GENOM BROTT - Manpower

More documents

Recommendations

Info

90-tal när högsta domstolen 1989 mer eller mindre uppmanade statsmakterna att ändra lagen var det arbetet redan i full gång. Mycket pågick i skymundan. Anders Kruse på AMS utkämpade ett besynnerligt tvåfrontskrig. Utåt framstod han som skrivbyråernas främste fiende. Inåt kämpade han och generaldirektör Allan Larsson med att övertyga medarbetarna om att privata alternativ inte var så farliga. Ett viktigt lunchmöte ägde rum 1988. Anders Kruse och Torbjörn Rindås, skrivbyråernas företrädare på Handelnsarbetsgivarorganisation, träffades. En tredje matgäst var statssekreteraren på arbetsmarknadsdepartementet, Sten Hekscher. – På den här lunchen sa Anders Kruse: ”Ett gott råd, om ni ska klara ut det här måste ni få substans i anställningen”. Det resulterade i att det andra kollektivavtalet, ambulerandeavtalet för Allan Larsson, generaldirektör på AMS 1983-1989. 56 uthyrda medarbetare, träffades 1988. Det innehöll garantitid på 50 procent, alltså att den uthyrda personalen fick halv fulltidslön även om det inte fanns tillräckligt med uppdrag, säger Torbjörn Rindås. Tidigare var sekreterarnas arbete oreglerat, de arbetade när de ville och när det fanns ett passande uppdrag. I ambulerandeavtalet knöts nu skrivbyrån och sekreteraren närmare varandra. Förhållandet dem emellan började alltmer påminna om en ”vanlig” anställning, dock med den viktiga skillnaden att arbetsuppgifterna utfördes hos kunden, vilket fortfarande ansågs tvivelaktigt. Frågan om privat arbetsförmedling hade ännu inte fått sin politiska lösning. FOTO: BERTIL ERICSON/PrB Sedan några år tillbaka hade regeringens egen jurist Hans Blyme utrett skrivbyråfrågan. – Tanken var att skärpa lagen. Vi letade efter tecken på missförhållanden på skrivbyråerna men fann inga, säger Blyme. 1989 presenterade han sitt förslag till ny lag. Nyckelformuleringen stadgade att personaluthyrning var förbjuden. Företag som godkänts av AMS kunde dock få tillstånd att bedriva verksamhet tre månader i sänder, högst sex månader. En infekterad pressdebatt följde. En del menade att det var ett hot mot näringsfriheten att AMS i lag skulle få rätten att godkänna eller förkasta företag. Efter sommaren tog Anders Kruse och Allan Larsson själva till orda i ett inlägg i Dagens Industri. De beklagade att AMS hängts ut som en buse i debatten och försäkrade att de ”inte bett om” förslaget från regeringen som Blyme presenterat. – Det är ett oacceptabelt förslag. Det svenska industrisamhället håller på att förvandlas till ett tjänstesamhälle och då måste otidsenliga lagar avskaffas, förklarade Anders Kruse när nyhetsbyrån TT ringde. Kruse och Larsson förberedde sitt svar på regeringens förslag. AMS ville inte bara helt avkriminalisera personaluthyrning. Myndigheten sa sig också vara beredd att pröva privat arbetsförmedling. Deras åsikt vann gehör och när propositionen slutligen lades hade formuleringen om att personaluthyrning inte får bedrivas försvunnit. Istället klargjordes att 57 personaluthyrning ska vara tillåtet i högst fyra månader, en tid som dock kunde förlängas i kollektivavtal. Ett annat villkor var ett rejält anställningsförhållande mellan serviceföretaget och den uthyrde. Riksdagen utfärdade den nya författningen den 11 juli 1991. En historisk dag för alla svenska tjänsteföretag. Många bolag inom it och management hälsade lagen med glädjefylld lättnad. I likhet med skrivbyråerna utförde de arbetet på plats hos kunderna. Men de kallades konsulter, inte sekreterare. Av någon anledning hade myndigheterna aldrig jagat dataföretagens manliga företagsledare på samma sätt som skrivbyråernas ägarinnor. För dessa kvinnor var den 11 juli en ljuvlig seger. Inte minst för Ulla Murman, som ställdes inför domstol åtta gånger innan lagen ändrades. Men också för Berit Hägglund, Gertie Åbom och alla de andra som genom åren hade anklagats för brott. Och för Hans Hägglund, Torbjörn Rindås, Jan Sylvén, Björn Tarras-Wahlberg och övriga personer vars idoga arbete fick ändringen till stånd. Icke att förglömma var den 11 juli också en seger för Anders Kruse. Nu slapp han genomdriva en lag han faktiskt ogillade. Ingen skulle mer tvingas välja mellan att se genom fingrarna eller att behöva dra kvinnliga entreprenörer inför skranket. Få känner till att dessa händelser fick ett globalt 90-tal
