GENOM BROTT - Manpower

More documents

Recommendations

Info

80-tal Riksdag och regering hade sagt att 1935 års lag skulle gälla. Rättsväsendet hade genom Högsta domstolen tolkat lagen 1962. Och AMS styrelse, framförallt TCO:s ledamöter, uppmanade Kruse att agera. Dessa tre makter – riksdag/regering, rättsväsendet och fackförbunden – gav emellertid snart prov på dubbla budskap. Det började från fackligt håll. Torbjörn Rindås, nyanställd jurist på HAO, Handelns arbetsgivarorganisation, hade fått uppvaktning på kontoret av Dagmar Martin, Ulla Murman och Jan Sylvén. De berättade att HTF, Handelstjänstemannaförbundet, begärt ett kollektivavtal. Delegationen undrade om HAO kunde företräda skrivbyråerna som motpart i avtalet. Rindås tog kontakt med HTF och 1979 hade ett kollektivavtal tecknats för innepersonalen på skrivbyråerna. Detta var sprängstoff. I AMS’ styrelse kämpade Lennart Bodström för att röka ut skrivbyråerna. Samtidigt gick ett av hans egna medlemsförbund och tecknade kollektivavtal. – Det väckte en del uppseende bland kollegorna i TCO. De menade att vi därmed legaliserade verksamheten. Flera förbund menade att det i princip var ett svek från HTF:s sida. De tyckte inte att vi skulle ha något alls att göra med skrivbyråerna, säger Holger Eriksson då förhandlings- 44 chef på HTF, idag organisationens ordförande. – Vi svarade våra kollegor att den ena verksamheten i skrivbyråerna, alltså innepersonalen, är fullt legal. Och då ska där tecknas kollektivavtal. Men vi underströk samtidigt att den del som stred mot lagen inte omfattades av avtalet. Han minns att framförallt Statstjänstemannaförbundet inom TCO reagerade. De befarade att skrivbyråerna skulle medföra att statliga myndigheter drog ner på antalet riktiga anställningar. – Så har vi aldrig sett på saken. Uthyrningen konkurrerar inte med fasta anställningar. Vi har alltid vetat att det finns ett behov av en verksamhet som löser kortare inhopp, säger Holger Eriksson. Anders Kruse blev bestört när han fick höra nyheten. – Vi tyckte att det var jättejobbigt. Jag frågade TCO: Om ni nu vill ha stopp på det här, varför skriver ni kollektivavtal? De svarade nånting om att det var ett lokalt förbund som slutit avtalen. Jag tyckte att det hela var oerhört schizofrent, säger Kruse. Det andra exemplet på att statsmakterna talade med dubbla tungor fick Kruse 1982. För det stod riksdag och regering. Bakgrunden var följande. Trots att en borgerlig regering kommit till makten hade inte lagen ändrats till skrivbyråernas favör. Var potatisen för het? Möjligt. Men man ska inte heller överdriva frågans politiska tyngd. Inte ens inom arbetsgivarlägret. Under nästan hela 1970talet skapade inte skrivbyråerna en enda rubrik på SAF-tidningens förstasida. Det skulle gå ända fram till 1978 innan något hände. Då träffade Hans och Dagmar Martin, ägare till LAB, av en slump den unge SAF-lobbyisten Björn Tarras-Wahlberg. De förenades av sitt gemensamma intresse för numismatik, läran om mynt och medaljer. Tarras-Wahlberg, en av våra första moderna lobbyister i Sverige, hade skaffat eget rum i riksdagen. Ofta lämnade han över färdiga motionstexter till borgerliga riksdagsmän som skrev under. När Expressen på helsidor avslöjade hans ”hemliga påtryckargrupp” blev verksamheten allmänt känd. Tarras-Wahlberg fascinerades av Dagmar Martins berättelse om skrivbyråernas belägenhet. – Jag visste knappt att de existerade. När jag fick höra att deras verksamhet var olaglig tyckte jag att det var absurt. Under flera års tid hade nämligen riksdagsmännen stiftat lagar som gjort det enklare att vara ledig. Och här fanns en typ av företag som kunde skicka in ersättare vid dessa ledigheter – men det var förbjudet! Tarras-Wahlberg bjöd Hans och Dagmar Martin på bricklunch i SAF:s personalmatsal för att diskutera saken vidare. Därefter tog han kontakt med Hans Hägglund, som företrädde Svenska Kontorsserviceförbundet. 