Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

More documents

Recommendations

Info

dern har denna balans satts ur spel på grund av alldeles för höga halter närsalter. Skundern har dessvärre hamnat i en knipa värre än de flesta sjöar under de senaste åren. Sjön har hamnat i en ”självgödningscirkel”. Kvävning och självgödning Växter, inte bara vass och näckrosor utan främst alger och växtplankton (stora mängder), och djur som dör i vattnet sjunker till botten där främst bakterier börjar bryta ner det organiska materialet. Ju mer fria näringsämnen som finns lösta i vattnet - desto mer växter - och följaktligen mer att bryta ner. De enorma mängderna med nedbrytande bakterier behöver mycket syre. Tar syret slut i bottenregionen så kvävs allting där med påföljd att nedbrytningen först minskar och att det blir mer att bryta ner (nu även de döda bakterierna själva). Syret tar slut i bottenregionen först samtidigt som att även de övre vattenlagren också börjar påverkas. Nu utvecklas bakterier som inte behöver syre för sin fortlevnad. Vid en kvävning ökar dessa enormt i antal. De ger dessvärre ifrån sig svavelväte (vilket är giftigt och luktar ruttna ägg) som reagerar med det fosfor som finns bundet i bottenmaterialet i form av järnfosfat. Det svaveljärn som uppkommer bildar en svart smet på botten och fosfaterna som frigörs göder nu algerna och växterna vid ytan igen och det hela börjar om igen. Mätningar av mängden närsalter som tillförs via tillflödena idag visar att halterna är förhållandevis låga och att de inte i någon större utsträckning spär på problemet. Något som skulle kunna bromsa algtillväxten är en ökad vattenvolym dvs en höjning av sjön. Ökad vattenvolym ger mer syre och längre tid innan vattnet värms upp osv. Vattennivån sänktes Skundern var förr en djupare sjö men trycket från myndigheter och vissa markägare gjorde att sjön sänktes i början av 1900-talet. Orsaken till detta återfinns i den befolk- Föreningen Sörmlands Ornitologer | 101 ningsökning som skedde under 1700-1800 talen - det behövdes helt enkelt mer odlingsbar mark. För att stimulera och underlätta utdikningar och sjösänkningar införde staten olika slags bidrag till avtappnings- och sjösänkningsföretag samt genomförde en del lagändringar (jmfr med utvecklingen av vindkraft). Med 1879 års dikningslag påskyndades sjösänkningsverksamheten radikalt och i denna anda påtvingade man även en sänkning av Skundern så småningom. Enligt gamla protokoll rådde inte någon enighet om sänkning, den genomfördes med en knapp majoritet. Denna realiserades 1913–14 då vattenytan kom att sänkas med närmare 1,5m vilket kom att påverka sjön radikalt. Minskad vattenmängd bidrog snabbt till en ökad igenväxning som i sin tur accelererat med användningen av konstgödsel osv. Även närliggande sjöars vattenstånd påverkades markant –vilket också var ett syfte med sänkningen! Det var där som den mesta vinsten i jordbruksmark fanns. Igenväxning och utarmning Under de varma sommarmånaderna förvandlas Skunderns vatten till en grönbrun algsoppa. Dåligt siktdjup bidrar till att fiskätande fåglar inte häckar och att mängder
102 | Det sörmländska fågelåret 2008 Försök med utfiskning (biomanipulation) av liknande sjöar som Skundern har gjorts i Skåne med mycket goda resultat. Genom trålning har man tagit upp stora mängder av fisk som sedan skickats för rötning i någon biogasanläggning. En utfiskning innebär inte utrotning av det totala fiskbeståndet utan är bara ett sätt att ta bort en viss mängd näringsämnen med vitfisken ur en sjö för att minska trycket på de djurplankton som behövs för en biologisk balans. Foto Karin Mossler (bilden t v) och Jukka Väyrynen. småfisk konkurrerar ut de insektätande sjöfåglarna. Det dåliga siktdjupet – ofta mindre än 40cm – gör också att olika slags undervattensväxter inte kan leva här. Näckrosor och vass har dock brett ut sig åtminstone fram till 1990-talet. Häckelstaviken i sjöns södra del har numera växt igen helt och i vikarna vid Mälby, Ekeby och Bråhovda dominerar vass och näckrosor. På senare tid har också växtligheten spritt sig allt längre ut i sjön. Även angränsande sjöar i direkt anslutning till Skundern har drabbats. Navestasjön som ligger uppströms håller också den på att växa igen helt och förlorar snart sin vattenspegel (vilket sjön Nälen redan gjorde för ca 30 år sedan). Detta trots att Navestasjön får mycket av sitt vatten från källflöden. Sundbysjön med sitt klara källvatten har också fått en betydande växtlighet. Tyvärr pågår också alltjämt en utarmning av floran och även fåglarna har blivit färre. Skogen avverkas som aldrig förr och betesdjuren minskar alltjämt vilket säkert också påverkar sjöns vattenkvalitet och områdets ekosystem. Karaktärsfåglar från förr som ladusvalor, tornseglare, sten- och buskskvättor, törnsångare och inte minst göktytan minskar för vart år. Visst etablerar sig nya arter också. Senaste somrarna har algen ”gubbslem” dykt upp och bildar nu en ”grön smet” på sina håll. I Sundbyån är framkomligheten ytterst begränsad av denna anledning och algen ses lite här och var i sjön. Blommande näckrosor och alger dominerar Sjöns växtlighet domineras av typiska växter för näringsrika/igenväxande sjöar. Bland de högre växterna märks bladvass, vit och gul näckros tydligast. I ett par av vikarna så hittas trots allt axslinga trots att siktdjupet är dåligt. Det fantastiska är dock att på de platser där axslinga etablerat sig, är vattnet ofta klarare vilket tyder på att de fungerar som skydd för betande djurplankton. Tar man sig en närmare titt vid vassbältena, hittar man även gäddnate, vattenpilört, dyblad, kaveldun, vass-starr och sprängört. Vid kommunens undersökningar har man hittat 24 arter högre växter knutna till vattnet. När de gäller de lägre växterna så återfinns bland sjöns många olika växtplankton flera karaktärsarter för näringsrika vatten. Dessa arter uppträder ofta i enorma mängder vilket också visar
Page 1 and 2:
Det sörmländska fågelåret 2008
Page 3 and 4:
2 | Det sörmländska fågelåret 2
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 | Det sörmländska fågelåret
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52: 50 | Det sörmländska fågelåret
Page 101: 100 | Det sörmländska fågelåret
show all

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?