90-tal efterspel. 1993 röjde regeringen Bildt väck alla hinder för personaluthyrning och tillät även privat arbetsförmedling. Samtidigt sade Sverige upp den gamla ILO-konventionen, som förbjöd privat arbetsförmedling i vinstsyfte. ILO, som är FN:s organ för arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor, höll kongress 1994. I salen satt hundratals deltagare från hela världen. Den som begärde ordet först av alla var Anders Kruse. Han berättade om 1980talets konflikter med skrivbyråerna och hur regering och riksdag till slut funnit det bäst att släppa fram de privata alternativen. Detta borde vara framtiden också för ILO, argumenterade Kruse. Flera röster varnade för vad som kunde hända. – Mest intryck gjorde en kille från Filippinerna som beskrev hur fattiga, arbetssökande i hans land blev utnyttjade av uthyrningsföretag. De blev tvungna att sälja sin sista tillgång, vattenbuffeln, för att ha råd med förmedlingsavgiften. Anders Kruse utsågs till ordförande i en kommitté som skulle komma fram till en global hållning till personaluthyrning. Efter flera veckors manglande låg utkastet till en ny konvention klar. – Den sade att privata arbetsförmedlingar är tillåtna. Men ingen skulle behöva betala för att få ett jobb. Och absolut inte med en vattenbuffel, säger Anders Kruse. 58 FOTO: ROLF ADLERCREUTZ/TIOFOTO På Filippinerna tvingas människor betala – inte sällan med en vattenbuffel – för att få jobb. Efter köpet av Stockholms Stenografservice hade Michael och Lars gjort sig av med kontoret i Gamla Stan och flyttat in i LAB:s lokaler på Sveavägen 25-27. Därefter flyttades högkvarteret till en fastighet på Grev Turegatan. Nu öppnades också små lokalkontor på Drottninggatan, Stureplan, Södermalm och ute i Kista. På varje ställe placerades både personalansvariga och säljare. Tanken var att komma närmare kunderna. Konkurrenterna byggde raskt upp sina egna säljkårer. Måltavlan var vanligtvis verkställande direktör. Denne höll ju i pengarna, resonerade många. Michael Haglind berättar att han och Lars ställde sig en helt annan fråga: – Vem är det som tar besluten om att hyra in? Vi upptäckte att det nästan aldrig var vd. Om någon hade blivit sjuk och måste ersättas var det personen närmast som upptäckte att Lisa var borta och kastade sig på telefonen. Ungefär som man beställer en taxi. Därför var det viktigare att kontakta sekreterare och telefonister. Vi tog reda på vem som beställde, inte vem som bestämde. Snart kom små nyttiga och roliga saker på posten till dessa beslutsfattare. Ett exempel var sekreteraralmanackan från Teamwork. Där fanns alla viktiga telefonnummer. De bästa representationskrogarna, taxibolagen, hotellen och – förstås – numret till Teamwork när man behövde extra personal. Eller 59 90-tal vad sägs om parfymen ”Nuage by Teamwork”. – Det blev en jättesuccé. Vi ritade till och med ett litet parfymmoln i all vår reklam så att sekreterarna som fått parfymen skulle göra kopplingen till oss, säger Michael Haglind. Frågan är om inte det mest slagkraftiga påhittet ändå var vinprovningarna. Plötsligt fick sekreterare som på sin höjd blivit bjudna på julbord chansen att prova viner – och Teamwork stod för notan. – Först kom kunderna till oss för att få en inblick i hur vi arbetade och hur våra system fungerade. Efter detta åkte vi och hade vinprovning. Det var mycket uppskattat, säger Inger Ahnell. Idag har allt detta fått ett namn – relationsmarknadsföring – och är högsta mode inom reklambranschen. Relationsmarknadsföring blev en grundbult i Teamworks omvandling från skrivbyrå till tjänsteföretag. De andra två grundbultarna var kundgarantin och värderingarna. I årets första nummer av kundtidningen Teamwork 1990 stod följande att läsa: ”Som första företag i skrivbyråbranschen inför vi på Teamwork kundgaranti. Är du av någon anledning missnöjd med den tjänst du fått av oss slipper du betala”. – Det väckte ett ramaskri i hela branschen.
Page 1 and 2: Det här är boken om den flexibla
Page 3 and 4: HISTORISK SAMMANFATTNING 1884: Stad
Page 5 and 6: 72 50-tal ulla murman grundade Stoc
Page 7 and 8: 50-tal Specialiseringen och de löp
Page 9 and 10: 60 -TALET 1957 födde ulla murman s
Page 11 and 12: 60-tal det var ”naturligt”. Och
Page 13 and 14: 60-tal Konferens i Paris 1967. Tvil
Page 15 and 16: 70 -TALET 1960-tal övergick till 1
Page 17 and 18: 70-tal Modern kontorsmiljö på 197
Page 19 and 20: 70-tal Den andra stora samhällseko
Page 21 and 22: 80-TALET 38 det var en märklig aft
Page 23 and 24: 80-tal han snabbt beslutade sig fö
Page 25 and 26: 80-tal 80-tal Om sekreteraren var f
Page 27 and 28: 80-tal 80-tal Även Lars och Michae
Page 29: 90 -TALET en dag i slutet av 1980-t
Page 33 and 34: 90-tal Kontorsmiljö från mitten a
Page 35 and 36: 90-tal sekreterare Berit Hägglund
Page 37 and 38: 2000-tal ingen hade, med sitt goda
Page 39 and 40: 2000-tal plats inom entreprenad- oc
Page 41 and 42: 2000-tal lagarbetare med ett tydlig

GENOM BROTT - Manpower

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?