Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

More documents

Recommendations

Info

Även den lokala fågelfaunan som t ex större hackspett kan påverkas av ett vindkraftprojekt. Det är inte bara själva vindkraftverket i sig som kan innebära ingrepp i skyddsvärd natur. Även anläggningsarbetet påverkar. Anläggning av tillfartsvägar och de kraftledningar som behövs medför också de ibland omfattande ingrepp i viktiga habitat. Dessutom är förstås själva anläggningsarbetet med dess störande buller en risk, om det utförs på olämplig tidpunkt under året. Foto Stefan Pettersson. Föreningen Sörmlands Ornitologer | 99
100 | Det sörmländska fågelåret 2008 Sjön Skundern biomanipuleras Sjön Skundern i norra delen av Flens kommun har i ornitologiska sammanhang ofta förekommit i fågelrapporterna. Sjön är en av länets bättre fågelsjöar sett till antal rapporterade rastande arter. Drygt 200 arter har påträff ats i området. Individantalet är dock ofta lågt och sett till häckande sjöfågelarter tom ringa. Det som är mindre känt i ornitologiska kretsar är att Skundern är kraftigt övergödd och har haft återkommande fi skdöd. I Skundern genomförs 2009-2010 en så kallad ”Biomanipulation” för att kunna komma till rätta med fi skdöd och övergödningsproblematik. I den här artikeln beskrivs förhållandena innan åtgärden genomförts. I kommande fågelår presenteras resultat och påverkan på fågelfaunan. Skundern Skundern är idag en grund slättsjö på ca 2 km²med ett maxdjup på cirka 3.5 m och är mycket grundare än så på de fl esta håll. Skundern tillhör den eutrofa näringsrika sjötypen som främst hittas i slättområden. Vattnet innehåller mycket höga halter av näringsämnen och kännetecknas av brunt l Text: Jukka Väyrynen Foto Jukka Väyrynen vatten. Större delen av sjöns botten täcks av ett djupt ”fl ytdylager”. Förhållandena är extrema i sjön på grund av dess ringa djup i förhållande till vattenytan. Skundern blir snabbt varm på våren och svalnar fort på hösten vilket ger liten cirkulation på vattnet i bottenregionen. Vattenståndet varierar stort under året beroende av vädret. Under varma somrar är avdunstningen betydande samtidigt som det under regniga perioder snabbt kan fyllas på och bli ”högvatten”. Sörmlands mest övergödda sjö Orsakerna till övergödningen återfi nns främst i en historisk belastning där sjön under större delen av 1900-talet fått ta emot mycket näringsämnen från kringliggande jordbruksmarker. Gödsling, hushållens utsläpp och sjönära bete har bidragit till en anrikning av främst fosfor i bottensedimenten. Det som avgör om ett vatten är övergött (näringsrikt) eller inte är mängden av närsalter i det. Till de mest betydelsefulla hör nitrater (kväve) och fosfater (fosfor). Det är viktigt att dessa närsalter fi nns i lagom nivåer och i rätt förhållande till varandra. I Skun-
Page 1 and 2:
Det sörmländska fågelåret 2008
Page 3 and 4:
2 | Det sörmländska fågelåret 2
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 | Det sörmländska fågelåret
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50: 48 | Det sörmländska fågelåret
Page 99: 98 | Det sörmländska fågelåret
show all

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?