GENOM BROTT - Manpower

More documents

Recommendations

Info

50-tal 50-tal Utan att veta det startar Ulla genom sina ambulerande sekreterare en helt ny näringsgren som i slutet av seklet vuxit till en miljardindustri. FOTO: HANS KÄHR/PER LANGÖ/FOTOGRAFERNA Arvet från medeltiden blev den svenska ämbetsmannen – en man som ansåg sig stå aristokratin nära. Kanske var han adel, kanske en prästson med läshuvud. Han var alltid man. Hans skrå kallades ofta för ”skruvstolsfolket”, med anspelning på den kontorsstol som höjdreglerades med en snurrskiva. Även om han kanske inte stod adeln lika nära som han ville, var ämbetsmannens levnadsstandard betydligt högre än fabriksarbetarens. Det var bara ett problem: Han räckte inte till för kontorssamhället. Industrialiseringen svepte in över fabriksgolvet och utrustade kontoren med uppfinningar som manuella räknemaskiner och skrivmaskiner. Det var inte längre fråga om att med sirliga penndrag i bläck författa skrivelser. De första tjänsteföretagen som nådde breda folklager – främst banker och försäkringsbolag – krävde massproduktion av dokument. Det har sagts att första världskriget tog livet av ämbetsmannen. I hans ställe kom tjänstemannen. Och han var ofta – en kvinna. Utan att då veta det hade Ulla Murman 1953 grundat en ny näringsgren, en bransch som vid seklets slut skulle växa till att bli en miljardindustri. Legenden berättar att personaluthyrning för kontor föddes mer eller mindre av en slump. I början skötte Ulla och hennes anställda skrivupp- dragen hemma på kontoret. En kund var dock udda. En professor som jämt och ständigt kom ner med kluddiga manuskript för renskrivning. Ulla sa: – Är det inte lika bra vi skickar upp en maskinskriverska till professorn i fortsättningen? Och så blev det. Ett och ett halvt år efter starten hade Stockholms Stenografservice 50 anställda. I jakten på arbetskraft ringde hon runt bland väninnorna. Bland de intresserade fanns flera hemmafruar. Det hände också att Ullas systrar fick rycka in. – Det var inte svårt att få tag på kvinnor som ville ut i arbetslivet. Och det hade redan poppat upp ett antal bolag som höll på med samma sak, men de verkade anställa folk utan att göra några kontroller. Jag bestämde mig från början för att mina sekreterare skulle hålla högsta kvalitet. Den marknad varifrån Ulla Murman hämtade sin arbetskraft såg helt annorlunda ut än vad den gjort bara 20 år tidigare. Då präglades arbetsmarknaden av ständiga strider mellan arbetare och kapitalägare om priset på arbetskraften. Ingen lag styrde hur det skulle sättas, varför de som arbetade och de som ägde själva fick Allt fler kvinnor gör entré i arbetslivet. 8 9 FOTO: HULTON ARCHIVE/GETTY IMAGES lösa den saken. Det första kollektivavtalet träffades 1869 i Stockholm. Men under många år framöver skulle kampen om lönerna resultera i strejker, oroligheter och till och med skottlossning. Till slut hotade regeringen att ingripa. Avsikten med det huvudavtal som slöts mellan LO och SAF i Saltsjöbaden 1938 var att undvika politisk inblandning genom att göra upp om lönerna i centralt samförstånd och därmed få ett slut på konflikterna. Metoden prövades i löneförhandlingarna första gången 1951/52. Och 1955 sattes ramarna för arbetarnas lönestegringar i centrala förhandlingar. Mot denna bakgrund har 1950-talet beskrivits som en skördetid. Inte nog med att arbetsfred rådde. Nu hade den socialdemokratiska regeringen också råd till välfärdsreformer. 1948 höjdes folkpensionerna till en dräglig nivå. 1955 infördes allmän sjukförsäkring. 1957 röstade svenska folket ja till den allmänna tillläggspensionen. 1960 kom allmän änkepension och barnpension. Städernas fattigkvarter med det ingrodda stadsdelslivet vittrade bort. Några mil utanför uppfördes HSB-förorter och villaidyller med välansade gräsmattor. Och i hem där ordet fritid tidigare varit en dröm planerade man för årets semester.
