Svängiga salonger - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

# 2 

13/2–26/2 

2009 

11/ ”Idag fi ck jag fråga en 

yngre kursare hur man 

gör för att få dit fotnötterna 

överhuvudtaget.” 

Svängiga salonger 

Med inspiration från kända Wallmans 

Salonger höjer Värmlands 

nation temperaturen i nationsvärldens 

nöjesutbud. 

12–13/REPORTAGET – Vi har 

mixat de bästa bitarna från både klubb 

och kultur. 

Det säger Carl Nygårdh, producent 

för Värmlands Salonger – en krogshow 

19/ ”Dessa fantastiska 

summor hindrar inte universiteten 

från att behandla 

sina studenter som skit.” 

med mat, sång och dans där serveringspersonalen 

ger järnet i explosiv föreställning. 

På bilden ses de medverkande 

Ingrid Hjelm och Kristin Hansson 

repetera inför premiären. 

Foto: Christin Lenthamre 

21/ ”Sällan har en fi lm 

lyckats få en att känna en 

sådan medkänsla för en så 

osympatisk huvudperson.” 

Hon kom ut ur skuggorna 

06/NYHETER Det lönar sig att 

höja rösten. Linda gick som skuggdoktorand 

i ungefär ett år på samma 

institution innan hon vände sig till 

doktorandombudsman Per Löwdin 

för att få hjälp. Då var hon höggravid 

och stod utanför de sociala- och 

ekonomiska skyddsnäten. Hennes 

första tid som mamma skulle ha 

blivit väldigt tuff, ekonomiskt sett, 

om inte Per Löwdin satt ner foten 

och krävt av institutionen att bevilja 

henne utbildningsbidrag och en 

betald föräldraledighet. 

Vital 200-åring 

15–17/NYHETER Det är i år 

200 år sedan Charles Darwin föddes, 

och 150 år sedan han skrev “Om 

arternas uppkomst”. På Uppsala universitet 

pågår spännande evolutionsforskning, 

och Ergo har tittat på 

vad några av institutionerna sysslar 

med. Forskning om organismer som 

lever under extrema förhållanden, 

människans fyrdubblade genom 

och frekvensen av mutationer som 

fastnar och blir kvar i arvsmassan 

är några av de saker som lyser upp 

mörkret och ger forskarna en bättre 

bild av hur människans utveckling 

gått till. Samtidigt ger forskningen 

om svensk rasbiologi en insikt i evolutionsteorins 

förödande potential, 

när den används på fel sätt. 

04–05/DEBATT 

UTESTÄNG INTE 

TIDIGARE DÖMDA« 

MÖT KRISEN MED 

STUDENTSATSNING« 

Foto: Photo by J. Cameron 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Ergo #2 / 2009 

HEMMA BÄST 

– TROTS ALLT 

A 

tt Uppsalastudenternas boendesituation inte är perfekt är 

allmänt känt. Det visade sig inte minst i höstas, då många 

nyanlända studenter tvingades bo på vandrarhem, och i 

samband med de senaste månadernas hyresprotester i Flogsta. 

Men det fi nns också ljusglimtar. Uppsala studentkår har tillsammans 

med Lunds studentkårer tagit fram en rapport om bostadssituationen i de 

tre studieorterna Uppsala, Lund och Helsingborg. Den är egentligen inte 

riktigt klar än, men Ergo har tagit del av ett utkast där alla siffror fi nns 

presenterade. Vid en jämförelse framstår boendesituationen för studenter 

som betydligt ljusare i Uppsala än i Lund. 

En större andel Uppsalabor än lundensare är ”mycket nöjda” med både 

läget, ytan, standarden och kostnaden för sin bostad. 37 procent av de svarande 

i Uppsala upplevde att bostadssituationen för studenter på orten 

var bra eller mycket bra, medan andelen som svarade så i Lund endast är 

11 procent. Bara 1 procent av Uppsalastudenterna men hela 5 procent av 

Lundastudenterna har övervägt att hoppa av studierna på grund av sin bostadssituation. 

ÄVEN VID EN JÄMFÖRELSE av hyrorna framstår Uppsala som en attraktivare 

studentstad än Lund. 25 procent i Uppsala betalar 2 600–2 999 kronor per 

månad för sin bostad och 20 procent 

betalar 3 000–3 999 kronor. I 

Lund är förhållandet det omvända: 

32 procent betalar 3 000–3 999 

kronor per månad medan endast 

21 procent kommer undan med 

2 600–2 999 kronor. 

Ovanstående är delvis ganska 

dramatiska skillnader som skulle 

behöva utredas närmare. Är verkligen 

olikheterna mellan de båda 

bostadsmarknaderna så stora, eller 

speglar svaren lokala mentalitetsskillnader 

bland studenterna? 

Siffrorna är naturligtvis inget skäl 

att luta sig tillbaka och tro att allt 

kommer att vi lever i den bästa av 

världar här i Uppsala. Men nog ger 

de en fi ngervisning om att situationen 

i staden trots allt har förändrats 

till det bättre på senare tid. 

Solsken över Majklockans bostäder på Läs mer om bostadsrapporten på 

Ekebyfältet. Foto: Hanna Strandberg kårsidorna, sist i tidningen. 

berglin 

HEJ STUDENT! 

Namn: Per Johan Råsmark 

Pluggar: Retorik B, Introduktion 

till vetenskapsfi losofi 

, Tjeckiska II 

Hur många terminer i 

Uppsala: 22, beroende 

på hur man räknar. 

Här sitter jag helst och 

pluggar: Hemma 

Bästa nationen: Alltid 

den jag uppträder på (Per 

Johan Råsmark är magiker, 

reds anm). 

Senast köpta kurslitteratur: Kurt Johannesson: 

Tala väl, 10 lektioner i praktisk retorik 

Bästa utgång i Uppsala: Har bättre koll på vart man 

ska gå i Las Vegas än här. 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Någon laxpastej 

Här äter jag lunch i Uppsala: Max, Kebab House och 

andra onyttiga ställen. 

Tränar: Tankeläsning och mind control 

Favoritprodukt på Systemet: Handlar inte på systemet. 

Favoritprodukt på Apoteket: Handlar inte på Apoteket 

heller. 

Favoritmusik att plugga till: Bach 

Roligaste kurs jag läst: Statistisk Termodynamik 

Favoritpromenad i Uppsala: Mellan stadens bokaffärer 

och antikvariat. 

Värsta korridorminnet: Att aldrig ha bott i korridor. 

Bästa studentbostadsområdet: Det bästa området 

att bo i som student är centrum. 

Godaste fyllekäket: Som nykterist har jag inte erfarenhet 

av sådana kulinariska specialiteter. 

Favoritgata i Uppsala: S:t Johannesgatan 

Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket, Skeptical 

Inquirer i tidningsrummet. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Där jag hittar vad 

jag vill ha. 

Det gör jag helst en ledig söndag: Går i kyrkan 

Vill du hjälpa oss 

att sälja annonser till Ergo? 

Har du någon erfarenhet av försäljning? 

Kontakta: tobias.hansson@tomat.se 

LEDARE / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

VIK CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

distributon@unt.se 

(endast boende i Uppsala) 

KOMMANDE 

NUMMER AV ERGO 

#3 27/2 

#4 20/3 

#5 3/4

4 / DEBATT 

ALLA ÄR VÄRDA 

EN ANDRA CHANS« 

Stäng inte dörren för före detta 

fångar som vill skapa sig en ljusare 

framtid genom studier. 

Det skriver Ricard A R Nilsson, 

ordförande i Förtroenderådens 

riksorganisation, med anledning 

av diskussionen kring den morddömde 

läkarstudenten i Uppsala. 

Ergo nämnde i nr 1/2009 den 

tidigare morddömda person 

som nyligen antagits som läkarstudent 

i Uppsala. Media i 

stort har skrivit spaltmeter om 

denna person samt liknande fall, och det 

debatteras fl itigt om personer som har avtjänat 

fängelsestraff ens skall få studera 

till vissa yrken. Denna diskussion går 

hand i hand med den utökade registerkontrollen 

som alltfl er arbetsgivare nyttjar 

sig av innan de anställer någon. 

MÖJLIGHETEN FÖR PERSONER som frigivits 

från fängelse att återinträda i samhället 

omintetgörs om man inte kan få ett arbete 

eller vidareutbilda sig. Om man i sitt liv begått 

misstag och dömts till fängelse skall 

man inte fortsätta straffas när man efter 

frigivningen har sonat sitt brott. Som det är 

idag så är en stor del av arbetsmarknaden 

stängd för personer som har avtjänat ett 

fängelsestraff. Sedan regeringens beslut 

i juli 2007, som innebar kraftigt utökade 

möjligheter för presumtiva arbetsgivare 

att begära registerutdrag, så är det i praktiken 

omöjligt att få arbete inom barnomsorg, 

skola eller i hem för vård av barn, som 

vikarie i ett bemanningsföretag, som kökspersonal 

eller städpersonal, i ett entreprenadföretag 

eller ens få göra praktik inom 

fl era områden. Därutöver vill man nu även 

börja begränsa vilka utbildningar man 

som frigiven får läsa. Om man inte får något 

arbete eller möjlighet att vidareutbilda 

sig så återstår bara att återgå till brott, och 

det tjänar ingen på. 

Jag själv har bland annat en fi l. kand. i religionsvetenskap 

från Uppsala universitet 

och en fi l. mag. i sociologi från Lunds universitet. 

Även om jag studerat under mitt 

straff, har ändå möjligheten att vidareutbilda 

mig varit något som inte bara har 

ökat mina chanser att få arbete, utan även 

stärkt mig själv som person. Jag har fått 

lära mig att det fi nns alternativ till ett liv av 

kriminalitet. Att utbilda sig har alltså fl era 

fördelar. 

»ATT FÖRE DETTA FÅNGAR 

VÄLJER EN NY VÄG I LIVET 

OCH VILL VIDAREUTBILDA 

SIG, OCH DÄRIGENOM 

SKAPA EN LJUSARE 

FRAMTID, ÄR NÅGOT SOM 

BÖR UPPMUNTRAS.« 

Att före detta fångar väljer en ny väg i 

livet och vill vidareutbilda sig, och därigenom 

skapa en ljusare framtid, är något 

som bör uppmuntras. Det är inte enbart 

den enskilde som tjänar på detta utan 

även samhället i stort; för det måste väl 

ändå vara bättre att frigivna vill utbilda 

sig för att få jobb och därigenom bidra 

till samhället istället för att, som många 

hävdar, fortsätta parasitera. 

Ricard A R Nilsson 

Ordförande Förtroenderådens riksorganisation 

Fil. mag. sociologi 

Fil. kand. i religionsvetenskap 

Intagen anstalten Tidaholm 

I tider av ekonomisk kris såsom 

dessa blir satsningar på den 

högre utbildningen och studenter 

extra viktiga. Detta förutsätter vi 

på Uppsala studentkår att regeringen 

ska uppmärksamma och 

satsa på, skriver kårordförande 

Klas-Herman Lundgren. 

Många unga kommer nu 

att välja att övervintra 

krisen genom att studera 

på högskolor och universitet. 

Därmed kommer 

det att behövas satsningar på den högre 

utbildningen så att antalet nödvändiga 

utbildningsplatser fi nns tillgängliga. Hösten 

2008 ökade antalet sökande till högskolestudier 

för andra året i rad. Enligt statistik 

från SCB och Högskoleverket beror 

ökningen främst på att antalet 19-åringar 

har ökat. Kombinationen av större ungdomskullar 

och svårare arbetsmarknad 

kommer att öka trycket även framöver. Regeringen 

bör vara beredd på att satsa mer 

på grundutbildningen och inte bara prioritera 

forskningen, och på så vis investera 

i kunskap bland unga för att konjunkturutvecklingen 

snabbare ska vända uppåt 

igen, i stället för att det bara är arbetslöshetssiffrorna 

som stiger uppåt. 

Samtidigt konstaterar vi att det inte 

verkar som om regeringen har förstått 

i vilken riktning utvecklingen går och 

hur den bör formas. Samtidigt som söktrycket 

till högskolan ökar, gör lågkonjunkturen 

även att bostadsbyggandet 

stannar av. Detta förstärks kraftigt av att 

regeringen avskaffat incitamenten till 

att bygga billiga bostäder. Bostadsbristen 

i de stora studentstäderna är allvarlig 

och kommer att bli värre. Samtidigt med 

nina hemmingsson 

detta vill regeringen forma svensk utbildning 

genom att satsa på få och stora lärosäten 

i stället för många små. De städer 

som redan lider av bostadsbrist ska alltså 

utsättas för ännu större press, utan att 

regeringen vill ingripa för att underlätta 

för studenterna. 

Därför vill vi uppmärksamma regeringen 

på en rimlig åtgärd som skulle göra studentlivet 

lättare och som dessutom passar 

det ekonomiska klimatet, nämligen 

att höja studiemedlet. Studentgruppen 

är en grupp som lever på så låga inkomster 

att de inte konsumerar på långt när 

så mycket som de önskar och har behov 

av. En studiemedelshöjning skulle alltså 

kunna få fart på den annars dalande konsumtionen 

– studenterna har inte möjlig- 


»FRYSANDE STUDENTER 

I VARGAVINTERTID« 

Klas-Herman Lundgren spår ett ökat behov av 

studieplatser i lågkonjungturen. 

