Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

More documents

Recommendations

Info

l Text och foto: Göran Andersson skyddsvärd natur utan även att anläggningsarbetet innebär påverkan. Anläggning av tillfartsvägar och de kraftledningar som behövs innebär även de ibland omfattande ingrepp i viktiga habitat. Dessutom innebär förstås själva anläggningsarbetet med dess störande buller en risk om det utförs på olämplig tidpunkt under året. Till habitatförstörelse kan även inräknas de störningar som uppstår när verket är i drift såsom ljud samt skugg- och ljusreflexer. Att detta har inverkan på djur och människor finns det studier som visar, men det är däremot dåligt känt hur stor påverkan det har på exempelvis sjungande fåglar. Hinder i flyttningsstråk Med barriäreffekter menas den inverkan vindkraftverk kan ha på flyttande fåglar. Om verket placeras så att det utgör ett onaturligt hinder i naturliga flyttningsstråk. Här finns en uppenbar risk att de för vindkraften lämpliga platser för etablering ur fåglars perspektiv istället är direkt olämpliga. Åsar och bergsryggar ger goda förutsättningar för vindkraftverk, men där bildas också uppvindar som uppskattas av många större fåglar såsom rovfåglar och tranor. Även etableringar till havs kan utgöra hinder för flyttande fågel och då främst vid dåligt väder med dålig sikt då fåglarna upptäcker verken sent. Olika flyttningsriktningar under höst- resp vårflyttning komplicerar problematiken ytterligare. Som om inte det var nog är dessutom önskemålen för att minimera påverkan olika för flyttande fåglar respektive näringssökande. För övervintrande sjöfågel är täta ansamlingar av verk att föredra medan glesa rader i flyttningsriktningen är bättre för samma sjöfåglar om de befinner sig på flyttning. Den kanske mest kända och debatterade risken med vindkraftverk ur ett fågelperspektiv är nog i alla fall kollisionsrisken. Det är väl känt att fåglar dör i kollisioner med de roterande bladen. Det är dock inte till fullo Föreningen Sörmlands Ornitologer | 97 känt i vilken omfattning. Störst risk tycks uppstå vid ouppmärksamhet från fågeln sida. Något som sker vid exempelvis jakt eller då en inkräktare i reviret ska jagas bort. Mest känt är förstås de stora rovfåglarnas kollisioner såsom berguv eller havs-/kungsörn. Det finns även misstanke om att värme, ljud och ljus kan attrahera insekter som i sin tur lockas till sig insektsätare. Det senare är dock ännu så länge en teori som inte belagts. För sjöfågel kan förstås dåligt sikt över havet innebära risk för att förvirra sig in bland vindkraftverk med förödande konsekvenser. Tjänstemän saknar nödvändig kunskap Då handläggandet som sagt behandlas på lokal kommunal nivå kan man inte förvänta sig att de tjänstemän och myndighetspersoner som förväntas ta beslut i dessa frågor själva sitter på all nödvändig kunskap. Ofta saknas helt insikten om att ett vindkraftverk faktiskt skulle kunna utgöra ett hot mot faunan. Det som normalt beaktas är förstås allmänhetens åsikter som oftast handlar om förfulning och störande buller. För att säkerställa att fågelskyddsfrågor beaktas i ärendehanteringen har alltså den redan nämnda vindkraftsgruppen etablerats som en arbetsgrupp inom <strong>FSO</strong>. Denna grupp är så bemannad att representanter finns från våra kommuner och medlemmarna bevakar aktuella ärenden efter bästa förmåga. Förkunskaperna och erfarenheter om vindkraft skiftar inom gruppen, men det gör mindre då bevakningen är det väsentliga. När det väl blir ”skarpt läge” hjälps gruppen åt för att formulera yttranden och om så efterfrågas komma med förslag till alternativ placering. Det vi trycker på i våra kontakter är att vi organiserade fågelskådare som kollektiv besitter en unik kunskap som kommunerna borde dra nytta av. Positivt bemötande Alla kommuner inom Södermanlands län har kontaktats och respektive handläggare där har fått en kontaktperson inom arbets
98 | Det sörmländska fågelåret 2008 Varje enskild skyddsvärd plats som undanhålls etablering är värd allt slit, anser arbetsgruppen. gruppen. Vanligtvis får vi ett mycket positivt bemötande då de flesta tjänstemän här får ett erbjudande om ideell hjälp inom ett område som dom själva inte behärskar, men borde ta i beaktande. Under det knappa år som gått sedan etablerandet av arbetsgruppen har redan en rad ärenden hanterats alternativt pågår. De flesta kommuner är representerade även om en tydlig tyngdpunkt på svårare ärenden noteras i Oxelösund/Nyköping samt Strängnäs/Eskilstuna. Det är i dessa områden det diskuteras större etableringar. Få ärenden är dock färdigbehandlade ännu varför det är svårt att ännu bedöma hur stor påverkan vi som fågelförening kan ha. Det tydligaste beviset på vikten av att agera och möjligheterna till påverkan dök upp i samband med ett identifierat behov av förstudie avseende fågellivet ur vindkraftsperspektiv initierat av Oxelösunds och Nyköpings kommuner gemensamt. Denna typ av uppdrag går ofta till mer eller mindre kunniga konsulter som tar rejält betalt. I detta fall gick istället frågan till vindkraftgruppen och en 28-sidig rapport har på imponerande kort tid författats vilken sammanfattar känd kunskap om skyddsvärda fågelarter i skärgårdsnära miljö i de båda kommunerna. Rapporten fanns enligt önskemål framme i maj 2009 på kort varsel. All heder till Nyköpings och Oxelösunds kommuner som valde ett alternativt förfarande för att skaffa sig nödvändig kunskap, samt en stor eloge till de inom arbetsgruppen som offrade soliga majdagar för att istället sitta vid datorn och samla ihop och sammanställa efterfrågad data. Svåra beslut för politiker Återstår nu att se att denna samlade kunskap också används på ett förnuftigt vis. När man på detta vis på en plats samlar den översiktliga bilden av ett antal skyddsvärda arter och presenterar det på ett kartmaterial, blir komplexiteten i denna problematik mycket tydlig. Det blir inga lätta beslut våra kommunala politiker har framför sig och vi kan nog inte förvänta oss att det alltid går i den riktning vi skulle önska. Vi måste dock fortsätta vårt arbete oförtrutet då varje enskild skyddsvärd plats som undanhålls etablering i sig är värd allt slit. Under 2008 och 2009 har vindkraftsgruppen bemannats av nedanstående personer som fungerar som kontaktpersoner för kommunen inom parentes. Har du tips på ärenden, kunskap som kan vara värdefull i samband med ärenden eller helt enkelt vill hjälpa till vänder du dig till den/de som representerar din kommun. Jan-Eric Hägerroth (sammankallande, Nyköping), Bo Arvidsson (Katrineholm), Håkan Gilledal (Eskilstuna), Bertil Karlsson (Gnesta), Jan Karlsson (Oxelösund), Leif Ekblom (Strängnäs), Staffan Hellbom (Strängnäs), Lillemor Däckfors (Vingåker), Lennart Hellquist (Vingåker), Per Flodin (Flen) och Göran Andersson (Trosa).
Page 1 and 2:
Det sörmländska fågelåret 2008
Page 3 and 4:
2 | Det sörmländska fågelåret 2
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 | Det sörmländska fågelåret
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48: 46 | Det sörmländska fågelåret
Page 97: 96 | Det sörmländska fågelåret
show all

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?