Svängiga salonger - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #2 / 2009 Planeten Jorden. Här uppstod livet för mellan tre och fyra miljarder år sedan som genom ett under. Samma minsta beståndsdelar som byggde upp de tidigaste organismerna ingår också i alla nu levande arter. Darwins idé om det naturliga urvalet fi rar i år jubileum, och Ergo har tagit en närmare titt på evolutionsforskningen på Uppsala universitet. För 150 år sedan kom Charles Darwins ”Om arternas uppkomst” ut. Darwins idé om det naturliga urvalet bygger på att det är de bäst lämpade individerna och arterna som överlever, medan de mindre lämpade faller bort under evolutionens gång. Något som är tydligt vad gäller människans utveckling, där vi nu är de enda kvarlevande av människosläktet. Genom att tidigare människovarianter dött ut kan det verka som att människan skapades precis som hon ser ut idag, något som hävdas av kreationister och även anhängare av idén om intelligent design. Men genom att studera olika arters arvsmassa, har forskare kunnat visa att allt levande på jorden har ett och samma ursprung, och att det tagit miljarder år att skapa den värld och de arter vi ser omkring oss idag. Vad händer med människan när hon förstår att skapelseberättelsen är osann, när hon förstår att människan liksom andra djur har utvecklats slumpvis steg för steg? Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet och Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet har skrivit boken ”Gud och Darwin – känner de varandra?” I boken diskuterar de bland annat huruvida det fi nns en evolutionär fördel med religionen, då människor så långt tillbaka som för 50 000 år sedan hade ett rikt andligt liv. Det fi nns olika teorier om religionens roll, vissa menar att den är ett evolutionens konstruktionsfel som blivit kvar, medan andra tror att den bidragit till överlevnaden. Vår förmåga till kausalt tänkande är till fördel för oss i kampen för överlevnad, men när vi söker meningen med livet, och för all del döden, är den snarare till vår nackdel. Religionen skapar mening, där evolutionen snarast verkar helt slumpmässig, men samtidigt menar Carl Reinhold Bråkenhielm att evolutionens oförutsägbarhet inte behöver strida mot en kristen livsåskådning. Han påtalar också att ingen tanke i mänsklighetens historia har orsakat så mycket lidande som tanken att utvecklingen går mot ett visst mål. Instrumentaliseringen av människor har skördat miljontals offer och Carl Reihold Bråkenhielm undrar vilken folkgrupp som står näst på tur. Historien och evolutionen är öppen, skriver han, med stöd i evolutionsteorin. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se NYHETER / 15 En föränderlig värld “Den vördnadsvärda apan“. Denna karikatyrteckning föreställande Charles Darwin var populär bland hans samtida kritiker.
16 / NYHETER Rasbiologin hade ett starkt fäste i Uppsala Långskallighet kontra kortskallighet. En enkel mätning av avstånden mellan olika punkter på kraniet avgjorde var i hierarkin man hamnade. Sverige var först i världen att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut, med tillhörande professur i ämnet. Under tjugo- och trettiotalen samlades stora mängder befolkningsdata in och studerades av ett forskarlag i Uppsala. Statens institut för rasbiologi låg i Uppsala och var fristående från universitetet. Forskargruppen var med den tidens mått mätt stor, och leddes av professor Herman Lundborg. Han efterträddes senare av ytterligare två forskare, innan institutet i slutet av femtiotalet ombildades till institutionen för medicinsk genetik. – De gjorde en total inventering av den svenska befolkningen. Skallmått, lutning av ansiktet, ögonfärg och hårkvalitet bland annat. Studien utfördes i mitten av tjugotalet som en uppföljning av en tidigare kartläggning, och man tittade på ett stort antal värnpliktiga män. Särskilt intresserad var man av samerna, eller lapparna, som de kallades då, berättar Andreaz Wasniowski, forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Rasbiologin byggde på Mendelsärftlighetslära, snarare