Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

l Sammanställt av Göran Andersson
örnar förolyckas numera genom mänsklig
påverkan, till exempel kollisioner med trafik,
ledningar med mera. Havsörnen är starkt
exponerad för stabila miljögifter som ökar i
koncentrationer i näringskedjan, och för de
effekter dessa miljögifter har. Den bygger
stora och tunga bon som ställer särskilda
krav på boträden. Ålder hos samtliga boträd
som undersökts har hittills legat långt över
de åldrar vid slutavverkning som tillämpas i
skogsbruket idag. Detta ställer nya krav på en
framsynt planering.
För ett långsiktigt bevarande av havsörnen
behöver en försörjning av framtida boträd
garanteras och genomföras bl a genom att
spara evighetsträd i större omfattning vid
avverkningar. Bona används år efter år och
många exempel finns på att häckningsreviren
ärvs av generationer av örnar. Sådana särskilt
värdefulla häckningsplatser bör bevaras med
lämpliga former av områdesskydd.
Naturvårdsverket har i flera sammanhang,
bl.a. i ”Aktionsplan för biologisk mångfald”
(1995) framhållit vikten av att utarbeta och
genomföra åtgärdsprogram för hotade arter
och biotoper. Åtgärdsprogrammen och deras
genomförande är nu ett av flera verktyg för
att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet
”Ett rikt växt- och djurliv” [2] och
samtliga sex ekosystemrelaterade miljömål
[3]. Miljömålet slår bland annat fast att antalet
hotade arter ska minska med 30 % till 2015
jämfört med år 2000. Dessutom ska förlusten
av biologisk mångfald hejdas till år 2010. Den
sistnämnda målsättningen lades också fast vid
EU-toppmötet i Göteborg 2001 och världstoppmötet
”Rio+10” i Johannesburg 2002.
Åtgärdsprogrammet för bevarande av
Havsörn (Haliaeetus albicilla) har på Naturvårdsverkets
uppdrag upprättats av Björn
Helander i samråd med Naturvårdsverket.
Föreningen Sörmlands Ornitologer | 85
Programmet presenterar Naturvårdsverkets
syn på vilka åtgärder som behöver genomföras
för Havsörn. Havsörnen är för närvarande
klassad som missgynnad i den nationella
rödlistan men var till relativt nyligen klassad
som akut hotad.
Åtgärdsprogrammet är ett vägledande
dokument och inte formellt bindande. Det
innehåller en kortfattad kunskapsöversikt
och presentation av åtgärder som behövs för
att förbättra havsörnens bevarandestatus i
Sverige under 2009-2013. Åtgärderna samordnas
mellan olika intressenter, varigenom
kunskapen om och förståelsen för arten eller
biotopen ökar. Förankringen av åtgärderna
har skett genom samråd och en bred remissprocess
där myndigheter, experter, kommuner
och intresseorganisationer haft möjlighet att
bidra till utformningen av programmet.
Havsörnen
Havsörnens utbredning i världen omfattar
Europa och Asien från Japan och Kamtjatka
i öster till Atlantkusten och Grönland i väster.
I Sverige har arten tidigare funnits naturligt i
nästan hela landet. Havsörnen har häckat längs
kusterna samt sjöar och vattendrag överallt där
det funnits lämpliga boträd, och i sällsynta fall
även på kala skär och i bergsbranter.
Arten har varit akut hotad i landet två
gånger under de senaste 100 åren. Genom
förföljelse utrotades havsörnen från nästan
hela landet runt sekelskiftet 1900, men en
viss återhämtning skedde efter fridlysningen
1924. Under 1950- och 60-talet minskade
beståndet åter, nu på grund av miljögifter
som slog ut reproduktionen. Den reproducerande
populationsstorleken vid Ostkusten
uppgick i början av 1970-talet till bara ett
tiotal par av de ca 40 par som återstod och
populationen riskerade att slås ut.