Budgetdokumentet - Kef

More documents

Recommendations

Info

Under det första avsnittet ”struktur och pedagogik” poängteras bland annat behovet av att definiera målgruppen för budgeten, vikten av en kvalitativ sammanfattning, tydliga förklaringar och läsanvisningar samt ett enhetligt språk och en enhetlig layout. Vidare diskuteras politiska kommentarer. Avsnittet ”övergripande information och analyser” innehåller en diskussion kring omvärldsanalysen och vikten av att redovisa budgetantagande eller kalkylerade förutsättningar på ett tydligt sätt. Här lyfts också betydelsen av en känslighetsanalys i budgeten fram. Under ”finansiellt perspektiv” behandlas vikten av genomarbetade finansiella mål, strukturerade finansiella analysmodeller, likartade finansiella rapporter oavsett dokument, tilläggsupplysningar och budget för sammanställd redovisning. Det fjärde avsnittet handlar om ”verksamhetsperspektivet” i budgeten. Här diskuteras behovet av en gemensam grundläggande modell för verksamheten och värdet av att kvalitetssäkra uppställda mål. Avslutningsvis ges några viktiga grundläggande kriterier för vad som utmärker en kvalitativ budget. 7
1. Argument för studier av budgetdokumentet Varför studier av budgetdokumentet? Det viktigaste dokumentet för att kommuner och landsting ska kunna fullgöra sina åtaganden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt är det årliga budgetdokumentet. Inget kommunalt dokument innebär så mycket arbete och diskussion som budgeten. Dokumentet är ett resultat av en process som pågår under större delen av året och sysselsätter många anställda i organisationen. Budgeten i kommuner och landsting är lagstadgad. När det gäller utformningen av budgetdokumentet, har lagreglerna fått en allt mindre betydelse över tiden. Praxis är betydligt mer betydelsefull än lagstiftningen. Det finns i dagsläget relativt begränsade studier kring hur budgetdokumentet utformas i kommuner och landsting jämfört med exempelvis årsredovisningen, vilken har varit föremål för stark uppmärksamhet under de senaste åren. Eftersom det finns få studier av budgetdokumentet, känns det därför angeläget att studera hur kommuner och landsting utformar dessa dokument. En studie av dokumentets kvaliteter och brister bör förhoppningsvis kunna starta en diskussion kring hur den kommunala budgeten kan utvecklas. Vidare ger en studie av budgeten förutsättningar för att kunna jämföra den med årsredovisningen. Detta kan i sin tur bidra till att budget och årsredovisning blir samstämmiga dokument. I rapporten anläggs i många fall ett redovisningsperspektiv på budgeten. Flera av de referenser som används är hämtade från redovisningens kvalitativa egenskaper. Rapporten blir därför präglad av hur en ekonom med redovisning som referensram betraktar budgetdokumentet. Ett antal andra synpunkter på dokumentet skulle säkert lämnas om en ”icke-ekonom” fick tycka till. Dessa överlämnar jag dock till andra att förmedla. Hur gick jag tillväga? För att kunna uppfylla rapportens övergripande syfte att kartlägga det kommunala budgetdokumentet gjordes ett urval av tjugo kommuner och fem landsting. Kommunerna hämtades slumpmässigt ur olika grupper i den så kallade kommungruppsindelningen som har tagits fram av Svenska kommunförbundet. Den utgår från folkmängd, tätortsgrad, näringsstruktur och invånare/km2. Studien innehåller enligt klassificeringen tre förortskommuner, två större städer, fyra medelstora städer, tre industrikommuner, tre landsbygdskommuner, tre glesbygdskommuner och två mindre kommuner. De fem landstingen är en blandning av stora och små landsting fördelade över hela Sverige. Det bör poängteras att de utvalda kommunerna och landstingen inte utgör ett tillräckligt stort urval för att ge en statistiskt säkerställd bild av praxis i kommuner och landsting, men urvalet har bedömts som tillräckligt för att identifiera viktiga frågeställningar kring kvaliteter och brister i budgetdokumentet. För att en avstämning ska kunna göras mot innehållet i den senaste årsredovisningen för 2003 är det budgetdokumentet för 2003 som studerats. Vad återfinns längre fram i rapporten? I rapportens andra kapitel görs en genomgång och tolkning av gällande lagstiftning kring budgetdokumentet. Här redovisas också regeringens proposition 2003/04:115 ”God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting”. I den föreslår regeringen några förändringar i kommunallagen som påverkar budgetdokumentets upprättande och utformning. Det handlar bland annat om att kommuner och landsting i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I kapitel tre redovisas en detaljerad praxisstudie kring hur kommuner och landsting utformar sitt budgetdokument. Här jämförs också innehållet i budgeten och årsredovisningen. Likheter och 8
Page 1 and 2: Budgetdokumentet Föreningen Sverig
Page 3 and 4: Föreningen Sveriges Kommunalekonom
Page 5 and 6: Förord Föreningen Sveriges Kommun
Page 7: Sammanfattning Kommuner och landsti
Page 11 and 12: 2. Lagstiftningen 2.1 Gällande lag
Page 13 and 14: Fullmäktige skall anta en åtgärd
Page 15 and 16: Tabell 1: Budgetdokumentets benämn
Page 17 and 18: 3.2 Övergripande innehållsmässig
Page 19 and 20: Finansiella mål och god ekonomisk
Page 21 and 22: eller riskanalyser kring hur result
Page 23 and 24: • Nästan 50 % har komprimerat si
Page 25 and 26: En iakttagelse är att många kommu
Page 27 and 28: och omsorg. Målen inom denna sekto
Page 29 and 30: 3.5 Övrigt Alternativ handlingspla
Page 31 and 32: 4.2 Generella iakttagelser kring bu
Page 33 and 34: till att budgeten ibland blir ett d
Page 35 and 36: Läsanvisningar i form av pedagogis
Page 37 and 38: Likartade uppställningar i alla fi
Page 39 and 40: 5.2 Vad utmärker en kvalitativ bud
Page 41 and 42: Litteratur An introduction to moder

Budgetdokumentet - Kef

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?