12.09.2013 Views

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

på att reducera mängden växtplankton i ett<br />

begränsat ekosystem. Principen bygger på att<br />

det under ”normala” förhållanden finns en<br />

balans mellan producenter och konsumenter<br />

i en näringspyramid. Mängden konsumenter<br />

reduceras för varje steg i näringspyramiden.<br />

I ett friskt ekosystem finns mycket djurplankton<br />

som betar av växtplanktonen och<br />

som i sin tur blir mat åt karpfiskar vilka<br />

sedan äts av rovfisk. Vattnet är ofta någorlunda<br />

klart och med det en god växtmiljö för<br />

olika undervattensväxter som utgör refugier<br />

för djurplanktonen.<br />

I en övergödd sjö finns få djurplankton och<br />

mängder med småfisk - med en dominans av<br />

karpfisk - som får till följd en enorm tillväxt<br />

av växtplankton. Siktdjupet är dåligt varför<br />

undervattensväxterna inte klarar av att leva i<br />

den miljön med påföljden att djurplanktonen<br />

inte har något skydd alls.<br />

Metoden går alltså ut på att skapa en ny<br />

stabil balans i sjöns ekosystem. Detta kan<br />

göras relativt enkelt. Man går helt enkelt in<br />

och tar bort cirka 75 – 80 procent av karpfiskpopulationen<br />

samtidigt som man bibehåller<br />

nivån på rovfiskpopulationen. Detta görs<br />

genom en trålning jämte användande av andra<br />

fiskemetoder (mjärdar, ryssjor, notdragning)<br />

koncentrerat under max två säsonger. I<br />

Skunderns fall är det minst 45–65 ton med<br />

karpfisk som måste fiskas ur fiskpopulationen<br />

under max två år. Är insatsen för dålig så<br />

visar resultat från andra håll att karpfiskbeståndet<br />

snabbt återgår till den gamla nivån.<br />

Under hösten 2008 beviljades projektet<br />

1,7 miljoner av EU-medel för detta försök.<br />

Till detta tillkommer mängder med ideella<br />

arbetstimmar under två år. Fisket genomförs<br />

som ett arbetsmarknadsprojekt i samverkan<br />

mellan Flens kommun, Arbetsförmedlingen<br />

och invandrarverket.<br />

Förväntade effekter<br />

Det som främst önskas är en bättre ekologisk<br />

balans i sjöns ekosystem vilket i sin tur<br />

torde medföra ett klarare vatten med färre<br />

Föreningen Sörmlands Ornitologer | 105<br />

Sortering efter en etapp i utfiskningen. I en<br />

övergödd sjö som Skundern finns få djurplankton<br />

och mängder med småfisk – med en<br />

dominans av mört och annan karpfisk. I Skundern<br />

måste minst 45–65 ton karpfisk fiskas ur fiskpopulationen<br />

under max två år. Foto Jukka Väyrynen.<br />

algblomningar i framtiden. Om åtgärden blir<br />

framgångsrik så kommer det sannolikt också<br />

att bidra till en ökad undervattensväxtlighet<br />

och mindre bioväxtmassa att bryta ned för de<br />

bottenlevande bakterierna. För oss fågelvänner<br />

så finns det också vinster. Fisklevande<br />

fåglar borde få betydligt lättare att hitta föda<br />

inte minst under häckningsperioden. Antalet<br />

skäggdoppingar borde öka liksom även<br />

möjligheten för storlommen att klara av att<br />

etablera sig.<br />

Med en utveckling av undervattensväxtligheten,<br />

torde också sothönsen återetablera<br />

sig och motorbåtstrafiken att minska.<br />

Det finns också risker. En daglig trålning<br />

och en ökad trafik på sjön kommer sannolikt<br />

att störa vitfåglarna i deras häckning<br />

åtminstone under de år som projektet<br />

pågår. Det blir hur som helst intressant<br />

att se hur detta försök kommer att landa.<br />

Flaskhalsarna för ett lyckat resultat ligger<br />

främst i att kunna vara snabb och effektiv<br />

i insatsen. Får man inte upp minst 75<br />

procent av karpfiskbeståndet, riskerar man<br />

att ha gjort åtgärden förgäves.<br />

Referens: Hansson, Lars-Anders (1998):<br />

Biomanipulering som restaureringsverktyg<br />

för näringsrika sjöar, Rapport 4851, Naturvårdsverket,<br />

Stockholm.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!