Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

More documents

Recommendations

Info

kunna behandlas så den sedan hamnar i ”rätt” årsrapport. Eftersom kraven på fenologirekord höjts, och likställts fynd av rariteter, så har även mängden ifyllda blanketter som kommer Rrk tillhanda ökat. Det är därmed fl er av Sörmlands fågelskådare som fått stifta bekantskap med denna blankett. Vi kan notera att vanan att beskriva det man sett skiftar mycket mellan olika rapportörer. Vi ska först och främst vara tydliga med att kravet på beskrivning gäller alla. Ingen särbehandling Vi kan omöjligen särbehandla enskilda individer även om dessa är aldrig så väldokumenterat skickliga. Skulle Rk:s ordförande på besök i Sörmland råka se en brunglada så får även han, precis som alla andra, vackert fylla i en blankett för att få fyndet godkänt och publicerat. Vi har inte kunnat komma på någon bättre eller mer rättvis hantering än så. Vi vill även poängtera att det sedan är den skriftliga rapporten som behandlas. Man ska kunna se (alternativt höra) fågeln framför sig när man läser texten. Vi uppmanar nu de som ger sig på att fylla i en blankett att tänka sig in i situationen att en annan person ska kunna läsa texten och föreställa sig den beskrivna fågeln. Att hänvisa till en fågelbok duger alltså inte, ej heller att skriva exempelvis ”normalt läte”. Det är tyvärr alldeles för många rapporter som kommer in som är helt omöjliga att godkänna där vi misstänker att skribenten Föreningen Sörmlands Ornitologer | 91 helt enkelt slarvat i beskrivningen. Lustigt nog är ofta händelseförloppet väl beskrivet medan beskrivningen av själva fågeln kan vara ytterst knapphändig. Vi rekommenderar att man tar noteringar i fält om man vet med sig att man sett/hört något udda och att man sedan snarast efter fyndet fyller i blanketten för att ha detaljerna i färskt minne. Kom då ihåg att noga beskriva vad som faktiskt setts/hörts samt att behandla förväxlingsrisker och redogöra för varför det inte var någon av dessa. Vi har noterat att i diskussioner med enskilda rapportörer brukar de allra fl esta vara helt överens med oss i Rrk om nödvändigheten i att kvalitetsgranska fynden som ska publiceras. Tyvärr kan vi sedan även notera att detta är ett ytterst känsligt kapitel i de fall en rapport blir underkänd och det händer att detta tas personligt hur tydliga vi än försöker vara att det är den skrivna texten i rapporten som bedöms och inte personen som skrivit. Ganska sällan, då vi har underkända rapporter, kan vi säkerställa att en felbestämning faktiskt skett (även om vi har sådana fall). För det mesta brukar det alltså handla om undermåliga beskrivningar där förväxling inte kan uteslutas, men där fyndet mycket väl kan vara korrekt. Vi tycker det är tråkigt om vi alla går miste om faunistiskt intressanta fynd av denna orsak och vill därför med dessa ord uppmana och uppmuntra alla rapportörer till att ta sig några minuter extra för att få rapporten så bra att det är odiskutabelt att ett intressant fynd gjorts. Kom dock ihåg att den första du objektivt ska övertyga med din text är dig själv! Slutligen vill vi tacka alla rapportörer som träget skriver in sina fynd i Svalan och som med stort tålamod fyller i raritetsblanketter när så krävs. Det är alla ni som gör sammanställningen över fågelåret möjlig! För Rrk Sörmland Göran Andersson
92 | Det sörmländska fågelåret 2008 En utmönstrad militär bandvagn användes för att köra ner vassen framför tornet vid Öknasjön. Stefan Persson, t v, körde bandvagnen och Thure Persson guidade i vassen. Foto Leif Ekblom. Bandvagn skapar större vattenyta i Öknasjön En bortglömd fågellokal, Öknasjön, har fått nytt liv i dubbel bemärkelse sedan den restaurerats med hjälp av bandvagn på larvfötter. Från tornet norr om Tobo gård har man senaste åren bara sett tuvor och vass, eftersom sjön vuxit igen nästan helt. Detta beror dels på landhöjningen och dels på ett sänkningsföretag som lantbrukarna runt sjön startade för många år sedan. Vid sjöns utlopp i östra änden, som är Eksågsån, fi nns dammluckor. Även om dessa varit stängda, har den öppna vattenspegeln inte varit stor. Få fågelskådare lockas därför till sjön, även om den hyser både sångsvan och rördrom. Sedan i december 2008 har dock den fria vattenytan märkbart blivit större. Detta sedan Strängnäs ornitologiska klubb (SOK) tillsammans med Naturskyddsföreningen och fältstationen Rördrommen beslutat sig l Text: Peter Hennix för att försöka förbättra Öknasjöns status som fågellokal. Med markägarnas och Länsstyrelsens goda minne hoppas man så småningom kunna öka den öppna vattenytan väsentligt. Efter mönster från Tåkern och Hornborgasjön används små men eff ektiva bandvagnar som den militära avrustningen lämnat efter sig. Genom att köra fram och tillbaka med dessa farkoster, som med sina larvfötter går både på land och vatten, trasas vassrötterna eff ektivt sönder så att vassen hålls borta åtminstone några år. Första etappen mot en större vattenyta avverkades på förmiddagen den 4 december 2008 i ett ganska tuff t väder med en bandvagn och Stefan Persson från Solö på Fog-
Page 1 and 2:
Det sörmländska fågelåret 2008
Page 3 and 4:
2 | Det sörmländska fågelåret 2
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 | Det sörmländska fågelåret
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42: 40 | Det sörmländska fågelåret
Page 91: 90 | Det sörmländska fågelåret
show all

Omslag Årsbok 2009.indd - FSO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?