GENOM BROTT - Manpower

More documents

Recommendations

Info

80-tal han var helt ny på posten som chefjurist. 37 år gammal och med en domarutbildning i bagaget kom han närmast från en position på Hovrätten för övre Norrland. – Jag hade jobbat i domstolarnas skyddade värld hela tiden. Jag visste ingenting om skrivbyråer eller artistförmedlingar. Jag hade ingen aning om vilken infekterad fråga det här var och vilka fällor jag ramlade i. Som chefjurist förde Anders Kruse protokoll när styrelsen för AMS höll sammanträde. Förutom generaldirektören var han ensam AMS-anställd på dessa möten. Resten var representanter från LO, TCO, SACO och SAF. Redan vid första mötet överraskades Kruse av hettan i diskussionen. – Det pågick en intensiv debatt om olaga arbetsförmedling. De fackliga organisationerna var irriterade på att det förekom trots att det var förbjudet. Framförallt drev TCO på och tillsammans hade fackförbunden majoritet i styrelsen. Lennart Bodström, som suttit många år i AMSstyrelsen, hade märkt att skrivbyråerna trots skärpningen av lagen fortsatte att växa i antal. Och AMS, som enligt 1935 års lag hade i uppdrag att spåra och polisanmäla byråerna, agerade enligt Bodström släpphänt. Nu vädrade han sitt missnöje i styrelsen. – Anmälningarna mot dessa olagliga verksam- 40 heter hade inte gett något. Jag kan inte säga att AMS jurister var särskilt intresserade av att ta tag i den här frågan. De hade ett ringa intresse. Inte gjorde de många knop, säger Lennart Bodström. Det var ingen hemlighet att Bodström var den som mest entusiastiskt drev frågorna om arbetsförmedlingens verksamhet. Anders Kruse uppfattade de hårda orden på dessa sammanträden som en klarsignal för handling. – Striderna om olaga arbetsförmedling förlamade verksamheten i styrelsen. Det var skarpa meningsmotsättningar när vi egentligen skulle ha behövt diskutera hur vi skulle tackla arbetslösheten. Jag insåg att något måste göras för att få ett slut på detta, säger Kruse. Efter det misslyckade försöket att stänga de privata artistförmedlingarna riktades hans blickar mot skrivbyråerna. Kruse gav inte mycket för 1970-talets modell i vilken arbetsuppgifterna angavs skriftligt för att kunna kalla personaluthyrningen för entreprenad. – I realiteten förändrade det inte skrivbyråernas verksamhet. Det var inga verkliga entreprenader. En eftermiddag i februari 1981 dök Kruse och Åke Hjelm upp på företaget Rationell Kontorsservice i Solna. Ägaren Ingrid Örn tog emot – tillsammans med en fotograf från SAF-tidningen som förevigade mötet. Bilden visar två kostymklädda statstjänstemän som med allvarliga miner förklarar läget. Kruse ställer frågor och Hjelm för anteckningar. I stolen mitt emot sitter Ingrid Örn med armen lite trotsigt vilande på stolsryggen. – Vissa bitar i er verksamhet går inte ihop med arbetsförmedlingslagen, utan är klara brott mot den. Därmed är verksamheten olaglig, informerade Kruse. Enligt referatet i tidningen hotade han med böter eller fängelse i upp till sex månader. På detta sätt fortsatte Kruse att söka upp skrivbyrå efter skrivbyrå. Ulla Murman hade fått besök av Anders Kruse redan ett år tidigare, i april 1980. Efteråt beskrev hon sin frustration i Expressen: – Det var som ett långt polisförhör. Det kändes hotfullt och förnedrande. Tvingas jag lägga ner verksamheten nu innebär det konkurs. Alla anställda förlorar sina jobb. Våra uppdragsgivare får inte längre den sekreterarservice de behöver. I samma veva gjorde Ulla Murman och Hans Hägglund en förskräckande upptäckt. De hade ju Artikel i SAF-tidningen 26 februari 1981. 41 80-tal ett par år tidigare vänt sig till Stockholms Handelskammare, där bland annat LAB var medlem, för att höra om kammaren kunde ta sig an vissa uppdrag istället för skrivbyråerna. Vad skrivbyråfolket inte visste var att handelskammaren spelade under täcket med AMS. Detta avslöjades i juni 1980 när ett två år gammalt brev från Stockholms Handelskammare påträffades i AMS’ register. I det skriver vice verkställande direktören Lars Almström till Kruse att ”jag föreslår att Du slår ned på de stora grå byråerna omedelbart efter skollovsveckan, d v s måndag den 20 februari”. Med de orden ville han uppmana Kruse att rensa upp bland de tvivelaktiga skrivbyråerna. Brevet undertecknades med ”hjärtliga hälsningar, Lars Almström”. Avslöjandet skapade stort rabalder. Ulla Murman beskriver brevet som ”en dolkstöt i ryggen”. – Jag minns brevet med viss rodnad, säger Lars Almström, idag pensionerad från handelskammaren. Han bekräftar att det förekom någon slags kontakt om samarbete med skrivbyråerna, men att
