21 Bilden av islam delar kristenheten - Dagen

20
insikt
Redaktörer: Inger Alestig 08-619 24 51, Urban Thoms 08-619 24 91 insikt@dagen.se
Litteratur
Oskyldigt utpekad med sin utpekare i ”Skavlan”
■ Hon pekade ut honom som våldtäktsman.
Efter tolv år i amerikanskt
fängelse uppdagades det att han var
oskyldig. Trots det som hänt möttes
sedan Jennifer Thompson-Canni-
dagen Fredag 21 september 2012
no och Ronald Cotton (bilden) och
försonades. Tillsammans skrev de
boken ”Nummer fem från vänster”
(Libris), i kväll fredag medverkar de
i ”Skavlan”, SVT1 21.00.
Dickens ville predika
Med sitt sociala patos och sin obotliga sentimentalitet
skrev sig Charles Dickens rakt in i historieböckerna
och där har han förblivit som en av
världshistoriens mest kända och älskade författare.
I år firas 200-årsjubileet av författarens födelse.
CharleS DiCkenS föDDeS i Portsmouth, England,
den 7 februari 1812. Men familjen flyttade
snart till Chatham i Kent, vilket blev Dickens
verkliga fädernestad. Hans far, John Dickens,
var tjänsteman i marinförvaltningen. John Dickens
tycks ha varit en hjärtlig och vänlig, men en
aning vårdslös person. Han var mer road av att
höra på sonen än av att undervisa honom. Den
första bild vi får av Charles Dickens visar honom
uppspetad på ett bord i färd med att sjunga komiska
visor för föräldrar och andra släktingar.
Nästan så fort han tagit sina första steg kliver
han alltså rakt in i rampljuset och han klev ut
ur det först med sin död. Dickens tidiga barndom
var lycklig, men fadern fick allt svårare att
få ekonomin att gå ihop, och blev slutligen ruinerad.
Han hamnade i Marshalsea-fängelset
på grund av obetalda skulder. Charles, tolv år
gammal, fick börja arbeta på en skosvärtefabrik.
Som en bland flera trasiga pojkar fick han stå
hela dagarna och klistra etiketter på burkar med
skosvärta.
Efter tre månader fick John Dickens ett arv på
450 pund, tillräckligt för att han skulle kunna
betala sina skulder och komma ut från Marshalsea.
Hans son väntade nu ivrigt på att få slippa
fabriksarbetet. Charles Dickens tid på skosvärtefabriken
hade varit 20 veckor men känts som 20
år. Nu skulle han få gå i skolan igen.
innan familjen blev ruineraD hade Charles
gått en tid i en skola där han trivts mycket
bra. Det var en skola som inrättats av en man vid
namn William Giles, för övrigt son till en baptistpastor.
William Giles hade insett att Charles var
en lysande begåvning och gett honom mycket
särskild uppmärksamhet. Det var troligen här
hans kärlek till Nya testamentet väcktes. För
Dickens var Jesu liknelser de största av alla
berättelser.
Han började nu studera vid Wellington
House Academy där Charles under de följande
tre åren undervisades i engelska, franska, latin,
skrivning, matematik och i konsten att dansa
hornpipe. När Charles skolavgifter inte längre
kunde betalas fick han plats som skrivbiträde på
ett advokatkontor. Arbetet tråkade ut honom,
men på kvällarna lärde han sig stenografi helt
på egen hand vilket gjorde att han kunde övergå
till att bli reporter. Han utsågs så småningom till
parlamentsreferent för en del tidningar. Han blev
en mycket skicklig stenograf och fick också en inblick
i parlamentets arbete.
han Skrev SamtiDigt då och då humoristiska
berättelser i tidningarna, vilka samlades och publicerades
i en bok med titeln ”Sketches by Boz”.
Fakta:
Källor
◆ G K Chesterton
”Charles
Dickens”. (Norstedts
&
Söner, 1933).
◆ Charles Dickens,
flera av hans
romaner.
◆ Bo Giertz
”Kampen om
människan”. (AB
Svenska Kyrkans
Diakonistyrelses
Bokförlag, 1952).
◆ Wolf Mankowitz.
”Dickens”.
(Natur och Kultur,
1977)
15
Så många romaner
skrev Charles
Dickens.
Därefter föreslog förläggarna att han skulle skriva
en serie humoristiska sporthistorier till illustrationer
av den populära tecknaren Robert Seymour.
Dickens svarade att han skulle skriva en
serie humoristiska episoder som han valde helt
och hållet själv, och att Seymour skulle illustrera
dessa. Det blev som Dickens ville, och ”Pickwickklubben”
publicerades 1836-1837. Romanen blev
oerhört populär och lästes av ”hög och låg, av
domare i rättssalen och av dem som städade efter
dem.” Och Dickens var med en gång en berömd
författare.
meDan humOrn DOminerar i ”Pickwick-klubben”
dominerar en annan sida hos Dickens i
hans nästa roman, Oliver Twist. G K Chesterton
uttrycker det så här: ”Liksom hela hans naturliga
böjelse för fasor blev undertryckt i ’Pickwickklubben’,
blev hela hans naturliga böjelse för
glädje och skämt undertryckt i ’Oliver Twist’.”