45 80-tal – Jag insåg direkt att Hans var rätt man att skicka fram i offentligheten. Han var kunnig och förtroendeingivande. Problemet var att han var alldeles för blyg. Den 25 januari 1979 skrev Björn Tarras-Wahlberg tillsammans med några borgerliga riksdagsledamöter en motion som uppmanade regeringen att hitta en lösning på skrivbyråernas situation. Motionen följdes upp av en strid ström brev, undertecknade Hans Hägglund, till olika riksdagsledamöter. Samtidigt dök det upp artiklar i diverse näringslivstidningar där han berättade om skrivbyråernas svåra sits. Allt iscensatt av Tarras-Wahlberg. Den 29 november var det votering i kammaren. Skulle riksdagen uppmana regeringen att lösa frågan? 167 röstade ja, 160 nej. Regeringen utsåg ett justitieråd för att reda ut den juridiska trasselsudden. Efter två år, i februari 1982 lämnades ett delbetänkande. Slutsatsen var förbluffande: Det behövs ingen lagändring. Skrivbyråerna är redan lagliga! Utredningen slog fast att tidigare klarlägganden och domar tittat alldeles för mycket på förhållandet mellan skrivbyrån och kunden. Var det uthyrning eller entreprenad? En mer relevant fråga var förhållandet mellan skrivbyrån och sekreteraren.
80-tal 80-tal Om sekreteraren var fast anställd kunde det inte räknas som arbetsförmedling. Därför var det bara att teckna avtal även för utepersonalen, varefter frågan skulle vara löst. Enkelt. ”Äntligen är vi lagliga”, utropade skrivbyråerna i dagspressen. Men Anders Kruse uppfattade inte saken så. – Utredningen var feg. Jag tror att den borgerliga regeringen helt enkelt ville slippa problematiken. De ville få till en ändring i rättstillämpning utan att ändra i lagen. Den socialdemokratiska regeringen som nyss tagit makten skyndade sig att lägga ner utredningen. Den tredje statsmakten som gav dubbla budskap var rättsväsendet. Efter att Kruse och Hjelm gjort sina undersökningar polisanmälde de på nytt ett knippe byråer. En tid därefter ringde telefonen hemma hos Georg och Ulla Murman. Det var lördag och paret vilade ut i hemmet i Kvicksund vid Mälaren. En polisman hade tagit reda på numret dit. – Du ska infinna dig med samtliga i personalen och samtliga kundkort hos mig på måndag klockan åtta, sa polismannen. – Jag vägrar, svarade Ulla. – Då får du finna dig i att det blir allvarliga saker. – Jaså. Du menar husrannsakan. Jag kan ta 46 bort rubbet under helgen. Jag kan gräva ner saker i jorden. – Kan du inte lugna ner dig nu? – Nej, jag kommer på tisdag och tar med två kunder och två i personalen, beslutade Ulla Murman. Det slutade med att Ulla träffade chefsåklagare KG Svensson. Efter att han lyssnat en stund till hennes berättelse konstaterade han: – Det här vägrar jag gå till åtal med. Anders Kruse visste inte riktigt vad han skulle tro. – Åklagaren struntade i oss. Det var irriterande. Vi ville ha ett avgörande. 