80-tal han snabbt beslutade sig för att hålla dem på armlängds avstånd. – Vi kunde inte vara med och balansera en sådan verksamhet. Det var ju inga riktiga entreprenader. Det var så att man skickade in en sekreterare när någon på ett företag blev sjuk. Det var olaglig arbetsförmedling. Istället sökte och fick handelskammaren tillstånd att driva förmedling av sekreterare för tillfälliga inhopp. Det blev en ”succé”, enligt Almström, och liknande verksamhet öppnades av handelskammaren i Göteborg. Kravet från AMS var att förmedlingen skulle drivas utan vinst. För att efterse detta kallades Almström upp till Kruse några gånger om året. – Vi tyckte inte att Kruse var så lätt att tas med. Han var väldigt byråkratisk, säger Lars Almström. – Vi såg det som att vi var tvungna att sam- arbeta med AMS efter att vi fått tillståndet. Idag tycker jag inte att det var helt lyckat. Det blev väl så att vi skvallrade på skrivbyråerna. Vi tyckte att vi måste vara lagliga och i det ingick att rensa bort det som störde bilden av det lagliga. Han viftar bort Ulla Murman och Hans Hägglunds misstankar om att handelskammaren i själva verket gjorde vinst på sin verksamhet, och att brevet skulle ha varit ett sätt att göra sig av med misshaglig konkurrens. – Nej, jag tror inte att vi tjänade på detta. Det hade ju inte varit korrekt. Men lite konkurrens var det förstås. Händelserna i början av 1980-talet lever kvar starkt hos Ulla Murman. Hon är bitter på Anders Kruse och förstår inte varför han personligen ville ”förgöra” verksamheten. AMS på krigsstigen: Skrivbyråerna ska bort! Ulla Murman uttrycker sin frustration i Expressen 28 april 1980. 42 – Klart att det var obehagligt för Murman och de andra att träffa okänsliga jurister på AMS, säger Kruse idag. – Men min företrädare hade sett mellan fingrarna. Jag är en ganska snäll person. Men jag tyckte det var viktigt att vara tydlig. De frågade: ”Vad händer om vi inte gör någonting”. ”Ja, då blir det åtal” kunde jag bara svara. Under 1980-talet utmanades skrivmaskinerna av ordbehandlarna, de apparater som så småningom skulle bli kända som PC-datorer. Mona Jansson, som kom till Stockholms Stenografservice genom sammanslagningen med LAB, minns den första ordbehandlaren på kontoret. – Den hette MC Card 80 och såg ut som en vanlig skrivmaskin med en stor låda bredvid på golvet, säger Mona Jansson. I lådan kunde man trycka in ett magnetkort som lagrade texten. Varje kort lagrade en sida. Finessen var att om man hade gjort fel på exempelvis sidan 5, så stoppade man in kort 5 och räknade FOTO: COURTESY IBM CORPORATE ARCHIVES PC:ns föregångare, ordbehandlaren, lanseras. Här en MC Card 80 från IBM. 43 80-tal på displayen vilken rad man skrivit fel på. Därefter skrev man den rätta formuleringen och sparade. – Om jag ville skriva ut den nya korrekta sidan tryckte jag bara på utskrift och då skrev maskinen av sig själv genom att läsa av kortet, säger Mona som fortfarande jobbar kvar på <strong>Manpower</strong>. Hon minns att den alltmer upptrappade konflikten med AMS skapade reaktioner från utomstående. Det blev lite olustigt att berätta vad man jobbade någonstans. – Det var många som tyckte att det var suspekt att jobba på skrivbyrå. ”Det där är ju grå arbetskraft”, sa folk. Många tyckte framförallt att utepersonalen var tvivelaktig: ”Kan de inte få ett vanligt jobb?” Anders Kruses offensiv mot skrivbyråerna skulle dock snart stöta på patrull. Och detta från minst sagt oväntat håll. Som plikttrogen tjänsteman och högt utbildad jurist ville Kruse att lagens bokstav skulle äras. Hans uppdrag från statsmakterna kunde bara tolkas som att skrivbyråerna skulle bort:
Page 1 and 2: Det här är boken om den flexibla
Page 3 and 4: HISTORISK SAMMANFATTNING 1884: Stad
Page 5 and 6: 72 50-tal ulla murman grundade Stoc
Page 7 and 8: 50-tal Specialiseringen och de löp
Page 9 and 10: 60 -TALET 1957 födde ulla murman s
Page 11 and 12: 60-tal det var ”naturligt”. Och
Page 13 and 14: 60-tal Konferens i Paris 1967. Tvil
Page 15 and 16: 70 -TALET 1960-tal övergick till 1
Page 17 and 18: 70-tal Modern kontorsmiljö på 197
Page 19 and 20: 70-tal Den andra stora samhällseko
Page 21: 80-TALET 38 det var en märklig aft
Page 25 and 26: 80-tal 80-tal Om sekreteraren var f
Page 27 and 28: 80-tal 80-tal Även Lars och Michae
Page 29 and 30: 90 -TALET en dag i slutet av 1980-t
Page 31 and 32: 90-tal efterspel. 1993 röjde reger
Page 33 and 34: 90-tal Kontorsmiljö från mitten a
Page 35 and 36: 90-tal sekreterare Berit Hägglund
Page 37 and 38: 2000-tal ingen hade, med sitt goda
Page 39 and 40: 2000-tal plats inom entreprenad- oc
Page 41 and 42: 2000-tal lagarbetare med ett tydlig

GENOM BROTT - Manpower

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?