Foto: Gusten Holm 

het att spara pengarna – och därmed även 

få fart på svensk ekonomi, samtidigt som 

man hjälper en utsatt grupp. 

REGERINGENS TANKE om att studenterna 

ska försörja sig genom att arbeta vid sidan 

om studierna kan diskuteras, men oavsett 

vad man tycker om detta kvarstår det 

faktum att extraknäckande studenter är 

de första som får gå när den ekonomiska 

vargavintern sätter in. Det har redan blivit 

svårare att få extrajobb, enligt Saco. I dagsläget 

är det enligt SCB 60 % av studenterna 

som arbetar ved sidan av studierna, vilket 

naturligtvis inverkar negativt på den av 

regeringen så efterlängtade genomströmningen 

i högre utbildning. En studiemedelshöjning 

skulle därmed mildra krisen. 

Det fi nns även studier som tyder på att 

unga som går ut på arbetsmarknaden vid 

ekonomiska kriser får ett sämre löneläge 

under en lång tid. Därför är det också viktigt 

att satsningar görs på arbetslivsanknytning 

i utbildningen för att underlätta 

övergången mellan studier och arbetsliv. 

Sådana kopplingar kommer inte att vara 

enklare att göra i dessa tider och därför 

kommer det att behövas tydliga satsningar 

om det ska vara möjligt att genomföra. 

Vi på Uppsala studentkår har saknat tydliga 

satsningar på områden som rör studenter 

som inte läser på yrkeshögskolan. 

Om Sveriges unga ska bygga framtidens 

kunskapsnation måste man satsa på utbildningskvalitet 

och goda studiesociala förutsättningar. 

En kris såsom denna måste bemötas 

inte bara med krishjälp till industri 

och bankväsende, utan med långsiktigt nytänkande 

och hållbara satsningar på unga 

och deras utbildning. 

Uppsala studentkår 

Klas-Herman Lundgren 

Ordförande

Ergo #2 / 2009 DEBATT / 5 

KONKURRENSUTSÄTT KÅRERNA« 

Det fi nns många andra sätt att 

organisera studentinfl ytandet 

än genom kårer. Det skriver Pär 

Gustafsson och Patrick Krassén, 

Liberala studenter, i ett svar på 

Moa Neumans debattartikel i 

senaste Ergo. 

Moa Neuman från Sveriges 

Förenade Studentkårer 

(SFS) företräder i Ergo 

1/09 en syn på studentinfl 

ytande som utgår från 

att det endast är kårerna som kan organisera 

studentinfl ytandet. Därför måste 

kårerna få sin försörjning tryggad av staten 

när kårobligatoriet avskaffas, menar 

Neuman. 

Men att bara se på framtidens studentinfl 

ytande genom kårintressenas glasögon 

blir begränsat. Studenters infl ytande 

handlar minst lika mycket om den enskilde 

studentens möjlighet att påverka sin 

individuella utbildning och studiesituation 

som hans eller hennes rätt att välja 

representanter till lärosätets styrelse. 

Därför hoppas vi att regeringen i propositionen 

som läggs i mars inte begränsar 

sin analys av studentinfl ytandet till den 

befi ntliga kårstrukturen. 

Att stärka den enskilde studentens infl 

ytande kan till exempel ske genom att 

ge bättre möjligheter till lokalt anpassad 

studiebevakning. I många fall kan bevakningen 

av kvaliteten i utbildningen 

När min pappa var liten, 

för snart sextio år sedan, 

kunde han och hans kompisar 

dricka vattnet i de 

småländska bäckarna. När 

de var ute och lekte i skogen tog de aldrig 

med sig vattenfl askor. I fl era av de insjöar 

där det idag sitter varningsskyltar om 

badförbud, var vattnet drickbart. 

Du är säkert väl medveten om det, att vi 

människor i rasande takt håller på att förstöra 

den underbara plats vi bor på, vårt hem, 

den planet i universum som kallas Jorden. 

Vad har det med dig som uppsalastudent 

att göra? Att världens problem angår även 

oss är såklart uppenbart. Mindre uppenbart 

är att vi potentiellt har en viktig roll 

att spela. Faktum är att vi läser vid ett av 

de mest välrenommerade universiteten i 

ett av världens mest välbärgade länder. Vi 

tillhör, trots ett knappt studiemedel, en i 

världsskala privilegierad minoritet. 

Jag menar att vi har ett ansvar. Ett ansvar 

att snarast möjligt förändra världen 

radikalt. I början av 2008 hade 25 procent 

av Nordpolens is smält jämfört med ett 

år tidigare. Det räcker inte längre med 

småduttande till insatser när civilisationens 

klocka tickar allt snabbare. 

Låt mig ta fl er exempel. Enligt ett av utkasten 

till FN:s tredje klimatrapport skulle 

det kosta mellan 0,2 och 0,6 procent av världens 

samlade BNP att hålla sig under EU:s 

riskgräns på två grader över förindustriell 

nivå. Det är såklart kaffepengar i sammanhanget, 

med tanke på vad som står på spel, 

och visar tydligt på att rådande regimer 

inte förmår hantera situationen. 

Det behövs en radikalisering i världen. Det 

behövs ett radikalare Sverige. Det behövs ett 

radikalare universitet. Och det behövs radikalare 

uppsalastudenter. Därför sjösätter vi 

ske mer fördelaktigt på kurs-, linje- eller 

fakultetsnivå än på lärosätesnivå. Det 

går även att tänka sig att det kan fi nnas 

föreningar, studentfack eller företag som 

kommer att utveckla skräddarsydd studiebevakning 

som studenter kan prenumerera 

på. 

» FRI ETABLERINGSRÄTT 

SKA RÅDA, OCH LIKSOM I 

ANDRA PENGSYSTEM KAN 

KONKURRENSEN LEDA TILL 

FÖRBÄTTRAD KVALITET.« 

Eftersom studenter har en lagstadgad 

rätt till infl ytande över sin utbildning 

anser även vi att det är rimligt att staten 

bekostar utövandet av den rätten. Denna 

fi nansiering kan dock ske på andra sätt 

än det SFS förordar. En modell som vi vill 

framhålla är en ”utbildningsbevakningspeng”, 

där varje student har en summa 

knuten till sig som allokeras till den som 

studenten vill ska sköta utbildningsbevakningen 

och företräda en. Om det sen 

är en studentförening, en studentavdelning 

av ett fack, ett nischat företag eller 

någon annan blir upp till studenten att 

välja. Fri etableringsrätt ska råda, och liksom 

i andra pengsystem kan konkurrensen 

leda till förbättrad kvalitet. 

Detta är förstås bara ett exempel. Att 

NY FÖRELÄSNINGSSERIE 

FÖR RADIKALA STUDENTER!« 

nu en radikal föreläsningsserie. Vårt mål är 

att den ska fungera som en mötesplats för 

de uppsalastudenter som tar framtiden på 

allvar, inspirera oss och ge oss kraft. 

Vi hoppas att du vill följa med oss och 

skapa en livlig förening. Att du inte skjuter 

upp din insats för att försöka förändra 

tills du har skaffat dig ett välbetalt jobb. 

Att inte alla utekvällar på Snerikes, ÖG 

och Kalmar får dig att glömma ord som 

kamp och engagemang. 

Läget är idag matematiskt ohållbart. Låt 

oss därför agera med rak rygg och förhålla 

oss realistiskt. Inga enskilda hjältedåd 

kommer att förändra världen. Det är när 

människor sluter sig samman och agerar 

kollektivt som saker sker. Om inte vi studenter 

vid Sveriges mest anrika universitet 

har kraften, vi som bor i ett av världens 

rikaste länder, vilka ska då göra det? Det är 

hög tid att agera. Kom med oss, förändra 

världen en bit med oss! 

Jonas Karlsson 

föreningen Spartakisterna 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2500 tecken inklusive mellanslag.Redaktionen 

förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 16/2. 

Pär Gustafsson och Patrick Krassén kan tänka sig att studiebevakningen sköts av företag. 

Foto: Liberala Studentförbundet 

studenter ska ha goda möjligheter att 

påverka sin utbildning och studiesituation 

är en självklarhet. Däremot fi nns det 

inget som säger att det bara är kårerna 

som kan garantera det. Tvärtom tror vi 

att en mångfald av tillhandahållare av 

de tjänster som studenter efterfrågar är 

Kursstart. 

Vårkurser på Studenthälsans mottagning: 

Hantera din stress 

Kursstart 11/3, anmälan senast 27/2. 

Öka ditt självförtroende – stärk din självkänsla 

Kursstart 11/3 alt 17/3, anmälan senast 27/2 alt 6/3. 

Hantera dina prestationskrav 

Kursstart 2/3, anmälan senast 20/2. 

gynnsamt både för valmöjligheter och effektivitet. 

Pär Gustafsson 

Ordförande Liberala Studenter 

För ytterligare information och anmälan, 

se www.sh.uu.se eller kontakta Studenthälsans mottagning tel 15 50 50. 

www.sh.uu.se 

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING 

Övre Slottsgatan 7 2tr tel reception 15 50 50 

Patrick Krassén 

Vice ordförande Liberala Studenter

6 / NYHETER 

Det gäller att inte hålla tyst. 

Att inte snällt acceptera att bli 

trampad på och utnyttjad, utan 

istället vända sig till högre ort 

för att kräva en förändring. En 

skuggdoktorand, inte längre en 

skuggdoktorand. Linda fi ck rätt 

strax efter att hennes barn kommit 

till världen.Hon registrerades 

på institutionen och kan idag 

mysa med sin son utan att oroa 

sig över ekonomin. 

Drygt fyra månader har gått 

när jag träffar Linda igen. Då 

var det höst och hon var höggravid. 

Samtidigt stod hon 

utanför de sociala skyddsnät 

som ska fånga upp nyblivna föräldrar. 

Linda hade arbetat på samma institution 

i ett och ett halvt år utan att registreras 

som doktorand. Istället för utbildningsbidrag 

gick hon på stipendium, vilket 

gjorde att hon inte skulle ha samma rätttigheter, 

vid till exempel föräldraledighet, 

som registrerade doktorander, som 

får behålla sin inkomst under ledigheten. 

Eftersom Linda inte hade någon sjukpenninggrundande 

inkomst när hon blev 

gravid skulle hon inte ha fått ut mer än 

Försäkringskassans grundnivå för föräldrapenning 

på 180 kronor per dag, eller 

5 400 kronor i månaden före skatt. Jämfört 

med idag, när hon som registrerad doktorand 

får utbildningsbidraget, som ligger 

på 15 000 kronor per månad före skatt. 

– Det är jättejätteskönt för oss. Vi hade 

väl klarat oss ändå, det mesta brukar ju 

lösa sig, men det hade nog varit väldigt 

knapert, säger Linda och lutar sig tillbaka 

mot ryggstödet. 

VI SITTER PÅ STORKEN och hon har bebisen 

med sig. Kan knappt slita blicken från 

de bruna ögonen som tittar tillbaka in i 

hennes lika bruna. Hon tjoar och kelar 

och han kiknar av skratt. Det fi nns inte 

ett moln på himlen – längre. Med doktorandombudsman 

Per Löwdins hjälp 

lyckades Linda få det hon hade rätt till. 

Utbildningsbidrag och ekonomisk trygghet 

under sin föräldraledighet. Institutionen 

hon är på var först negativa till 

hennes begäran, med hänvisning till 

den dåliga ekonomin. Hennes handledare 

hade sedan länge försökt få henne 

antagen till forskarutbildningen utan 

resultat. Anledningen till att hon fi ck gå 

som skuggdoktorand var institutionens 

ovilja eller oförmåga att ge henne en doktorandtjänst. 

När Per Löwdin vände sig 

till institutionens prefekt fi ck han först 

avvisande svar. 

Efter diskussioner med fakultetsledningen 

började situationen så sakteliga 

att ljusna, men beslutet satt långt inne. 

Hotet om avslöjande var det argument 

som i slutändan gav resultat. Institutionen 

drog öronen åt sig och beslutade att 

Linda skulle få utbildningsbidrag och be- 


Inte längre en skuggfi gur 

»MAN SKA INTE VARA SÅ 

FÖRSIKTIG OCH FÖRSYNT 

SOM JAG VAR, UTAN ISTÄL- 

LET TA TILLVARA PÅ SINA 

RÄTTIGHETER.« 

Idag kan Linda mysa med sin son utan att oroa sig över ekonomin. Illustration: Hanna Strandberg 

tald föräldraledighet. De bestämde även 

att de från och med januari i år inte längre 

ska låta studenter med stipendium arbeta 

på labb. Istället inför de ett system 

med forskningsassistenttjänster (som till 

skillnad från forskarassistenttjänster är 

en anställningsform för studenter som 

inte doktorerat). Det ska inte få fi nnas 

skuggdoktorander på Lindas institution 

längre. 

FÖRÄLDRALEDIGHETEN motsvarar nu den 

vanliga föräldraförsäkringen. Under ledigheten 

är det institutionen som betalar 

Linda, men så fort hon återgår i tjänst, tar 

hennes handledare över ansvaret. Hennes 

”anställning” är på två år, en licenti- 

Den institution där Linda befi nner 

sig har visserligen tagit sitt ansvar 

efter upprepade påtryckningar, 

men det är inte den enda institutionen 

som håller sig med skuggdoktorander. 

