Omslag Årsbok 2009.indd - FSO
Omslag Årsbok 2009.indd - FSO
Omslag Årsbok 2009.indd - FSO
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
l Text och foto: Göran Andersson<br />
skyddsvärd natur utan även att anläggningsarbetet<br />
innebär påverkan. Anläggning av tillfartsvägar<br />
och de kraftledningar som behövs<br />
innebär även de ibland omfattande ingrepp<br />
i viktiga habitat. Dessutom innebär förstås<br />
själva anläggningsarbetet med dess störande<br />
buller en risk om det utförs på olämplig<br />
tidpunkt under året. Till habitatförstörelse<br />
kan även inräknas de störningar som uppstår<br />
när verket är i drift såsom ljud samt skugg- och<br />
ljusreflexer. Att detta har inverkan på djur och<br />
människor finns det studier som visar, men det<br />
är däremot dåligt känt hur stor påverkan det<br />
har på exempelvis sjungande fåglar.<br />
Hinder i flyttningsstråk<br />
Med barriäreffekter menas den inverkan<br />
vindkraftverk kan ha på flyttande fåglar. Om<br />
verket placeras så att det utgör ett onaturligt<br />
hinder i naturliga flyttningsstråk. Här<br />
finns en uppenbar risk att de för vindkraften<br />
lämpliga platser för etablering ur fåglars<br />
perspektiv istället är direkt olämpliga. Åsar<br />
och bergsryggar ger goda förutsättningar för<br />
vindkraftverk, men där bildas också uppvindar<br />
som uppskattas av många större fåglar<br />
såsom rovfåglar och tranor. Även etableringar<br />
till havs kan utgöra hinder för flyttande fågel<br />
och då främst vid dåligt väder med dålig sikt<br />
då fåglarna upptäcker verken sent.<br />
Olika flyttningsriktningar under höst- resp<br />
vårflyttning komplicerar problematiken ytterligare.<br />
Som om inte det var nog är dessutom<br />
önskemålen för att minimera påverkan olika för<br />
flyttande fåglar respektive näringssökande. För<br />
övervintrande sjöfågel är täta ansamlingar av<br />
verk att föredra medan glesa rader i flyttningsriktningen<br />
är bättre för samma sjöfåglar om de<br />
befinner sig på flyttning.<br />
Den kanske mest kända och debatterade<br />
risken med vindkraftverk ur ett fågelperspektiv<br />
är nog i alla fall kollisionsrisken. Det är<br />
väl känt att fåglar dör i kollisioner med de<br />
roterande bladen. Det är dock inte till fullo<br />
Föreningen Sörmlands Ornitologer | 97<br />
känt i vilken omfattning. Störst risk tycks<br />
uppstå vid ouppmärksamhet från fågeln sida.<br />
Något som sker vid exempelvis jakt eller då<br />
en inkräktare i reviret ska jagas bort. Mest<br />
känt är förstås de stora rovfåglarnas kollisioner<br />
såsom berguv eller havs-/kungsörn.<br />
Det finns även misstanke om att värme, ljud<br />
och ljus kan attrahera insekter som i sin tur<br />
lockas till sig insektsätare. Det senare är dock<br />
ännu så länge en teori som inte belagts. För<br />
sjöfågel kan förstås dåligt sikt över havet<br />
innebära risk för att förvirra sig in bland<br />
vindkraftverk med förödande konsekvenser.<br />
Tjänstemän saknar nödvändig kunskap<br />
Då handläggandet som sagt behandlas på lokal<br />
kommunal nivå kan man inte förvänta sig<br />
att de tjänstemän och myndighetspersoner<br />
som förväntas ta beslut i dessa frågor själva<br />
sitter på all nödvändig kunskap. Ofta saknas<br />
helt insikten om att ett vindkraftverk faktiskt<br />
skulle kunna utgöra ett hot mot faunan. Det<br />
som normalt beaktas är förstås allmänhetens<br />
åsikter som oftast handlar om förfulning och<br />
störande buller.<br />
För att säkerställa att fågelskyddsfrågor<br />
beaktas i ärendehanteringen har alltså den<br />
redan nämnda vindkraftsgruppen etablerats<br />
som en arbetsgrupp inom <strong>FSO</strong>. Denna grupp<br />
är så bemannad att representanter finns från<br />
våra kommuner och medlemmarna bevakar<br />
aktuella ärenden efter bästa förmåga.<br />
Förkunskaperna och erfarenheter om vindkraft<br />
skiftar inom gruppen, men det gör mindre<br />
då bevakningen är det väsentliga. När det väl<br />
blir ”skarpt läge” hjälps gruppen åt för att formulera<br />
yttranden och om så efterfrågas komma<br />
med förslag till alternativ placering. Det vi<br />
trycker på i våra kontakter är att vi organiserade<br />
fågelskådare som kollektiv besitter en unik kunskap<br />
som kommunerna borde dra nytta av.<br />
Positivt bemötande<br />
Alla kommuner inom Södermanlands län<br />
har kontaktats och respektive handläggare<br />
där har fått en kontaktperson inom arbets
Change language