1984 var det dags igen. Efter att Kruse överklagat saken fick åklagare Thomas Holst i uppdrag att ta sig an skrivbyråmålet. Några år senare kallades Ulla Murman för sjätte gången till en domstol. Skulle Stockholms tingsrätt komma till samma slutsats som utredningen från 1982 – att skrivbyråerna var lagliga om de erbjöd riktiga anställningar? Ulla berättade för rätten att de slutit avtal med HTF om så kallade garantilöner för delar av personalen. Det innebar att alla kunde räkna med en viss lön, även om det inte fanns några uppdrag. Stockholms tingsrätt ignorerade utredningen. Dom- stolen stadgade att det viktiga fortfarande var om skrivbyrån ställde arbetskraft till förfogande (uthyrning) eller utförde ett visst arbetsresultat (entreprenad). ”Att personalen varit anställd hos serviceföretagen och på i branschen normala villkor leder ej till annan slutsats”. Ulla fick 1 125 kronor i böter. Domen överklagades. Efter skolan och extraknäcken på Stockholms Stenografservice hade Ullas son Lars Murman gett sig ut med ryggsäcken i världen. Tillbaka i Sverige följde ekonomistudier på Handels i Göteborg. Första jobbet blev på Ericsson där han träffade Michael Haglind. Tillsammans gjorde de många affärsresor ihop. Under surrande hotellfläktar började de båda prata om framtiden. – Vi tyckte att Ericsson var ganska stort. Det var så mycket regler överallt. Vi ville ha vårt eget, säger Michael Haglind som även han kom från en företagarfamilj. Michaels småländska far drev mekanisk verkstad. Ulla Murmans son, Lars Murman (vänster) tar över verksamheten tillsammans med kompanjonen Michael Haglind 1986. 47 1986 berättade Ulla för sin son att hon ville sälja skrivbyrån. Hon hade redan kontakt med en potentiell köpare när Lars började bli intresserad. Han berättade för Michael om företaget. – Skrivbyrå? Vad är det? Går det att hålla på med? Senare samma år lämnade Lars sin anställning på Ericsson och köpte halva Stockholms Stenografservice. Michael följde efter och köpte den andra halvan. Inger Ahnell minns Lars första möte med personalen. – Han satte sig ner på ett skrivbord och tittade på oss. ”Jag har hundra, nej tusen, idéer”, sa han. – Vad händer nu då? tänkte vi. Läsaren kan själv föreställa sig kulturkrocken. Platsen var ett företag där kvinnor styrt i 34 år. Rutinen och yrkesstoltheten satt i väggarna. Plötsligt steg en ung man med intensiv blick in i allt detta. Inger Ahnell hade passat honom som barn och sett honom sommarjobba på kontoret. Nu var han deras chef.
Page 1 and 2: Det här är boken om den flexibla
Page 3 and 4: HISTORISK SAMMANFATTNING 1884: Stad
Page 5 and 6: 72 50-tal ulla murman grundade Stoc
Page 7 and 8: 50-tal Specialiseringen och de löp
Page 9 and 10: 60 -TALET 1957 födde ulla murman s
Page 11 and 12: 60-tal det var ”naturligt”. Och
Page 13 and 14: 60-tal Konferens i Paris 1967. Tvil
Page 15 and 16: 70 -TALET 1960-tal övergick till 1
Page 17 and 18: 70-tal Modern kontorsmiljö på 197
Page 19 and 20: 70-tal Den andra stora samhällseko
Page 21 and 22: 80-TALET 38 det var en märklig aft
Page 23: 80-tal han snabbt beslutade sig fö
Page 27 and 28: 80-tal 80-tal Även Lars och Michae
Page 29 and 30: 90 -TALET en dag i slutet av 1980-t
Page 31 and 32: 90-tal efterspel. 1993 röjde reger
Page 33 and 34: 90-tal Kontorsmiljö från mitten a
Page 35 and 36: 90-tal sekreterare Berit Hägglund
Page 37 and 38: 2000-tal ingen hade, med sitt goda
Page 39 and 40: 2000-tal plats inom entreprenad- oc
Page 41 and 42: 2000-tal lagarbetare med ett tydlig

GENOM BROTT - Manpower

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?