Doktorandombudsman 

Per Löwdin är trött på situationen, 

samtidigt som han är nöjd med den 

senaste utvecklingen. 

Institutionen där Linda arbetar har 

bestämt sig för att införa ett system 

med forskningsassistentjänster istället 

för att låta forskarstuderande gå 

på stipendium. De nya bestämmelserna 

gäller från och med januari i år. 

– Det är bra att grundutbildningsstudenter 

har möjlighet att få stipendium, men 

labbar man på en avancerad nivå och bidrar 

till forskningsresultat och -resurser ska 

man ha lön, inte maskeras som ”student”. 

Så är det bara, säger Per Löwdin och fortsät- 

atutbildning, med chans till förlängning, 

så att hon kan disputera och få ut en doktorsexamen. 

Per Löwdin och doktorandnämnden 

är emot licentiatantagningar, 

men institutionerna ser dem som ett sätt 

att komma billigare undan. 

– Det är sorgligt att det ska krävas så 

mycket påtryckningar, det känns som att 

det har blivit så mycket onödigt arbete... 

när de istället kunde ha anställt mig direkt. 

Som de borde ha gjort. Men jag var 

för mesig. Jag misstänkte att det inte får 

gå till så här, men jag associerade inte ordet 

skuggdoktorand med min situation 

på institutionen. Jag var för osäker för att 

hävda min rätt. 

Linda ville inte stöta sig med de andra 

Den aktuella institutionen inte ensam 

ter: Men incitamenten för institutionerna 

att hålla skuggdoktorander är starka. 

En institution som istället för att betala 

ut lön låter forskarstudenter gå på 

stipendium slipper betala arbetsgivar- 

och socialförsäkringsavgifter. En stor 

vinst för institutionen, men samtidigt 

en enorm förlust för studenten, som helt 

hamnar utanför de sociala och ekonomiska 

skyddsnäten. En forskarstudent 

på stipendium går miste om bland annat 

sjuk- och föräldrapenning, samt pensionspoäng. 

– Det är så trist med sådant här. Det är 

lite av akademins skuggsida att folk är 

rädda för att hävda sin rätt. Rädslan fi nns 

på alla nivåer, och mycket handlar om 

vilka som fördelar de strategiska forskningsresurserna. 

Dem vill man inte stöta 

sig med. 

I ett nyligen uppmärksammat fall med 

Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt har 

universitetet valt att inte göra sak av en 

på institutionen, eftersom hon trivdes 

och ville stanna kvar, vilket gjorde att 

hon inte direkt tog tag i sin situation. 

Hon vet att de inte tycker om att behöva 

betala för hennes föräldraledighet, men 

den utdragna processen har stärkt henne 

och hon är inte särskilt orolig för att 

stämningen kommer att vara dålig när 

hon kommer tillbaka. 

– Man ska inte vara så försiktig och försynt 

som jag var, utan istället ta tillvara 

på sina rättigheter. Jag har sett nu att det 

går att förändra saker och ting. Det har 

gett mig en helt ny självsäkerhet, säger 

Linda med ett stort leende. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

rad missförhållanden. Högskoleverket 

granskar nu universitetet för att det förhindrat 

en utomstående prövning av Lars 

Lannfelt. Ett beslut i ärendet väntas vilken 

dag som helst. 


Per Löwdin. Foto: Gusten Holm

Ergo #2 / 2009 NYHETER / 7 

Kåren tar ställning för obligatoriet 

Uppsala studentkår byter åsikt 

om kårobligatoriet och fl aggar 

samtidigt för att kåravgiften höjs 

med tio kronor till 140 kronor 

från och med nästa termin. 

Fram till nu har Uppsala studentkår 

haft åsikten att kårobligatoriet 

är principiellt fel och att det 

bör avskaffas när det fi nns ett 

annat system som garanterar ett 

reellt studentinfl ytande. Men på senaste 

kårfullmäktige bytte kåren åsikt i frågan 

efter en motion från Louise Callenberg, Sstudenter. 

Den nya ordalydelsen i kårens 

åsiktsdokument är att ”Uppsala studentkår 

vill värna reellt studentinfl ytande, utbildningskvalitet, 

studenters rättssäkerhet och 

anser att kårobligatoriet är den form som i 

dagsläget bäst värnar dessa värden”. 

Louise Callenberg hade fl era argument 

för ett åsiktsbyte. Regeringen har aviserat 

att ett avskaffande av obligatoriet 

ska fi nansieras genom besparingar inom 

utbildningssektorn, vilket enligt henne 

kan komma att påverka utbildningens 

kvalitet negativt. Studentinfl ytandet 

riskerar också att ta skada av att kårerna 

blir beroende av staten på det sätt som 

kårobligatorieutredningen ”Frihet för 

studenter” föreslår, menade hon. 

Det vanligaste argumentet mot kårobli- 

Ett ögonblick 

Therez Olsson, 

Curator curatorum, 

det vill säga ordförande 

för nationernassamarbetsorgankuratorskonventet. 

Vilka är dina 

arbetsuppgifter? 

– Jag ser till att nationerna samarbetar 

med varandra, att de har rätt information 

för att bedriva sina verksamheter, leder 

alla möten och sköter kontakten mellan 

nationerna och resten av samhället. Det 

innebär alltifrån att sitta på middag på 

slottet till att läsa i dagstidningar om vad 

som rör nationerna och dagens studenter, 

eller att informera riksdagsledamöter 

om nationernas breda verksamhet. 

Tillsammans med övriga presidiet anordnar 

jag massor av kurser för nationsverksamma. 

Jag skriver även ut alla KK-kort 

– en åtråvärd belöning som engagerade 

nationsmedlemmar kan få. 

Berätta lite om din bakgrund. 

– Jag är en söderböna från Stockholm. När 

jag kom till Uppsala och skrev in mig på en 

nation kände jag att det här var en plats för 

mig. Det gick rätt fort att engagera sig och 

jag vips så blev jag ordförande för en damförening. 

Sedan var jag bland annat cafévärdinna, 

lördagsfi kavärdinna, klubbverkare och 

sedermera kurator och nu är jag här – på toppen 

av nationskarriären. I ryggsäcken har 

jag efter fem år i staden ingen examen än, 

förvisso, men den bästa tiden i mitt liv. Jag 

blir bara äldre och äldre men också gladare 

gatoriet är att det är fel att tvångsansluta 

människor till en organisation. Men det 

beror på vilken typ av organisation kåren 

liknas vid, hävdade Louise Callenberg. 

– Om studentkåren ses som en sammanslutning 

för en grupp människor som 

ägnar sig åt något gemensamt intresse, 

då är ett obligatoriskt medlemskap principiellt 

fel. Men om man istället liknar 

studentkåren vid ett organ som fi nns för 

att bevara en grupps intressen gentemot 

en annan part, då är det inte konstigt 

att medlemskap är obligatoriskt för alla 

som genom sin sysselsättning tillhör den 

gruppen. 

Carl Nettelblad, Borgerliga studenter, 

argumenterade emot förslaget. Han vände 

sig bland annat mot dem som vill likna 

kårmedlemskap med medlemskapet i en 

kommun. Liknelsen skulle fungera om 

kåren hade den legitimitet som en kommun 

har, menade han, men att så få röstar 

i kårvalet visar att så inte är fallet: 

– 13 procents valdeltagande i det senaste 

kårvalet ses av vissa kårpolitiker som 

en stor framgång för den förening man 

då helt plötsligt anser att man är, sade 

Carl Nettelblad. 

En stor majoritet av kårfullmäktiges ledamöter 

röstade dock för motionen. 

LOUISE CALLENBERG var även motionären 

bakom kvällens andra stora beslut: 

Therez Olsson vet hur man lagar chokladmousse till 550 personer. 

och har mer kunskap om allt från mitt akademiska 

huvudämne historia till hur man 

förhandlar om avtal, säger nej, hur mycket 

en köttbulle väger, hur man leder möten 

och hur man lagar chokladmousse till 550 

personer. 

Vilka frågor ligger dig närmast om hjärtat? 

– Valborg, obligatoriet och framtagandet 

av gemensam marknadsföring. Vi måste 

bli bättre på att få alla att förstå allt det 

underbara som nationerna gör. Nationerna 

är inte en festplats – de är ett hem. De 

är varje students dröm och universitets 

och kommunens partner för en bra studiemiljö. 

Även projekten Clean Upsala 

och Kondoma mera, som vi driver i samarbete 

med andra aktörer, är roliga. 

Mycket tyder på att medlemskap i en na- 

att rekommendera en höjning av kåravgiften 

från 130 till 140 kronor per 

termin och att ge styrelsen i uppdrag 

att utforma rambudgeten för nästa 

verksamhetsår utifrån denna höjning. 

För att förbereda sig på ett eventuellt 

avskaffande av kårobligatoriet måste 

kåren satsa på sin studentorienterade 

verksamhet, menade hon. 

– Vi behöver synas, höras, märkas och 

kännas som studentkår. Det kostar pengar. 

Kårtidningen Ergo anfördes också 

som ett skäl för att höja kåravgiften. På 

grund av lågkonjunkturen har tidningens 

annonsintäkter minskat, samtidigt 

som utgifterna för tryck och distribution 

har ökat. Det kan därför bli svårt att 

hålla en hög kvalitet på tidningen med 

nuvarande budget, enligt Louise Callenberg. 

Carl Nettelblad tog ansvar för att hon 

fi ck mothugg också i denna fråga. 

– En kraftansträngning från kåren 

kommer inte att innebära någon bestående 

förändring, sade han. 

Kårfullmäktige biföll Louise Callenbergs 

motion. Det slutgiltiga beslutet 

om kåravgiften för kommande verksamhetsår 

tas dock som vanligt vid konstituerande 

fullmäktige i maj. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 


tion inte kommer att vara obligatoriskt 

för Uppsalastudenterna i framtiden. Vad 

får det för konsekvenser för nationernas 

verksamhet? 

– Nationernas verksamhet bedrivs ideellt 

av studenter för studenter utan vinstintresse. 

Små förändringar, som exempelvis 

minskade medlemsintäkter, kan ruinera 

en nation. Främst är det studenterna som 

drabbas då nationernas framtid hotas. 

Nationerna står för närmare 40 procent 

av Uppsalas totala andel studentbostäder 

och delar årligen ut nästan 15 miljoner 

kronor i stipendier. Genom arbete i nationernas 

styrelser, nämnder, utskott med 

mera får studenterna också praktisk användning 

av de kunskaper som de förvärvat 

vid universitetet. 


NYHETER I KORTHET 

Koreansk student 

tvingas lämna Uppsala 

Nyligen skrev Ergo om den sydkoreanske 

ekonomistudenten Ji Hong 

Lee som inte fi ck ut fullt betyg vid 

Uppsala universitet på grund av de 

för få lärarledda lektionerna. Vid artikelns 

publicering hade Ji Hong valt 

att stanna i Sverige trots problemen, 

men han kände sig till slut tvungen 

att återvända till Sydkorea för att 

kunna avsluta sin utbildning i normal 

takt. 

Himlavalvets hemligheter 

Det astronomiska instrumentet 

Antikytheramekanismen användes 

redan hundra år före Jesu födelse för 

att beräkna himlakropparnas läge, 

och fi nns nu att beskåda på Museum 

Gustavianum i samband med utställningen 

”Räkna med astronomi”. 

Antikytheramekanismen sägs vara 

den äldsta bevarade förfadern till 

dagens analogimaskiner (“analoga 

datorer”) och museet är mycket stolta 

över att ha fått låna instrumentet 

från Aten. 

– Det är en fullständig världssensation! 

Den har en unik mekanism 

och är isolerad tidsmässigt och att vi 

skulle få den hit till Uppsala trodde 

jag inte var möjligt, säger Göran Henriksson, 

astronom vid Uppsala universitet. 

Ingen misstänkt för våldtäkt 

på Stockholms nation 

Polisen har i dagsläget ingenting att 

gå på i fallet med den våldtagna kvinnan 

på Stockholms nation i slutet av 

oktober förra året. Efter ett fl ertal förhör 

ligger ärendet fortfarande öppet, 

och inga vittnen har trätt fram. 

– Utredningen pågår hela tiden. 

Prover tas, svar inväntas och sedan 

jämför vi med liknande händelser. Vi 

tänker inte ge upp i första taget, säger 

Christer Nordström, presstalesman 

för polismyndigheten i Uppsala. 

Konferens om 

diskriminering av romer 

Den 5–7 mars arrangerar Stockholms 

universitet tillsammans med historiker 

och språkforskare från Uppsala 

universitet en internationell konferens 

om diskriminering och förföljelse 

av romer. Under de senaste 

tjugo åren har romer i Europa börjat 

göra upp med det månghundraåriga 

förtrycket, och det har hänt en del 

inom forskningen. 

– Det är viktigt att vi hanterar problematiken 

rätt. Tidigare har man 

forskat om romer, men inte blandat 

in dem, det har varit olyckligt, säger 

Lars M. Andersson, universitetslektor 

på historiska institutionen vid 

Uppsala universitet. 