50-tal Specialiseringen och de löpande banden blommade ut i full styrka inom industrin. Hantverksarbetarna reducerades till en försvinnande liten skara. Lärlingsväsendet, med rötter i medeltidens skråhantverk, ersattes av nystartade verkstadsskolor. Fabrikernas hantlangare, som på statistikspråk kallas okvalificerade arbetare, ersattes av maskiner. Den hårdföra mekaniseringen spred sig från fabriksgolvet upp till kontoren. Men det ledde inte till ett minskat behov av människor. Tvärtom. Skruvstolarna åkte ut och kontorslandskapens labyrinter växte fram. På Skomakargatan gick telefonen varm. Kunderna var allt från småfirmor till de allra största bolagen. SAS, Trygg-Hansa och Ericsson stod på kundlistan redan då. För en medelkvalificerad sekreterare kunde Ulla fakturera sex kronor i timmen. Allt fler sökte jobb, men hon anställde bara de bästa. Fem faktorer var viktiga när hon intervjuade kandidater. 1. Yrkesskickligheten. 2. Ett vårdat språk. 3. Fysiska möjligheter att klara jobbet. 4. God hygien. 5. Ett anständigt utseende. Man behövde inte vara vacker, men ordentlig klädsel var ett krav. 50talets kontorsmode påbjöd mörk kostym och vit skjorta för männen. Kvinnorna skulle ha dräkt. Ankellång kjol var också okej. – Att komma med långbyxor till jobbet var totalförbjudet. Det var för mycket fritid. Det var otänkbart för en kvinna att gå klädd så i ett kontorslandskap. Den neutrala klädkoden gick i gråbrun färgskala. Läppar och naglar skulle vara omålade. Bakom de nedtonade detaljerna fanns en tanke. Kvinnorna skulle inte uttrycka någonting av sin personlighet på arbetstid. Detsamma gällde för männen. Länge gällde regeln att män endast kunde arbeta utan kavaj om ingen utomstående fanns Opassande kontorsklädsel? FOTO: STEN D. BELLANDER/TIOFOTO närvarande. Ända in på 70-talet var det på vissa arbetsplatser uteslutet att gå till lunchrummet i skjortärmarna. Trots det snäva regelverket fanns visst utrymme att välja stil. En etikettsbok för kontorsdamer rekommenderade ”elefantgrå flanelldräkt” eller ”moccabrun klänning”. Och i Anna Odhes bok ”Hur man Annons i Affärsvärlden 10 11 50-tal blir en god sekreterare” från 1932 står att färgen även ska väljas med hänsyn till arbetsuppgifterna. ”Ett vårdat yttre är synnerligen av vikt för sekreteraren. Även om hon är fattig och har låg lön (...) så böra hennes kläder icke alltför mycket förråda detta ledsamma faktum. En kontorsklädning skall vara diskret i färg och snitt och inte verka luggsliten. Det finns affärer, som påbjuder, att personal skall gå klädd i svart. Detta påbud förestavas icke av någon kittslighet mot de unga flickorna bland personalen utan har sin förklaring däri, att svart är en lugn färg som inte drar uppmärksamheten från viktigare ting(...)” En del män ringde med bullrande röst och beställde arbetskraft med ”sekreterarutseende”. En snygg tjej, alltså. Ulla Murman fick ägna tid åt att förklara att det ju var yrkesskicklighet hon sålde, inte kvinnlig fägring. Klichébilden om den kvinnliga sekretararen som behagar sin chef lever idag kvar som en symbol för det ojämlika arbetslivet. Bilden var starkare för 50 år sedan – då med en positiv laddning. En annons i Affärsvärlden visar hur en kvinnlig sekreterare flugit upp på chefens bord och gnider sitt långa, bara ben mot hans. Utanför står en annan manlig medarbetare och ringer förgäves på dörrklockan. Annonsen, som gör reklam för upptagetfunktionen i Ericssons telefonväxlar, har rubriken: ”Är chefen upptagen, så är han upptagen”.
Page 1 and 2: Det här är boken om den flexibla
Page 3 and 4: HISTORISK SAMMANFATTNING 1884: Stad
Page 5: 72 50-tal ulla murman grundade Stoc
Page 9 and 10: 60 -TALET 1957 födde ulla murman s
Page 11 and 12: 60-tal det var ”naturligt”. Och
Page 13 and 14: 60-tal Konferens i Paris 1967. Tvil
Page 15 and 16: 70 -TALET 1960-tal övergick till 1
Page 17 and 18: 70-tal Modern kontorsmiljö på 197
Page 19 and 20: 70-tal Den andra stora samhällseko
Page 21 and 22: 80-TALET 38 det var en märklig aft
Page 23 and 24: 80-tal han snabbt beslutade sig fö
Page 25 and 26: 80-tal 80-tal Om sekreteraren var f
Page 27 and 28: 80-tal 80-tal Även Lars och Michae
Page 29 and 30: 90 -TALET en dag i slutet av 1980-t
Page 31 and 32: 90-tal efterspel. 1993 röjde reger
Page 33 and 34: 90-tal Kontorsmiljö från mitten a
Page 35 and 36: 90-tal sekreterare Berit Hägglund
Page 37 and 38: 2000-tal ingen hade, med sitt goda
Page 39 and 40: 2000-tal plats inom entreprenad- oc
Page 41 and 42: 2000-tal lagarbetare med ett tydlig

GENOM BROTT - Manpower

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?