnam.
Vi lägger bort titlarna och tilltalar varandra med du.
En ny yrkeskategori börjar efterfrågas: datafolket.
Femdagarsveckan introduceras.
25
Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen byter namn från
daghjälp till dagpenning. Namnbytet ska understryka att
det handlar om en försäkring och inte en hjälpåtgärd.
Martin Luther King proklamerar: ”I have a dream”.
TIDSTYPISK PLATSANNONS
DN 16 juni 1965
GIFT MAN
Gärna i 50-årsåldern anställes den 1 september, som
tjänsteman i distributionsarbete med ytterligare uppgift att
öva tillsyn över den fastighet, vari vårt kontor är inrymt.
Kännedom om fastighetsarbete önskvärd. Tjänstebostad
om 2 rum och kök. Hustrun kan få arbete med kontorsstädning.
Friskhetsintyg erfordras före tjänstens tillsättande.
Stockholms Stadshypoteksförening.
60-tal