Foto: Anders Utbult


Caroline Holmgren, Linnea Jonsson, Mattias Bolander, Martina von Sabsay, Martin Västermark 

och Johan Dahdouh ingår i projektgruppen som arrangerar Energy crossroads 

Uppsala. 


»Energifrågor 

berör oss alla« 

Hållbara energilösningar står i 

fokus på forumet Energy crossroads 

Uppsala, som anordnas på 

Ekonomikum den 19 februari. 

– Vår generation är morgondagens 

beslutsfattare. Det gäller att 

få igång folk redan nu, säger projektledaren 

Martina von Sabsay. 

T 

re blivande civilingenjörer 

med inriktning mot energisystemteknik, 

men också en 

miljöekonom, en juriststudent 

och en personalvetare ingår i 

den entusiastiska projektgrupp som möter 

upp på Ångströmlaboratoriet för att 

berätta om årets upplaga av forumet Energy 

crossroads Uppsala. Gruppens breda 

sammansättning speglar ambitionen att 

locka studenter från alla håll. 

– Det ska vara en mötesplats inte bara 

för olika företag, organisationer och politiker, 

utan även för studenter med olika 

akademisk bakgrund, säger Martina von 

Sabsay. 

Johan Dahdouh fyller i: 

– Entreprenörer är lika viktiga som 

teknologer i sin funktion att få ut de nya 

innovationerna på marknaden. 

Evenemanget anordnas för andra året 

och det har redan växt, berättar Martin 

Västermark. 

– Vi fi ck ett väldigt bra rykte förra året, 

det tror jag har underlättat. I år har vi 

bland annat fi xat så att 1 500 teknologer 

har en ledig dag den 19 februari. Det står 

”Energy crossroads” på deras schema. 

PÅ PROGRAMMET fi nns föreläsningar, 

workshops, en arbetsmarknadsmässa 

och en paneldiskussion. Bland gästerna 

fi nns ideella organisationer, forskare 

och politiska makthavare, men också 

storföretag som statliga Vattenfall. Caroline 

Holmgren förklarar hur man har 

tänkt: 

– Man kan ju fråga sig varför vi samarbetar 

med Vattenfall, som har rykte om 

sig att vara en jättestor miljöbov. Man kan 

inte bortse från att de är en av de största 

aktörerna på energimarknaden – de har 

makten. Det gäller att få med alla parter 

för att kunna påverka, säger hon. 

En annan prominent gäst är Ola Alterå, 

statssekreterare hos näringsminister 

Maud Olofsson (C), som nyligen ingått en 

kompromiss med de andra partiledarna i 

regeringen om att tillåta att nya kärnreaktorer 

byggs. Men kärnkraftsfrågan står 

inte i fokus för Energy crossroads Uppsala, 

säger Martin Västermark. 

– Den diskussionen förs redan i media 

och det och det skulle vara kul att lyfta upp 

andra aspekter av energifrågan. Sedan är 

det mycket möjligt att det kommer en fråga 

från publiken under paneldebatten. 

Sammanfattningsvis: varför ska man 

besöka Energy crossroads Uppsala? 

– Det är vår framtid det handlar om. Vill 

vi vara den generationen som hade möjligheten 

att rädda världen – oj vad det här 

låter klyschigt – men inte tog den? Och 

det här har så många ingångar: juridik, 

ekonomi, teknologi, samhällsplanering... 

Jag tror inte att folk fattar hur mycket de 

kan hjälpa till i den här frågan, säger Martina 

von Sabsay. 

– Sedan är det ju faktiskt en mässa också, 

där man kan knyta kontakter med företag. 

Det fi nns ju jobbmöjligheter, inte 

bara för teknologer, avslutar Johan Dahdouh. 


ENERGY CROSSROADS 

UPPSALA har tre 

målsättningar: 

Ge företagen ett tillfälle 

att rekrytera drivna och entusiastiska 

medarbetare 

Inspirera och vägleda studenter med 

cleantech-idéer 

Sprida intresset för energifrågor 

till studenter med olika akademisk 

bakgrund 

Arrangörer är studentorganisationen 

Aiesec och den världsomspännande 

rörelsen Energy crossroads. Läs mer 

på www.ecu2009.se 

KOST I ERGO 

Dietiststudenterna Ylva Törner 

och Maria Wirén skriver om mat 

och hälsa i Ergo hela våren. 

Tillsatsernas tid 

Den senaste tiden har tillsatsernas 

vara eller icke vara i 

vår mat diskuterats och debatterats 

fl itigt. Vad innehåller 

egentligen maten vi äter? 

Matskribenten bannlyser tillsatserna 

medan livsmedelsexperten ser ett värde 

i dem och argumenterar för säkra livsmedel. 

Att välja sida är svårt men framför 

allt orealistiskt. Avgörande är hur man 

själv prioriterar parametrar som tid och 

pengar men också vad man har för kunskap 

om tillsatserna. 

Tillsatser fyller en livsmedelsteknisk 

funktion och många av dessa skulle vi ha 

svårt att klara oss utan. Både inom industritillverkningen 

och hemma i våra egna 

kök tillsätts till exempel potatisstärkelse 

för att få rätt konsistens på en sås. 300 av 

de 350 godkända tillsatserna i Sverige har 

Fråga dietisterna 

Kan kött innehålla hormoner, och påverkar 

dessa i så fall oss? 

Inom EU är det förbjudet att använda 

hormoner eller ämnen med hormonell 

effekt för att stimulera tillväxt hos livsmedelsproducerande 

djur som till exempel 

nöt och kyckling. Livsmedelsverket 

gör regelbundna kontroller från levande 

djur på svenska gårdar, på svenska slakterier 

och på kött som kommer från utlandet 

för att säkerställa att köttet inte innehåller 

förbjudna ämnen. Konsumtion av 

kött som innehåller antibiotika skulle 

kunna ge resistenta bakterier i människokroppen. 

Ett överskott av hormoner i 

Träningsglädje. 

Hämta kraft hos Studenthälsan. 

www.sh.uu.se 

NYHETER / 9 

naturligt ursprung och tillsatser har, om 

än i en mer begränsad omfattning, alltid 

använts i matlagning. 

Den industriella användningen av tillsatser 

regleras av EU som säger att tillsatsen 

ska vara av godo för konsumenten. Tillsatsens 

användning ska vara motiverad, 

fylla sin funktion, och inte vara hälsovådlig. 

Varje tillsats godkänns för användning 

i ett specifi kt livsmedel. I och med den så 

kallade cocktaileffekten, som innebär att 

man som konsument kanske äter ett fl ertal 

livsmedel som innehåller tillsatser, är 

det dock svårt att uppskatta hur mycket 

man totalt sett får i sig och vilka effekter 

detta har på hälsan. 

UTBUDET I LIVSMEDELSAFFÄREN styrs 

av efterfrågan. Att äta hälsosamt är för 

många synonymt med lightprodukter. Det 

är omöjligt att begära att dessa ska vara tillsatsfria. 

Om man tar bort fett och socker 

behöver man ersätta det med något annat 

som ger liknande konsistens och smak. På 

samma sätt kan man räkna med att få lite 

tillsatser på köpet om ens högsta prioritet 

är mat till lågt pris. Var och en har friheten 

att bestämma vad livsmedelskvalitet innebär 

och vad man är beredd att acceptera. 

Om tillsatserna ska minska till förmån för 

en ökad kvalitet behöver vi göra bättre val 

och prioritera inköp och matlagning på ett 

annat sätt. Om du inte bryr dig om din mat 

kommer inte industrin att göra det åt dig. 

Till syvende och sist är det upp till dig att 

välja vad som hamnar på din tallrik. Det 

står var och en fritt att äga möjligheten att 

läsa innehållsförteckningar, ställa frågor i 

butiken och göra informerade val. Affärerna 

säljer det vi vill köpa. Det är vårt ansvar 

att se till att vi vill ha det vi äter. 

våra kroppar skulle kunna påverka såväl 

oss som vår natur negativt. Då kan det 

vara skönt att veta att Livsmedelsverket 

efter att ha tagit drygt 9000 prover från 

animaliska livsmedel år 2007, förra året 

kunde konstatera att svenskt kött inte 

innehåller vare sig hormoner eller antibiotika. 

Har du en fråga till 

Ergos dietister? Maila: 

kost.ergo@gmail.com 

Kombikort 210 kr/mån. foto: Alex Giacomini 

STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40 

SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80

10 / NYHETER Ergo #2 / 2009 

Per Löwdin 

Dryga böter för 

tjänstefel i 

betygsnämnd 

En disputation vid Teknisk-naturvetenskaplig 

fakultet 2005 

har fått ett rättsligt efterspel. 

Inför disputationen sammansvor 

sig två betygsnämndsledamöter, 

en lektor och en professor, för att 

förhindra att avhandlingen godkändes. 

De ogillade avhandlingens innehåll, och 

ifrågasatte om det alls föll inom ämnet. 

För att sänka doktoranden kontaktade 

professorn centralförvaltningen, fi ck gällande 

förordning faxad till sig, och läste 

paragrafen som säger att ”betygsnämnden 

är beslutför när alla ledamöter är 

närvarande.” Härvid slog snilleblixten 

ned, att om någon ledamot icke var närvarande 

skulle det inte bli något beslut 

och avhandlingen ej bli godkänd. 

Professorn och lektorn träffades, över 

en kopp kaffe, och avtalade, att lektorn 

skulle föreslå professorn till ordförande 

vid betygsnämndens sammanträde, 

och att lektorn skulle lämna rummet 

om det visade sig att de inte fi ck en 

majoritet med sig för att underkänna 

avhandlingen. 

När betygsnämnden sammanträdde 

efter disputationen visade 

en prov-votering att en majoritet av 

betygsnämnden ville godkänna avhandlingen. 

Då sjösatte de sin plan. 

Lektorn reste sig och lämnade rummet, 

professorn som planenligt 

valts till ordförande förklarade för 

de övriga närvarande att de kommit 

överens om att göra på detta sätt och 

att det innebar att betygsnämnden 

inte var beslutför. Sammanträdet 

avslutades utan att något beslut 

fattades beträffande avhandlingen. 

Bärby Ungdomshem söker 

Semestervikarierande 

behandlingsassistenter 

Läs mer om tjänsten på www.stat-inst.se 

eller www.offentligajobb.se 

Utlysning av stipendium 

Stiftelsen Else-Marie Zennströms minne för textilvetenskaplig forskning 

utlyser härmed ett stipendium. Stipendiet avser att finansiera 

ett års forskning inom forskningsområdet textilvetenskap. 

Behörig sökande är den som är antagen till utbildning på forskarnivå 

i textilvetenskap vid Uppsala universitet eller har avlagt filosofie 

doktorsexamen med textilvetenskaplig inriktning. 

Utöver meritförteckning skall ansökan innehålla utförlig beskrivning 

av det planerade forskningsprojektet, beräknad tid för arbetet samt 

uppgift om i vilken form resultatet kommer att redovisas. 

Ansökan skall, senast den 6 mars 2009, lämnas till 

Stiftelsen Else-Marie Zennströms minne 

för textilvetenskaplig forskning 

Uppsala universitet 

Stipendieavdelningen 

Box 256 

751 05 Uppsala 

För frågor kontakta 

Mariana.Eriksson@konstvet.uu.se 

Det fattades inte heller något beslut om 

ajournering eller annat beslut om nämndens 

fortsatta arbete. 

Doktoranden gavs utomordentligt 

konstiga besked av professorn, som förklarade 

att betygsnämnden inte kände 

sig kompetent att bedöma avhandlingen 

varför denna skulle sändas på ”remiss”. 

När doktoranden ställde frågor om proceduren, 

gavs beskedet, att det var en 

”hemlig procedur”. Frågan om när ett 

besked skulle komma gavs svaret ”i framtiden.” 

Först efter påtryckningar från vice rektorn 

återsamlades nämnden per telefon 

varvid avhandlingen godkändes, fl era dagar 

efter disputationen. 

Ärendet utreddes av Statens 

ansvarsnämnd, som normalt 

prövar om professorer begått 

tjänsteförseelser eller tjänstefel. 

Ansvarnämnden lämnade 

därefter saken till åklagare. 

Domen är intressant läsning. I denna 

framstår lektorn som en hederlig person, 

som handlat fel, som beklagar och 

erkänner detta, utan försök att slingra 

sig. Tingsrätten fi nner lektorn trovärdig, 

inte minst därför att uppgifterna stöds av 

andra vittnen. 

Professorn däremot framstår som föga 

trovärdig. Han förnekar att det funnits 

någon plan. Istället handlade saken om 

att han misstänkte plagiat och ville förhindra 

beslut för doktorandens bästa. 

Talet om beslutförhet avsåg bara det hypotetiska 

fallet, om han skulle avlägsna 

sig från sammanträdet för att fråga om 

råd beträffande den misstänkta plagie- 

Fräsch och modern salong. 

Alla studenter är välkomna! 

Långt hår 260 kr 

Kort hår 230 kr 

ringen. Hans påståenden motsägs av vice 

rektorns och en annan ledamots under 

ed avgivna vittnesmål, och är dessutom 

svårförenliga med professorns egen uppgift 

om vilket beslut nämnden kom att 

fatta. Sammantaget, skriver Tingsrätten, 

framstår professorns berättelse i stort 

som en efterhandskonstruktion i syfte 

att undvika ansvar. 

