Omslag Årsbok 2009.indd - FSO
Omslag Årsbok 2009.indd - FSO
Omslag Årsbok 2009.indd - FSO
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
36 | Det sörmländska fågelåret 2008<br />
Kustlabb Stercorarius parasiticus<br />
Tyvärr fortsätter det att vara väldigt få rapporterade<br />
häckningar eller stationära par i skärgården.<br />
Hartsö skärgård är annars ett pålitligt<br />
tillhåll för arten. Utöver det ruvande paret<br />
finns uppgifter om ytterligare ca 10 stationära<br />
par från Trosa skärgård i norr ner till skären<br />
söder om Hävringe utanför Oxelösund i söder.<br />
Vi får alltså fortsätta att betrakta kustlabben<br />
som en sparsam häckfågel i vårt landskap.<br />
Vad gäller inlandsfynd så har vi på senare år<br />
vant oss vid att det ses kustlabbar i varierande<br />
omfattning i Hjälmaren/Mälaren. Med tanke<br />
på den ökande sträckbevakningen på strategiska<br />
platser vid dessa sjöar kunde man kanske<br />
snarare förvänta sig fler än årets två fynd.<br />
Inlandsfynd & konstaterade häckningar: 1 ad<br />
ruvande Enskärsklubben, Hartsö skärgård,<br />
Nyköping 22.6 (Lennart Wahlén). 1 ex<br />
sträckande SV Fatbursvägen 36, Mariefred,<br />
Strängnäs 28.8 (Erik Widuss). 1 ex<br />
Väsbosundet, Fiskeboda, Katrineholm 5.9<br />
(Krister Andersson).<br />
Fjällabb Stercorarius longicaudus<br />
(-2007:5/5) (2008:1/1)<br />
Detta rekordtidiga fynd av fjällabb är ett av<br />
årets mer remarkabla fynd. Fjällabben är<br />
som art ovanlig i vårt rapportområde och<br />
Kustlabben är en<br />
sparsam häckfågel<br />
i vårt landskap.<br />
Bara tiotalet<br />
stationära par rapporterades<br />
under<br />
2008.<br />
Foto från Vattungarna<br />
i skärgården utanför<br />
Oxelösund av Leif<br />
Nyström.<br />
tidpunkten är dessutom anmärkningsvärd<br />
även ur ett riksperspektiv. Detta blir som<br />
synes det sjätte fyndet för vårt rapportområde.<br />
Av dessa har fyra gjorts på våren och<br />
två på hösten.<br />
Vad gäller tidpunkten så är detta det näst<br />
tidigaste fyndet i Sverige i Svalan. Det är<br />
endast ett fynd från Torö, Nynäshamn 13.4<br />
1967 som är tidigare! Noterbart är att även<br />
alla de tre tidigare vårfynden inom vårt rapportområde<br />
sticker ut som tidiga med 1:a,<br />
6:e och 8:e maj som då ska jämföras med<br />
fyndbilden i övriga Sydsverige där de flesta<br />
observationer görs från mitten av maj och<br />
framåt.<br />
En annan sak man slås av vid en analys av<br />
fyndbilden i Svalan är hur förhållandevis få<br />
vårfynd som görs i de södra landskapen som<br />
Skåne, Blekinge, Öland och Halland där<br />
mängden skådare är stor och sträckbevakningen<br />
god. Därför är det anmärkningsvärt<br />
med de (visserligen ganska få) vårfynd som<br />
gjorts i ett bälte över södra Sverige från norra<br />
Vänern till Sörmlands och Stockholms<br />
skärgård. Kom dessutom ihåg att vårfynden<br />
utmed Norrlandskusten även dom är relativt<br />
fåtaliga.<br />
Det kanske är att koka soppa på en spik