än på idén om ett naturligt urval, men Andreaz Wasniowski. det går att göra kopplingar till socialdarwinismen, en teori som kan vara svår att skilja från rasbiologin. Inom socialdarwinismen menar man att det är bra att de människor som är sämst anpassade till det samhälle de lever i slås ut, medan bättre anpassade överlever. Avvägningen görs främst på individnivå, där en avsaknad av sociala och ekonomiska skyddsnät blir vapnet som slår ut de svagare. Men vissa socialdarwinister menade att kampen skedde mellan nationer eller raser. Miljön spelar liten roll inom socialdarwinismen. – Genom en aktiv befolkningspolitik, rashygien, skulle det naturliga urvalet påskyndas. Man trodde att samhällsförändringar skulle leda till att en förbättrad människa skulle uppträda på bara några få generationer. Men eftersom samhällsklasser ansågs vara biologiska såg man ett hot i att barnafödandet var högre i de lägre skikten, detta troddes leda till en degenerering av samhället. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Samer var av särskilt intresse för rasbiologerna. Foto: International Center of Photography För att förstå livets uppkomst och människans utveckling räcker det inte med att enbart studera människan, hennes kropp och hennes livsmiljö. Tillvarons minsta beståndsdelar delar vi med allt levande på jorden. Människans arvsmassa har stora likheter med både växters och andra djurs. Nyligen upptäckte forskare vid Uppsala universitet en helt ny celldelningsmekanism, som används av mikroorganismer som lever under extrema förhållanden och tillhör en tredje, relativt okänd livsform, arkéerna. Grovt uppdelat efter celluppbyggnad och funktion kan man säga att det fi nns tre utvecklingslinjer; eukaryoter (här ingår växter, djur, svampar och många mikroorganismer), bakterier samt arkéer. – En del egenskaper hos arkéer är unika, men de har även funktioner som är nära släkt med de hos eukaryota organismer, inklusive människa. För mig ligger nog det största intresset i deras unika biologi, som gör att vissa arter kan leva vid väldigt höga temperaturer, säger Rolf Bernander, professor i molekylär evolution. Cellerna hos dessa arter är skyddade av ett extra värmetåligt membran, som gör att de kan stå emot högre temperaturer än andra livsformer, och gruppen har nyligen kunnat visa att celldelningsmaskineriet är besläktat med de mekanismer som bland annat hiv-viruset använder sig av för att skicka ut nya viruspartiklar från infekterade celler. Det fi nns fl era andra intressanta aspekter, inte minst när man betänker den heta ursoppa som i begynnelsen puttrade och kan ha spelat en viktig roll för själva livets uppkomst. Ogynnsamma förhållanden, som brännande syra, stora havsdjup och en total brist på solljus är inte några problem för dessa organismer. – Med hjälp av vätgas och koldioxid från Jordens inre kan arkéer till och med ge upphov till separata ekosystem, vilket bland annat innebär att livet på Jor- den skulle kunna fortsätta även om solen slocknade. Ergo #2 / 2009 Illustrationen visar hur en kromosom fördubblas, för att sedan genomgå ytterligare en duplikation. Människan Rolf Bernander. Arkéerna hör också till de vanligaste mikroorganismerna i stora delar av världshaven, men eftersom man inte letat med rätt metoder, är det inte förrän under senare år som detta har kunnat konstateras, säger Rolf Bernander. EN FYRDUBBLAD ARVSMASSA. För minst 450 miljoner år sedan, före uppkomsten
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: 4 / DEBATT ALLA ÄR VÄRDA EN ANDRA
Page 5 and 6: 6 / NYHETER Det gäller att inte h
Page 7 and 8: Ergo #2 / 2009 Caroline Holmgren, L
Page 9 and 10: Ergo #2 / 2009 FORSKNING PÅGÅR Is
Page 11: Ergo #2 / 2009 Värmlands nation sl
Page 15 and 16: 18 / KULTUR Ergo #2 / 2009 ESSÄ De
Page 17 and 18: 20 / RECENSIONER Betygen sätts i s
Page 19 and 20: 22 / KALENDARIUM VÄLKOMMEN TILL ER
Page 21 and 22: Ergo #2 / 2009 GOTLANDS www.gotland
Page 23: Visste du att Uppsala studentkår..

Svängiga salonger - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?