Det begångna brottet, är tjänstefel, enligt 

20 kapitlet, 1 §, brottsbalken. Påföljden 

blir dagsböter. Notan för lektorn slutar 

på 40 dagsböter á 350 kr, ett åläggande 

att betala en avgift a 500 kr till brottsofferfonden, 

samt 48300 kronor i advokatkostnader. 

Den blånekande professorn 

döms till 40 dagsböter à 420 kr i dagböter, 

500 kr till brottsofferfonden, och 73540 

kronor i advokatkostnader. 

Det är väl förtjänta straff, lektorn 

blir drygt sextiotusen, 

professorn drygt nittiotusen, 

kronor fattigare. Det bör 

vara kännbart. Man får säga 

att Statens ansvarsnämnd skött sin rättsvårdande 

funktion på ett utmärkt sätt. 

Så länge saken koms ihåg lär inget ljushuvud 

försöka sig på motsvarande trick 

i betygsnämnderna. 

I det här fallet har rättsstaten fungerat. 

Så är dock inte alltid fallet. Endast 

rektor, Justitiekanslern och Justitieombudsmannen 

kan anhängiggöra ärenden 

hos Statens ansvarsnämnd. Vid Uppsala 

universitet fi nns några professorer som 

begått minst lika allvarliga fel helt ostraffat. 

Dessa klarar sig undan genom att rektor 

underlåter att lämna ärendena vidare 

till ansvarsnämnden. 

STIPENDIER 

Kallenbergs Stiftelse utdelar individuella 

stipendier för Handels- och 

Hantverksutbildning. 

Information se stiftelsens hemsida. 

www.kallenberg.org 

018-10 62 65 

Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15 

S:t Olofsgatan 15, Uppsala 

Välkommen att besöka vår nya salong: Vi har kinesisk massage, vaxning, 

Hair & Beauty Lounge fotvård och ansiktsbehandlingar. 

Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88Drottninggatan 2


FORSKNING PÅGÅR 

Islam bland snö och vårdcentraler 

Ett vanligt misstag i debatten om muslimska 

skolor är att behandla dem som ett 

enhetligt fenomen. Det menar didaktikforskaren 

Jenny Berglund, aktuell med en 

avhandling om islam som profi lämne. 

– Vad man än tycker om det konfessionella 

islamämnet är det viktigt att inte dra 

alla skolor över en kam, säger hon. 

Jenny Berglund har undersökt den konfessionella 

islamundervisningen vid tre svenska 

muslimska låg- och mellanstadieskolor. 

Undervisningen bedrivs som ett särskilt 

profi lämne en till tre timmar per vecka. Det 

fi nns ingen nationell kursplan men skolorna skriver 

lokala kursplaner som ska förhålla sig till målen i 

den nationella läroplanen. 

Gemensamt för de tre skolorna är att lärarna lägger 

stor vikt vid att göra islamämnet relevant för svenska 

förhållanden. 

– Läraren kan till exempel ta upp någon berättelse 

om att man ska visa hänsyn mot sina grannar enligt 

islam. Och därför ska man inte spela fotboll utanför 

grannarnas fönster, utan fotboll ska man spela på en 

fotbollsplan. Eller man kan undervisa om vikten av 

att vara generös mot dem som har det sämre ställt 

genom att först berätta om någon person i den muslimska 

historien som delade med sig till de fattiga 

och sedan relatera budskapet till det svenska skattesystemet. 

Men att anpassa undervisningen till elevernas verklighet 

är inte problemfritt, bland annat på grund av 

att det saknas läroböcker på svenska. 

– Alla tre lärarna har påpekat att det är ett problem 

för dem. De måste importera böcker från andra länder 

och många av dem fungerar inte i Sverige. En lärare 

sade till mig: ”Jag skulle vilja ha läroböcker med 

snö, snälla poliser och vårdcentraler”. 

SÅNG ÄR EN ANNAN återkommande ingrediens i undervisningen. 

Men det är mycket olika vilken typ av 

sånger barnen sjunger. 

– En av skolorna kör mycket halal-pop – populärmusik 

med fromma texter – medan läraren på en annan 

skola absolut inte tycker att man ska ha popmusik i 

islamundervisningen. 

Överallt bedrivs också någon form av koranundervisning, 

men även här skiljer sig upplägget åt. Två av 

skolorna har traditionell undervisning i recitation av 

Koranen, då barnen lär sig verserna utantill på arabiska, 

utan att nödvändigtvis lära sig vad varje ord 

betyder. På den tredje skolan förekommer ingen recitationsundervisning 

alls. 

– Läraren där menar att ska barnen lära sig recitera 

får de göra det hemma. När hon tar upp koranverser 

tycker hon att det är oerhört viktigt att vartenda ord 

ska översättas till svenska. 

På det området kom också Jenny Berglunds egna 

fördomar på skam när hon deltog i klassrummet. 

– Innan jag började med avhandlingsarbetet hade 

jag hade nog en bild av koranundervisning som en 

väldigt disciplinär verksamhet. Men jag har suttit 

med på så många röriga lektioner! Som före detta lärare 

har jag ibland varit tvungen att hålla hårt i bordet 

framför mig för att inte säga åt barnen att sitta 

ner och vara tysta. 

JENNY BERGLUND BETONAR att hennes avhandling 

är beskrivande, inte normativ. Men hon menar att 

debatten om muslimska skolor i Sverige ofta lider av 

allt för svepande generaliseringar. 

– Det fi nns nog en ganska stor förståelse för att en 

skola som har en huvudman från pingströrelsen 

skiljer sig från en katolsk skola. Kunskapen om skillnaderna 

mellan olika muslimska skolor är betydligt 

mindre. En viss muslimsk skola kan ligga mycket 

nära vilken kommunal skola som helst på de fl esta 

områden, medan en annan muslimsk skola kanske 

har mer gemensamt med en katolsk skola. 

En orsak till skillnaderna mellan skolorna är att de 

tillhör olika traditioner inom islam, berättar hon. 

Precis som i vilket annat ämne som helst påverkar 

också faktorer som barnens ålder, klassernas storlek, 

antalet undervisningstimmar och graden av ordning 

i klassrummet. 

– Om du undervisar i en stökig klass med 30 elever 

kommer du att ge ett annat innehåll än om du har 

tolv små änglar som sitter där och lyssnar på dig. 

Innehållet styrs också av hur mycket undervisning 

som ges. Har man en timme i veckan måste man göra 

ett annat urval än om man har tre timmar i veckan. 


Jenny Berglund försvarade sin avhandling ”Teaching Islam: 

Islamic Religious Education at Three Muslim Schools in 

Sweden” vid Uppsala universitet den 6 februari. 

– Islamlärare måste ägna tid åt att lösa konfl ikter och ta upp vad som har hänt på rasten, 

precis som lärare i vilket annat ämne som helst, säger Jenny Berglund. 


KRÖNIKA 

HELENA LINDBERG 

NYHETER / 11 

Helena Lindberg är keramiker och återvändande 

student vid Uppsala universitet. 

Lätt som en plätt 

Under hösten började tankarna att 

mala. Fram. Och tillbaka. Fram. Och 

tillbaka. Plugga. Eller inte. Plugga. 

Eller inte. För och emot. 

Jag är en 38-årig keramiker som 

funderar på att skaffa mig ett riktigt jobb. Så där 

som jag var på väg att göra en gång i tiden. Började 

på universitetet 1992 med en kurs i Skapande 

svenska (numera nerlagd, poeter lönar sig inte). 

Fortsatte med Konstvetenskap för att övergå till 

Praktisk svenska och skulle väl bli nån sorts fi l. 

kand. i största allmänhet. 

Så hände något. Jag blev kär under en kvällskurs 

i keramik. Helt enkelt galet störtförälskad. 

I leran. Jag bestämde mig för att byta inriktning. 

Bort från universitetet, visste ju ändå inte riktigt 

vad jag ville med mina studier. Jag har sedan dess 

praktiserat hos keramiker, gått på folkhögskola 

och varit egenföretagare men inte fått ihop det 

med brödfödejobb, ekonomi och Konsten. 

SÅ KOM, FÖR TVÅ ÅR SEN, ett barn in i mitt liv. 

Kanske kom verkligheten ikapp mig med en vilja 

till ordnad ekonomi, till arbetskamrater, till 

ett 9–17 jobb och en vilja att avsluta det en gång 

påbörjade. Den där fi l. kanden. Som ändå har legat 

i bakhuvudet och gnagt. Har inte så mycket 

kvar. Ett litet sketet moment från en B-kurs. Och 

en hel C-kurs. En termin bara. Lätt som en plätt. 

Slängde in en ansökan i höstas, fi ck beskedet och 

sen julen har tankarna gått på högvarv. Plugga 

eller inte. Jag har bestämt mig och ändrat mig. 

Det har nästan luktat bränt här hemma av all 

tankeverksamhet. Viljan att bli klar, få min examen 

blev avgörande. 

»CAMPUS ENGELSKA PARKEN 

ÄR INTE DIREKT ETT LITET IN- 

TIMT STÄLLE MED HISTORIENS 

VINGSLAG VINANDE I VINDLAN- 

DE TRAPPOR SOM NÄR JAG EN 

GÅNG I TIDEN LÄSTE MIN AB- 

KURS I KONSTVETENSKAP.« 

Nu har jag börjat. Lätt som en plätt – trodde jag. 

Första veckan blev en variant av kulturkrock och 

jag har känt mig vilse både bokstavligen och bildligt. 

Campus Engelska Parken är inte direkt ett litet 

intimt ställe med historiens vingslag vinande 

i vindlande trappor som när jag en gång i tiden 

läste min AB-kurs i Konstvetenskap. För att inte 

tala om Studentportal och inloggningskoder 

hit och dit. Min B-uppsats skrev jag på (elektrisk) 

skrivmaskin och fi ck vrida på en ratt ett snäpp 

för att få upp fotnoten. Idag fi ck jag lov att fråga 

en yngre kursare hur man gör för att få dit fotnötterna 

överhuvudtaget. Jag är inget fossil och 

visst har jag datavana, men har inte behövt såna 

färdigheter i mitt arbete med leran. 

Den här första veckan har jag varit på Carolina 

och sökt i databaser, bestämt uppsatsämne och 

fått lite metodteori. Jag tycker att det här ska bli 

väldigt roligt och i vår kommer jag att vara en fi l. 

kand. Men lätt som en plätt?

12 / REPORTAGET Ergo #2/ 2009 

Anna Åkerberg, Ingrid Hjelm, Johan Gärdebo och Kristin Hansson fi nputsar koreografi n. Foto: Christin Lenthamre


Värmlands nation slår upp portarna och bjuder in till ett 

hejdundrande evenemang med sång, dans och supé. Det 

är premiärdags för showkonceptet Värmlands Salonger 

där konstnärlig talang förenas med krogmiljö. Ergo fanns 

på plats vid repetitionerna och träffade idémakarna bakom 

nationsvärldens nyaste nöjeskoncept. 

REPORTAGET / 13 

Glitter och glamour 

på Värmlands nation 

I 

Värmlands nations stora festsal kryllar 

det av folk och musiken studsar 

mellan väggarna. Det är repetitionsdags 

för vårens storsatsning Värmlands 

Salonger. Kapellmästaren tar 

ut ackord på fl ygeln, dansare koordinerar 

sina steg och en grupp akrobater fi nslipar 

ett nummer med koncentrerade miner. 

Byggnaden ekar av skratt, sång och sorl 

från den 40 personer starka ensemblen 

och ledningsgruppen som är på plats för 

att repetera showens sista byggstenar. Nu 

tickar klockan fem i tolv för urpremiär av 

Värmlands Salonger, krogshowen som 

lockar med en dignande buffé dans, sång 

och trerätters meny. 

– Vi ville göra något nytt, det var dags 

för Värmlands nation att bli känd för något 

mer än klubbverksamheten som hittills 

dominerat. Värmlands Salonger är 

en mix av de bästa bitarna av klubb och 

kultur, säger Carl Nygårdh, producent 

för Värmlands Salonger. 

PROJEKTETS INITIATIVTAGARE är båda 

starkt engagerade i Värmlands nation. 

Carl Nygårdh och kollegan Magnus Wilhelmsson 

spånade fram idén och skapade 

på det sättet ett helt nytt fack i nationernas 

nöjesagenda. De tyckte det fattades 

något i nationernas underhållningsutbud. 

Redan på idéstadiet var det viktigt 

att kulturen skulle få ett givet forum och 

införlivas i kommande projekt. 

– Det saknades en riktigt bra krogshow 

» DET SAKNADES EN RIKTIGT 

BRA KROGSHOW I NATIONS- 

VÄRLDEN. ALLA TALANGER 

FINNS BLAND MEDLEM- 

MARNA.« 

i nationsvärlden, och när vi tittade oss 

omkring på Värmlands nation såg vi alla 

talanger som fi nns bland medlemmarna. 

Vi kände att det var dags att lyfta fram 

de här kunskaperna och göra en riktigt 

bra grej av det. Här fi nns folk som kan 

allt från att sy, servera och sjunga till att 

sköta ljud- och ljusteknik. Det här visar 

vad en nation kan åstadkomma om man 

knyter ihop alla förmågor, säger Magnus 

Wilhelmsson. 