En scen i denna roman, som nog de flesta människor
känner till, är när fattighuspojken Oliver
Twist håller fram den tomma sopptallriken och
säger: ”Ursäkta herrn, jag skulle vilja ha lite mer
mat”.
Efter ”Oliver Twist” följde ”Nicholas Nickleby”,
där han angriper de usla skolorna i Yorkshire.
Vi möter här Charles Dickens underbara
förmåga att blanda allvar och humor. Författaren
och teologen G K Chesterton påpekar att Dickens
vitalitet var så våldsam att han var oförmögen
att beskriva tristess och enformighet. Förmodligen
hade verkliga elever det mindre svårt
än de stackars pojkarna i Dickens skola Dotheboys
Hall, men de var säkert mera uttråkade
också. För hur skulle någon kunna ha tråkigt i
sällskap med en sådan företeelse som läraren mr
Sqeers?
DiCkenS Skrev femtOn rOmaner, alla är de fulla
av oförglömliga karaktärer – ja, hos Dickens är
inte bara huvudpersonerna utan varenda bifigur
fängslande. Han skapar i stor skala, och det finns
ett slösande överflöd i hans romaner. Med rätta
har Dickens anklagats för att vara sentimental.
Men han har samtidigt skapat en helt unik värld
i sina romaner. Och medan många andra författare
från 1800-talet nästan är bortglömda nu så
fortsätter människor över hela världen att läsa
Dickens romaner.
Han levde i den viktorianska tiden. Storbritannien
stod då på höjden av sin makt som
imperium, men det var samtidigt början på
maskin-åldern. Dickens var mycket känslig och
medveten om följderna av den industriella revolutionen.
I romanen ”Hårda tider” attackerar
han industrialismen. Arbetarnas lidanden och
industrimännens hjärtlöshet upprörde Dickens
i högsta grad. Dickens själv står på människans
sida och inte på maskinens. I kapitel elva gör han
en jämförelse mellan de stora slamrande maskinerna
i fabriken och arbetarna, och säger att det
är inget mysterium med de förra, men med den
allra ringaste av de senare är det ett ”outgrundligt
mysterium, för evigt.”
Särskilt upprördes han naturligtvis av det
grymma barnarbetet som förekom i fabriker och
kolgruvor. Dickens hade medkänsla med barn,
och flera av huvudpersonerna i hans romaner
är barn. I början av både ”David Copperfield”
och ”Lysande utsikter” beskriver Dickens, med
mycket fin inlevelse, världen sedd ur ett barns
synvinkel. Dessa avsnitt är kanske det bästa som
Dickens har skrivit.
i Sina rOmaner attaCkerar Dickens många
olika sociala orättvisor. Han gör detta framför allt
genom sin satiriska humor, menar G K Chesterton
och konstaterar: ”Dickens framfart lämnade
spår i sockenvård, barnuppfostran, begravningsceremonier,
offentliga avrättningar, fattigvårdens
arbetsinrättningar och högsta domstolen. Allt
detta reformerades; det är nu annorlunda.”
Dickens ville predika evangeliets etik. Jesus
ord och liv var mycket viktiga för honom. Men
om han verkligen var en kristen är problematiskt.
Han älskade Nya testamentet, men han tycks inte
ha förstått det på ett evangeliskt sätt. Och han
hade, med G K Chestertons ord, ”en motvilja för
fastställda dogmer, vilket i själva verket innebär
en förkärlek för oprövade dogmer.”
emellertiD verkaDe DiCkenS i ett land som
hade ett ”kristet minne”. Den etiska förståelsen
av rätt och fel var formad efter Guds Ord. Själv
sa Dickens att han i sitt författarskap ville skildra
det goda som trots syndafallet ändå finns i
världen. Det påminner om vad prästen och författaren
Bo Giertz sade angående litteraturen:
”Världen är full av Guds goda gåvor, av sång och
arbetsglädje, av energi och humor, av trohet och
uthållighet. Och allt detta kan spegla sig också
i litteraturen. Människor, som själva inte är
kristna, kan skänka oss storslagna skildringar av
människans arbete och kamp, av hennes bekymmer
och glädje, av hennes nederlag och segrar.
Sådana skildringar kan vara genomandade av
Guds närhet på samma vis, som skapelsen själv
är det. De vittnar om Guds verk på samma sätt
som ett vårregn eller en solnedgång. Att Gud är
verksam här, visar sig däri, att det goda i Guds
skapelse icke tiges ihjäl och förnekas. Det visar
sig också däri, att det ligger en outsagd värdering
i skildringen, något som låter rätt vara rätt, som
inte älskar det vrånga och snuskiga för dess egen
skull och som aldrig förskönar eller ursäktar de
livsfördärvande och nedbrytande makterna i
tillvaron.” Detta stämmer med Dickens författarskap.
för OSS är Det naturligtviS Dickens som
författare som är mest intressant. När det gäller
hans privatliv kan man bara konstatera att denna
stora människovän, som kämpade mot allt slags
förtryck, inte levde riktigt som han lärde – i alla
fall inte i relation till hustrun. Mrs Dickens hade
nog gärna velat möta lite mer av den medkänsla
som hennes berömde make förespråkar i sina romaner
– i stället separerade han från henne efter
att de varit gifta i tjugo år och hon fött honom tio
barn.
Charles Dickens avled 9 juni 1870. Han begravdes
i Poets´ Corner i Westminster Abbey.
SUSAnne Södergren