SHOWEN RYMMER ALLT från cirkusartister 

till 70-talserans fl addrande kragsnibbar, 

allt i bästa musikal- och teateranda 

med snitsiga kostymer och glittrande musikstycken. 

Idén till hela projektet föddes 

i somras och sen dess har konceptet lekts 

fram och pusselbitarna fallit på plats. En 

ledningsgrupp på tio personer har styrt 

projektet i hamn, men alla medverkande 

i showen har varit delaktiga och bidragit 

med infl uenser till föreställningen. Infl 

ytande är grundtanken i arbetet med 

Värmlands Salonger, något Carl Nygårdh 

och Magnus Wilhelmsson gärna betonar 

lite extra. 

– Det ska vara kul att jobba med det här, 

showen är ett gemensamt projekt där alla 

deltagare är lika viktiga. De fl esta sliter 

hårt med plugg eller jobb vid sidan av 

men ger ändå järnet fullt ut när de är här. 

Alla ska kunna känna sig stolta och ta åt 

sig av äran, säger Magnus Wilhelmsson. 

Föreställningen är indelad i fyra underhållningsblock 

varvat med servering. Deltagarna 

i ensemblen gör fl era olika roller 

var och klädbytena är täta, merparten av 

deltagarna gör dessutom även varsin soloinsats. 

– Tanken med Värmlands Salonger 

var att ha serveringspersonal som också 

underhöll och en riktigt stor ensemble. 

Det ligger ju nära Wallmans Salongers 

koncept, så det blev en kul ordlek med 

namnet eftersom vi båda gör i stort sett 

samma grej, säger Carl Nygårdh. 

På Värmlands fi nns det gott om förmågor 

inom nationsväggarna, men inför 

starten valde man också att se över vilka 

talanger som kunde värvas utifrån. 

– Vi hade auditions som resulterade i 

den här ensemblen, som består av både 

värmlänningar men även folk från andra 

nationer. Det alla har gemensamt är att 

de verkligen brinner för projektet, säger 

Carl Nygårdh. 

NÅGRA I ENSEMBLEN har tidigare både 

dansat och sjungit medan andra är glada 

amatörer. Caroline Gulliksson är med i 

ledningsgruppen och är huvudansvarig 

för dans och koreografi . Hennes jobb sker 

i nära samarbete med regissören och själv 

Arrangörerna Carl Nygårdh och Magnus Wilelmsson är övertygade om att konceptet 

Värmlands salonger kommer att ge mersmak. Foto: Gusten Holm 

har hon lång erfarenhet av att dansa både 

jazz- och showdans. 

– Mitt uppdrag är att jobba med ensemblens 

dansnummer och samtidigt leder 

jag en mindre grupp dansare med lite 

längre erfarenhet. Jag har fått helt fria 

tyglar att leda dansen, men mitt största 

jobb är egentligen att inspirera ensemblen. 

Ett lätt jobb i det här sammanhanget 

eftersom alla i gruppen är så musikaliska, 

säger hon. 

SÅ ÄR DET DAGS för ett pass dansträning. 

Caroline Gulliksson vänder sig mot danstruppen 

som genast lystrar till. Här gäller 

det att vara alert eftersom dansen 

innebär högt tempo, där varje rörelse 

måste klaffa på sekunden. 25 ögonpar 

följer varenda höftknyck Caroline Gulliksson 

tar och huvuden nickar unisont 

takten. Som en enda kropp ringlar sedan 

dansgruppen över det blanka golvet med 

rullande höfter och handklappningar. En 

ensemble som tillsammans nästan lyfter 

från golvet. 

Värmlands Salonger må ligga i premiärgroparna, 

men planering inför framtida 

uppsättningar är redan i full gång. Carl 

Nygårdh ser ljust på framtiden och är 

övertygad om att konceptet kommer att 

ge mersmak. 

– Ambitionen har hela tiden varit att 

showen inte ska bli ett engångsprojekt, 

däremot behöver ju inte formen vara 

oföränderlig. Nästa gång kanske det blir 

en lunchföreställning på söndagar eller 

varför inte en frukostshow? 

Personer till nästa omgångs ensemble 

efterlyses redan nu, oavsett om man 

steppat sedan barnsben eller är den 

typ av sångfågel som mest kvittrar i duschen. 

– Vi är självklart intresserade av nytt 

folk, det här ska bli en följetong. Vi ser 

framför oss att Uppsala kommer att få 

se mycket, mycket mer av Värmlands 

Salonger framöver, säger Magnus Wilhelmsson. 

Och det får vi hoppas är ett löfte, för 

bättre komplement till nationernas 

vanliga bar- och klubbliv kommer att 

bli mycket svårt att hitta. 

KARIN JUNIANDER


Planeten Jorden. Här uppstod livet för mellan tre och fyra 

miljarder år sedan som genom ett under. Samma minsta 

beståndsdelar som byggde upp de tidigaste organismerna 

ingår också i alla nu levande arter. Darwins idé om det naturliga 

urvalet fi rar i år jubileum, och Ergo har tagit en närmare 

titt på evolutionsforskningen på Uppsala universitet. 

För 150 år sedan kom Charles 

Darwins ”Om arternas uppkomst” 

ut. Darwins idé om det 

naturliga urvalet bygger på att 

det är de bäst lämpade individerna 

och arterna som överlever, medan 

de mindre lämpade faller bort under 

evolutionens gång. Något som är tydligt 

vad gäller människans utveckling, där vi 

nu är de enda kvarlevande av människosläktet. 

Genom att tidigare människovarianter 

dött ut kan det verka som att människan 

skapades precis som hon ser ut idag, 

något som hävdas av kreationister och 

även anhängare av idén om intelligent 

design. Men genom att studera olika 

arters arvsmassa, har forskare kunnat 

visa att allt levande på jorden har ett och 

samma ursprung, och att det tagit miljarder 

år att skapa den värld och de arter 

vi ser omkring oss idag. 

Vad händer med människan när hon 

förstår att skapelseberättelsen är osann, 

när hon förstår att människan liksom 

andra djur har utvecklats slumpvis steg 

för steg? Carl Reinhold Bråkenhielm, 

professor i livsåskådningsforskning 

vid Uppsala universitet och Torbjörn 

Fagerström, professor i teoretisk ekologi 

vid Lunds universitet har skrivit 

boken ”Gud och Darwin – känner de 

varandra?” I boken diskuterar de bland 

annat huruvida det fi nns en evolutionär 

fördel med religionen, då människor så 

långt tillbaka som för 50 000 år sedan 

hade ett rikt andligt liv. Det fi nns olika 

teorier om religionens roll, vissa menar 

att den är ett evolutionens konstruktionsfel 

som blivit kvar, medan andra 

tror att den bidragit till överlevnaden. 

Vår förmåga till kausalt tänkande är till 

fördel för oss i kampen för överlevnad, 

men när vi söker meningen med livet, 

och för all del döden, är den snarare till 

vår nackdel. 

Religionen skapar mening, där evolutionen 

snarast verkar helt slumpmässig, 

men samtidigt menar Carl Reinhold Bråkenhielm 

att evolutionens oförutsägbarhet 

inte behöver strida mot en kristen 

livsåskådning. Han påtalar också att 

ingen tanke i mänsklighetens historia 

har orsakat så mycket lidande som tanken 

att utvecklingen går mot ett visst 

mål. Instrumentaliseringen av människor 

har skördat miljontals offer och Carl 

Reihold Bråkenhielm undrar vilken folkgrupp 

som står näst på tur. Historien och 

evolutionen är öppen, skriver han, med 

stöd i evolutionsteorin. 


NYHETER / 15 

En föränderlig värld 

“Den vördnadsvärda apan“. Denna karikatyrteckning föreställande Charles Darwin var populär bland hans samtida kritiker.

16 / NYHETER 

Rasbiologin hade ett 

starkt fäste i Uppsala 

Långskallighet kontra kortskallighet. 

En enkel mätning av 

avstånden mellan olika punkter 

på kraniet avgjorde var i hierarkin 

man hamnade. Sverige var först 

i världen att inrätta ett statligt 

rasbiologiskt institut, med tillhörande 

professur i ämnet. Under 

tjugo- och trettiotalen samlades 

stora mängder befolkningsdata 

in och studerades av ett forskarlag 

i Uppsala. 

Statens institut för rasbiologi 

låg i Uppsala och var fristående 

från universitetet. Forskargruppen 

var med den tidens 

mått mätt stor, och leddes av 

professor Herman Lundborg. Han efterträddes 

senare av ytterligare två forskare, 

innan institutet i slutet av femtiotalet 

ombildades till institutionen för medicinsk 

genetik. 

– De gjorde en total inventering av 

den svenska befolkningen. Skallmått, 

lutning av ansiktet, ögonfärg och hårkvalitet 

bland annat. Studien utfördes i 

mitten av tjugotalet som en uppföljning 

av en tidigare kartläggning, och man tittade 

på ett stort antal värnpliktiga män. 

Särskilt intresserad var man av samerna, 

eller lapparna, som de kallades då, berättar 

Andreaz Wasniowski, forskare vid 

institutionen för 

idé- och lärdomshistoria. 

Rasbiologin 

byggde på Mendelsärftlighetslära, 

snarare än 

på idén om ett naturligt 

urval, men Andreaz Wasniowski. 

det går att göra 

kopplingar till socialdarwinismen, en 

teori som kan vara svår att skilja från rasbiologin. 

Inom socialdarwinismen menar 

man att det är bra att de människor 

som är sämst anpassade till det samhälle 

de lever i slås ut, medan bättre anpassade 

överlever. Avvägningen görs främst på individnivå, 

där en avsaknad av sociala och 

ekonomiska skyddsnät blir vapnet som 

slår ut de svagare. Men vissa socialdarwinister 

menade att kampen skedde mellan 

nationer eller raser. Miljön spelar liten 

roll inom socialdarwinismen. 

– Genom en aktiv befolkningspolitik, 

rashygien, skulle det naturliga urvalet påskyndas. 

Man trodde att samhällsförändringar 

skulle leda till att en förbättrad 

människa skulle uppträda på bara några 

få generationer. Men eftersom samhällsklasser 

ansågs vara biologiska såg man 

ett hot i att barnafödandet var högre i de 

lägre skikten, detta troddes leda till en 

degenerering av samhället. 


Samer var av särskilt intresse för rasbiologerna. 

Foto: International Center of Photography 

För att förstå livets uppkomst 

och människans utveckling 

räcker det inte med att enbart 

studera människan, hennes 

kropp och hennes livsmiljö. 

Tillvarons minsta beståndsdelar 

delar vi med allt levande på jorden. 

Människans arvsmassa har 

stora likheter med både växters 

och andra djurs. 

Nyligen upptäckte forskare 

vid Uppsala universitet en 

helt ny celldelningsmekanism, 

som används av mikroorganismer 

som lever under 

extrema förhållanden och tillhör en 

tredje, relativt okänd livsform, arkéerna. 

Grovt uppdelat efter celluppbyggnad och 

funktion kan man säga att det fi nns tre 

utvecklingslinjer; eukaryoter (här ingår 

växter, djur, svampar och många mikroorganismer), 

bakterier samt arkéer. 

– En del egenskaper hos arkéer är unika, 

men de har även funktioner som är nära 

släkt med de hos eukaryota organismer, 

inklusive människa. För mig ligger nog 

det största intresset i deras unika biologi, 

som gör att vissa arter kan leva vid väldigt 

höga temperaturer, säger Rolf Bernander, 

professor i molekylär evolution. 

Cellerna hos dessa arter är skyddade av 

ett extra värmetåligt membran, som gör 

att de kan stå emot högre temperaturer 

än andra livsformer, och gruppen har nyligen 

kunnat visa att celldelningsmaskineriet 

är besläktat med de mekanismer som 

bland annat hiv-viruset använder sig av för 

att skicka ut nya viruspartiklar från infekterade 

celler. Det fi nns fl era andra intressanta 

aspekter, inte minst när man betänker 

den heta ursoppa som i begynnelsen 

puttrade och kan ha spelat en viktig roll 

för själva livets uppkomst. Ogynnsamma 

förhållanden, som brännande syra, stora 

havsdjup och en total brist på solljus är 

inte några problem för dessa organismer. 

– Med hjälp av 

vätgas och koldioxid 

från Jordens 

inre kan arkéer till 

och med ge upphov 

till separata 

ekosystem, vilket 

bland annat innebär 

att livet på Jor- 

den skulle kunna 

fortsätta även om 

solen slocknade. 


Illustrationen visar hur en kromosom fördubblas, för att sedan genomgå ytterligare en duplikation. 

Människan 

Rolf Bernander. 

Arkéerna hör också till de vanligaste mikroorganismerna 

i stora delar av världshaven, 

men eftersom man inte letat med 

rätt metoder, är det inte förrän under senare 

år som detta har kunnat konstateras, 

säger Rolf Bernander. 

EN FYRDUBBLAD ARVSMASSA. För minst 

450 miljoner år sedan, före uppkomsten


Illustration: Daniel Ocampo Daza, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet 

av de käkförsedda ryggradsdjuren, fördubblades 

hela arvsmassan två gånger. 

Alla utvecklingslinjer har sedan dess 

förlorat mycket av det fördubblade materialet. 

Vissa ryggradsdjurs arvsmassa har 

dubblerats vid ytterligare tillfällen sedan 

dess, och många djur är därför betydligt 

mer genetiskt komplexa än människan. 

– Vi vill förstå förloppen som format 

arvsmassan. Vad ser vi idag och hur har 

det uppkommit? I och med att det fi nns 

kopior av samma gener öppnas möjligheten 

för någon av dessa att förändras och ge 

upphov till nya funktioner, säger Daniel 

Ocampo Daza, doktorand vid institutionen 

för neurovetenskap. 

Genom kartläggningen av hela genomet 

för lancettfi sken, ryggradsdjurens 

närmaste släkting, kunde man förra året 

för första gången visa att fyrdubblingen 

av arvsmassan ägt rum. Det var ett svårt 

arbete eftersom så stora delar av det ursprungliga 

materialet har försvunnit eller 

bytt plats, men det fi nns fortfarande 

tillräckligt mycket kvar för att jämförelser 

mellan arter ska vara möjliga. 

– Trots att helgenomsduplikationer är 

väldigt omvälvande händelser är de inte 

ovanliga. Inom växtriket är de oerhört 

vanliga, och man tror att det kan vara en 

anpassning till ett stillastående liv. En 

växt kan förändras mycket från en generation 

till en annan, något som är ovanligt i 

djurriket. 

Daniel Ocampo 

Daza berättar att 

det bland arterna, 

förutom fi skar och 

grodor, även fi nns 

en sydamerikansk 

ökenråtta som 

relativt nyligen 

dubblerat sin arvsmassa, 

vilket är ytterligare 

ett bevis Daniel Ocampo Daza. 

på att evolutionen 

är ständigt pågående. Även för däggdjur. 

– Jämförande analyser av olika arters 

hela arvsmassa på ett molekylärbiologiskt 

plan gör att vi på ett säkert sätt kan 

läsa av evolutionen. Bara under 2000talet 

har kunskapen kring evolutionen 

ökat exponentiellt, mycket tack vare möjligheten 

att kartlägga hela genom. 

Man har redan avverkat ett stort antal 

djurarter och det går idag betydligt fortare 

än tidigare. Daniel Ocampo Daza menar 

att takten inte heller visar tecken på 

att sakta in. 

– Det är en otrolig utveckling, inte 

bara inom biologin. Den är ett led i alla 

de frågor vi människor har. Var kommer 

vi ifrån? Hur hamnade vi här? Vår plats i 

det stora evolutionära trädet, som vi delar 

med allt som lever, klarnar. Jag tycker 

att det är fascinerande att vi kan närma 

oss de här frågorna genom vår arvsmassa 

och vill slå ett slag för grundforskningen. 

Det som tycks enkelt kan dölja en oerhörd 

komplexitet. Jag tror inte att vi kan 

förstå oss själva utan att förstå det sammanhang 

vi ingår i, säger Daniel Ocampo 

Daza. 

EVOLUTIONEN GYNNAR INTE ALLTID DE 

BÄST LÄMPADE. Darwins idé om det naturliga 

urvalet bygger på att förändringar 

som gagnar individen och populationen 

står för utvecklingen av olika arter. Men 

det är en sanning med modifi kation. I 

dagarna publicerade en forskargrupp vid 

Uppsala universitet resultat som visar att 

även förändringar som är negativa för individen 

bidrar till evolutionen. 

– Vi tittade på vissa gener som utvecklats 

snabbt och jämförde människa med 

chimpans. Varför skedde denna utveckling 

så snabbt hos människor? Det borde 

vara ihopkopplat med naturligt urval, 

men istället hittade vi en annan mekanism, 

som bygger på att mutationer inträffar 

med hög frekvens i vissa delar av 

arvsmassan och leder till snabba förändringar, 

säger Matthew Webster, forskare 

vid institutionen för medicinsk biokemi 

och mikrobiologi. 

Gener är i allmänhet mycket konserverade 

inom och mellan arter, men mutationer 

kan leda till förändringar som 

blir permanenta. Dessa mutationer ger 

ofta upphov till negativa, ibland skadliga 

förändringar och inträffar i regioner som 

NYHETER / 17 

Uppsalaprofessor 

populariserar Darwin 

Granna fjädrar och god fysik. I 

”Darwins idé” berättar Staffan 

Ulfstrand, pensionerad professor 

emeritus i zoologisk ekologi, 

varför vissa individer har bättre 

tur i kärlek än andra. Han beskriver 

art för art och blandar humor 

med fakta. 

– Den bästa idén någon någonsin har 

haft! utropar Staffan Ulfstrand och drämmer 

näven i bordet. 

Han talar förstås om det naturliga urvalet. 

Lagom till 150-årsjubileet för Charles 

Darwins ”Om arternas uppkomst” kom 

Staffan Ulfstrands 

bok ”Darwins idé”, 

som behandlar 

ekologi, partnerval 

och familjesystem 

med mera. 

– Varför är det 

oftast honorna 

som tar hand om 

ungarna, särskilt 

bland däggdju- 

Staffan Ulfstrand. 

ren? Och varför dödar hanar andra hanars 

ungar, detta har jag med som exempel 

i boken. Länge talade man om att det 

skulle vara ett onormalt beteende, men 

forskning visar att så inte är fallet. Förklaringen 

är enkel: såväl hanar som honor 

är intresserade av att lyckas bättre än 

andra individer med sin fortplantning. 

Naturligt urval – det är att få många pigga 

avkomlingar. 

Langurer lever i harem, berättar Staffan 

Ulfstrand, och nytillkomna hanar dödar 

de ungar som fi nns, för att honorna ska 

komma i brunst igen, så att den nye kan 

sprida sina arvsanlag. 

– Även hos oss människor är det vanligare 

med styvfäder som slår sina styvbarn 

än med pappor som slår sina egna barn. 

Det är ett djupt liggande drag, att gynna 

sina egna barn framför andras ungar. Och 

det fi nns en inbyggd osäkerhetsfaktor. 

Medan en kvinna vet vilka barn som är 

hennes, är det inte lika lätt för en man att 

vara säker på vem han är far till. Världen 

är full av lurade hanar... 

Han drar gärna paralleller mellan djur 

och människor, visar hur mycket som går 

igen. Där påfåglar blir mer attraktiva ju 

större och färggladare stjärtfjädrar de 

har, tar människan till bland annat musik 

och idrott. 

– Ornament behöver inte vara utseende, 

fågelsång eller beteende. Hos vår egen art 

är det kanske hjärnans kapacitet som är 

det viktigaste ornamentet. Kvickhet och 

humor tilltalar det andra könet, och både 

män och kvinnor försöker imponera på 

varandra genom att använda intellektet 

– bland annat. 


– ett djur bland andra 

brukar kallas ”hot spots”, eftersom mutationerna 

lättare fi xeras där. 

– Det är viktigt att bestämma vilka gener 

det är som gör oss till människor, och 

vilken utveckling som har lett fram till 

vår anpassning till miljön. Ett exempel 

på en mutation som i slutänden gjort oss 

mer anpassade till det liv vi lever är förändringen 

av vår tumme, som ju varit en 

förutsättning för människans utveckling, 

säger Matthew 

Webster. 

Snabba förändringar 

av arvsmassan 

beror alltså 

snarare på felläsningar 

av densamma 

vid celldelningen, 

än på 

ett naturligt urval 

som gynnar goda 

förändringar. 

Matthew Webster. 

– Forskare får nog tänka om, och hitta 

bättre sätt att identifi era de mekanismer 

som lett till, och fortfarande leder 

till människans anpassning till miljön. 

Darwins idé räcker inte för att förklara 

varför vi ser ut och fungerar som vi gör. 

Min forskning visar inte att alla haft fel, 

men att vi nu har kommit ett steg längre 

på vägen till att förstå hur evolutionen 

fungerar. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

18 / KULTUR Ergo #2 / 2009 

ESSÄ 

De harmlösa vildarna. De första brittiska 

kolonisatörerna i Nya världen beskrev urinvånarna som 

barnsliga och underlägsna dem själva, men likafullt som 

människor. För att passa in i den elisabetanska erans 

världsbild måste nämligen de “nyupptäckta folken” 

tillskrivas förmågan till omvändelse, och därmed 

underkastelse, skriver Gwendolyn Haevens. 

Say what you will about the early 

British colonizers in the New 

World—they were a dab hand at 

” 

propaganda. “In respect of troubling 

our inhabiting and planting 

[the natives] are not to be feared,” writes the 

English naturalist Thomas Harriot in A Brief 

and True Report of the New Found Land of Virginia 

from 1588. The inhabitants of the land, 

members of the Roanoke nation, are described 

as thoroughly harmless, “having no edge 

tools or weapons of iron to offend [the colonists] 

with.” “Neither know they how to make 

any,” the reader is assured (in parentheses). 

Reportedly, their weapons are simple bows 

made of which hazel, and arrows made of 

“reeds”—and besides a few “fl at-edged” clubs, 

an assortment of small “bark” shields, and 

some armor made of “sticks” woven together 

with “thread,” the Roanoke have nothing 

with which to defend themselves. And yet, by 

the time Harriot published his True Report, 

the government of the fi rst colony had found 

it necessary to lead a preemptive attack on 

the Roanoke nation—chasing down and beheading 

their Chief. Neither does the True 

Report inform the reader of this fi rst colony’s 

disastrous end. 

The descriptions of Native Americans in 

Harriot’s True Report have long been recognized 

as skewed in favour of colonization efforts 

in the New World. But was propaganda 

Harriot’s only purpose with them? During 

voyages in the Elizabethan age explorers had 

the task of incorporating previously ‘undiscovered’ 

indigenous peoples into their journey 

narratives in a manner that would make 

sense to Europeans. The British, in particular, 

had the added challenge of integrating these 

‘newcomers’ into their very precise system of 

universal order: the ‘Great Chain of Being.’ 

Elizabethan scholar E.M.W. Tillyard explains 

in The Elizabethan World Picture that 

the ‘Chain’ was a metaphor which served to 

express the “unfaltering order” and “ultimate 

unity” of God’s creation. Every speck of 

this creation formed a link in the Chain, from 

wood grubs up to the Creator himself—there 

could be no gap. Man was of paramount interest 

due to his double nature: he was situated 

above the animals (as well as the geraniums 

and river pebbles) due to his faculty of reason, 

which he shared with the angels, and yet 

below the angels, because he experienced 

sexual desire—the quality which he had in 

common with the beasts (but not the geraniums 

and river pebbles). In this way, humans 

were considered to bridge the greatest cosmic 

chasm—between matter and spirit. 

While this exact system of universal order 

reassured the Elizabethans of their prominent 

place in God’s creation, they were reportedly 

“appalled by the visible tokens of disorder 

that suggested [the Chain’s] upsetting” 

Harriot, like a 

child inciting 

suspicion with the 

exactitude of his 

alibi for when the 

birthday-cake was 

molested, goes 

overboard with 

his reassurances.” 

Gwendolyn Haevens, 

ursprungligen från 

Kanada, är doktorand på 

engelska institutionen 

vid Uppsala universitet. 

Texten bygger på hennes 

studier i ursprungsbefolkningslitteratur. 

and obsessed by the fear of chaos. These days, 

many would describe scenes of Christmas 

shopping after the 22nd as ‘complete and utter 

chaos,’ but for the Elizabethans this term 

had a decidedly more sinister bent. We’re talking 

total cosmic anarchy. That is, everything 

boiled back down to a dark, oozing sludge. 

The Elizabethans fervently believed that disorder 

(oozing sludge) was a product of sin 

that was perpetually striving to take back the 

universe. 

Due to this conviction that religion and 

world order were inexorably intertwined, 

one can imagine the delicate task early explorers 

were faced with when they fi rst encountered 

Native Americans. If the British settled 

in the New World, indigenous Americans 

would become a part of their world picture 

and must, therefore, be explained in manner 

that would fi t them into the Chain. 

This was also the responsibility 

in 1588 of Thomas Harriot in his 

Brief and True Report. From his 

experiences with indigenous Americans 

while surveying the landscape 

around the infant colony on Roanoke 

Island (modern day North Carolina), Harriot 

describes the people in a manner which places 

them in the ranks of ‘men’ in the Chain: 

they are not at the level of the English, but 

also not classifi ed as so ‘savage’ that they descend 

into the realm of animals (the latter being 

the inclination of some other explorers). 

He describes them as naïve and child-like: “In 

respect to us, they are but poor people, and for 

want of skill and judgment [...] they do esteem 

our trifl es before things of greater value.” 

While he concedes that the people “seem very 

ingenious” and can “show excellence of wit,” 

they are comparatively unintelligent and lack 

a developed faculty of reason, as they have “no 

such tools, nor any such crafts, sciences and 

arts as [the English].” A common trope in this 

type of narrative, Harriot reports that inventions 

such as fi reworks and written language 

“so far exceed [the Native Americans’] capacities 

to comprehend the reason and means 

how they should be made” that the English 

are ‘mistaken’ for Gods. What marks of ‘civilization’ 

the indigenous people have, Harriot 

describes as ridiculous when compared with 

‘authentic’ European models: their houses 

resemble “arbors in [...] gardens in England.” 

And then there are Harriot’s aforementioned 

reports of their feeble weapons and protective 

pieces of bark. 

My notion is that besides placating his 

countrymen about the threat of the Native 

Americans, with his True Report Harriot is 

also making an earnest attempt to assure 

them that indigenous Americans can be fi t 

into the ‘Chain of Being,’ and that wholesale 

cosmic anarchy can indeed be averted. His 

”The manner of makinge their boates”. Illustration av Ihon 

characterization of the people as harmless, 

impressionable children is an adroit method 

of incorporating them into the Chain: had he 

portrayed them lower down on the Chain—as 

animal-like ‘savages’—the English colonists 

would have had to consider the impossibility 

of living amongst humans who lacked the reason 

to be converted to Christianity. By describing 

them instead as naïve and childlike, the 

world order could be maintained—the people 

were simply heathen because they hadn’t 

been taught otherwise. Moreover, they would 

have just enough “excellence of wit” for the 

English, acting as their paternal guides, to 

convert them to Christianity. 

Indeed, Harriot states outright that the 

Roanoke’s religion, though “far from the 

truth,” will make them more “easier and 

sooner reformed.” What is more, he goes 

out of his way to make the Roanoke’s religious 

beliefs sound similar to those of Christianity: 

although they are polytheistic, he reports 

that the Roanoke believe there is “one 

only chief and great God.” He claims that they 

believe in the “immortality of the soul” and 

that “after this life [...] according to the works 

[the soul] hath done, it is either carried to heaven 

the habitacle of the gods, there to enjoy 

perpetual bliss and happiness, or else to a great 

pit or hole [...] there to burn continually.” 

Sound familiar? 

And then Harriot, like a child inciting suspi-

Ergo #2 / 2009 KULTUR / 19 

White i Thomas Harriots bok ”A Brief and True Report of the New Found Land of Virginia” från 1588. 

Publicerad med tillstånd av University of North Carolina at Chapel Hill 

cion with the exactitude of his alibi for when 

the birthday-cake was molested, goes overboard 

with his reassurances: he claims that 

the people are also extremely willing converts. 

In spite of—perhaps due to—his self-proclaimed 

imperfect ability understanding the Algonquian 

language, Harriot states: “through 

conversing with us [the people] were brought 

into great doubts of their own [faith], and no 

small admiration of ours.” When presented 

with the Bible, the people are reportedly “glad 

to touch it, to embrace it, to kiss it, to hold it 

to their breasts and heads, and stroke over all 

their body with it.” Putting aside the question 

of whether or not the Roanoke actually behaved 

in this manner, it is odd that Harriot, at 

any rate, feels confi dent to interpret these actions 

as proof of the people’s “hungry desire 

of that knowledge which was spoken of” in the 

book. To top it all off, Harriot concludes that 

after inspecting several European inventions, 

the people—if unconvinced before—now, by 

way of sea compasses and spring-clocks, have 

come to understand that true religion “was 

rather to be had from [those] whom God so 

specially loved, than from a people that were 

so simple, as they found themselves to be in 

comparison” with the English. By way of interest, 

“guns” were another one of the ingenious 

inventions that Harriot reports having made 

an impression on the Roanoke. 

But I diverge—Harriot’s True Report has long 

been recognized as biased propaganda writ- 

ten in order to encourage immigration to the 

Roanoke colony despite the reality of major 

confl icts existing between colonists and indigenous 

Americans. But the explorer’s need 

to incorporate Native Americans into the Elizabethan 

world order as naïve ‘men’ with the 

willingness to be converted to Christianity appears 

to come with an added bonus: subjugation. 

“Their opinions I have set down the more 

at large,” Harriot writes to his countrymen, 

“that it may appear unto you that there is good 

hope they may be brought through discreet 

dealing and government to the embracing of 

the truth, and consequently to honor, obey, 

fear and love us.” 

SKRIV TILL ERGOS 

ESSÄSIDA! 

Skriv en essä med din uppsats eller ditt 

examensarbete som underlag och skicka 

in till oss på Ergo! 

Textlängden bör inte överstiga 

8 000 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språk granska manus. 

Mejla till cred@ergo.us.uu.se. 

Byråkrati 

och hjälplösa 

studenter 

MALIN NAUVERCK 

EDINBURGH 

Jag sitter mittemot en amper man i femtioårsåldern som 

har titeln Dean of College. Jag är på hans kontor för att 

diskutera varför jag helt plötsligt har blivit struken från 

de masterkurser jag först blivit inskriven på av universitetet. 

Han upprepar på uttråkad RP-engelska samma, för 

mig obegripliga, mening om och om igen: 

– The university can’t be blamed. I can’t be held responsible for a 

mistake made by one of the university’s employees. 

Problemet består tydligen i att masterkurserna är dyrare än de 

som omfattas av mitt utbyte och vad jag är kvalifi cerad/överkvalifi 

cerad för spelar ingen roll. Förresten ska jag vara tacksam över att 

jag är här överhuvudtaget och om jag bråkar ska jag veta att de i 

framtiden måste se över sitt utbyte med Uppsala universitet. 

Jag sitter med uppspärrade ögon och fattar ingenting. Varför är 

den här mannen så oempatisk, och hotfull. Varför kan han inte ens 

medge att jag som student får betala för ett misstag som Edinburgh 

University har gjort. 

Det handlar inte bara om självrättfärdighet utan (som vanligt 

i UK) om pengar. I Edinburgh betalar man olika mycket i ”tuition 

fees” beroende på var man kommer ifrån, men det handlar om mellan 

cirka 1500 och 10 000 pund per termin. Dessa fantastiska summor 

hindrar emellertid inte universiteten från att behandla sina 

studenter som skit. 

FIONA FRÅN IRLAND var två dagar sen med betalningen. Att hon både 

hade skrivit och ringt till universitetet för att förklara hjälpte inte. 

Fionas studentkonto stängdes ner och hon ströks från alla kurser 

hon var inskriven på. Just nu går hon igenom hela den byråkratiska 

process som krävs för att få sitt konto och sina kurser tillbaka, men 

ingenting händer förrän pengarna är i systemet och det tar tid. 

Min vän Alex från Singapore är en av dem som betalar mest. Eller 

ja, hans pappa betalar. Därför är det också hans pappa som bestämmer 

vad han ska läsa. Eftersom det inte heller fi nns några lån för studenter 

vars föräldrar tjänar över en viss summa pengar per år, och 

studenterna därmed är beroende av föräldrarna för försörjning, bestämmer 

Alex pappa även över Alex fritid. 

I Sverige har vi hittills lyckats undvika avgiftsbelagd universitetsutbildning, 

vilket är tur eftersom ett sådant system måste vara världens 

sämsta idé. Förutom det uppenbara faktum att det utestänger 

människor från universiteten, tvingar det studenter till beroende 

på fl era plan. Att systemet dessutom är paralyserat av sin egen byråkrati 

gör studenterna hjälplösa, vilket knappast blir bättre av en 

asymmetrisk språksituation: 

– Jag har bara blivit hänvisad från person till person och ingen vill 

ta i problemet, halvgråter jag på The Dean of Colleges kontor. 

– Du har inte blivit ”hänvisad”, svarar han. Människor har varit villiga 

att ge dig av sin dyrbara tid. 

– Vad jag inte förstår, säger jag, är varför det inte fi nns något som 

helst utrymme för fl exibilitet. 

– Jaha, säger han, om ditt svenska universitet är så ”fl exibelt” så 

kan du ju överväga alternativet att åka hem. 

Malin Nauwerck läser andra året på masterprogrammet i litteraturvetenskap 

(Comparative literature) på University of Edinburgh, 

Skottland.

20 / RECENSIONER 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Gulligt och professionellt 

John Emmell 

“John Emmell” 

(Egen utfi vning) 

Är Uppsalas John Emmell nästa stjärna på den svenska 

pophimlen? Det kan mycket väl så vara, för den lättsmälta, 

men för den skull inte ytliga, popmusik som ynglingen 

presenterar vittnar om både vilja och möjlighet 

att slå sig in i musiklyssnarens hjärta. Inte minst tonårsfl 

ickorna torde kunna falla furulikt inför den fagre unge 

mannen med de lena stämbanden. Att Emmell vid sidan 

om det egna materialet gjort covers på Robbie Williams 

ger kanske en fi ngervisning om hur han vill framstå? 

Rock’n’roll-gubbar som undertecknad är emellertid 

– gissningsvis – inte den målgrupp John Emmell tagit 

sikte på, så härifrån blir det ”endast” ett godkänt i betyg 

till en musik vars gullighet går hand i hand med dess 

professionella karaktär. Gillar du slickad, välproducerad 

pop lär din siffra hamna åtminstone ett snäpp över 

min; de ”objektiva kvaliteterna” är fullt tillräckliga för 

att ett deltagande i framtida melodifestival inte är att 

överraskas över. 

Färgglad electro 

Fields of grain 

Black box 

(Egen utgivning) 

DANIEL REICHBERG 

De senaste två åren har Musiksverige översvämmats av 

melankolisk elektropop, inte minst från Uppsala. Då 

är det skönt att höra något som visserligen bör placeras 

i samma kategori, men som ändå sticker ut rejält. Till 

skillnad från de fl esta, särkilt de som hämtat inspiration 

i nutida och dåtida Berlin, kliver Uppsaladuon Fields of 

Grain in i elektropopen från r&b- och soulhållet, vilket 

gör de nattfuktiga betonghusen lite mer färgglada. 

Slätstruken idol 

Man kan riktigt känna de sommarvarma sädesfälten i “fi elds of grains“ musik. 

Främst är det Alva Dahls sång som värmer upp melankolin, 

men soulen genomsyrar även det elektroniska 

ned till minsta detalj. I första låten End of the unfi nished 

snuddar konceptet perfektion. Men även i de övriga fyra 

spåren tränger stundtals fotografi er av sommarvarma 

sädesfält fram på näthinnan. Men bara lagom mycket 

och omringade av metallklingande ramar. 

Sebastian Karlsson 

“The Most Beautiful Lie” 

(Roxy Records) 

ANDREAS JAKOBSSON 

På sin tredje skiva vill Sebastian Karlsson än en gång 

bevisa för sin publik och inte minst för sina kritiker 

att han har mer att erbjuda än ”Idolkonceptet” och ett 

snyggt leende samt svart slips. Med The most beautiful 

lie river han av med ett lite rockigare och mindre fi nputsat 

sound, här och där. Och det är relativt underhållande 

att lyssna. Samtidigt är Idoltvåan från 2005 inte 

riktigt redo att ta steget fullt ut i ett mer personligt uttryck. 

Således får lyssnarna stå ut med lite lättsmällt 

schlager, för att inte tala om en och annan skvalig kärleksballad. 

Det nya rockiga känns inte helt genuint på den här skivan, 

eftersom Sebastian fortfarande inte har bestämt sig 

för att göra ”sin grej” även om han envist försöker bevisa 

att han vill och säkert kan. För denna skiva är, trots Sebastians 

fi na samarbete med låtskrivaren Peter Kvint 

samt den hyllade Ronald Bood (som bland annat jobbat 

med Mando Diao), ganska opersonlig och stundtals riktig 

sömnig. 

Den riktiga ahaupplevelsen uteblir trots att Sebastian 

egentligen inte göra några direkta fel – han är en skicklig 

sångare och blir med denna skiva bättre på att uttrycka 

sina kvaliteter. “The most beautiful lie” är ingen skiva 

som kommer att sätta något djupare avtryck i musikhistorien. 

Men jag ska inte sticka under stol med att fl era 

av Sebastian Karlssons låtar har hitpotential. Det är inte 

dåligt bara lite väl slätstruket. 

ELLEN PERSSON 

Foto: Lotta Westholm 

FILM 

Ångerfull skattmas 

Seven Pounds 

Regi: Gabriele Muccino 

Royal 


Will Smith är väl närmast en genre i sig själv. Sedan genombrotten 

i olika medier – tv, fi lm, skiva – i slutet av 

förra seklet har han synts i allehanda roller. Western, 

action, komedi – inget har varit främmande för Smith. 

Och inte för publiken heller, de fl esta Will Smith-fi lmer 

är kassasuccéer. 

I ”Seven Pounds” är det en lite djupare Smith vi möter. 

Det är nog åtminstone meningen att det ska kännas 

så. Den italienske regissören Gabriele Muccino bistod 

Smith även i snyftarframgången ”The Pursiut of Happyness” 

häromåret. Det var en ganska klassisk rak och 

sentimental berättelse om offer, framgång och lidande, 

men med lyckligt slut. Här är det nog minst lika sentimentalt, 

men Muccino har för konstens skull försökt 

krångla till det lite. 

Det blir inte bra alls. Vi möter en Smith-fi gur som utger 

sig för att vara skatteinspektör. Han trakasserar 

olika människor på de mest förbluffande sätt. Storyn är 

nedbruten i diverse återblickar, där olika episoder med 

oklart inbördes förhållande efter hand tycks berätta någon 

sorts Karl-Bertil Jonsson-historia under kalifornisk 

sol. Vad Smiths rollfi gur Ben Thomas är ute efter – mer 

än att göra gott – dröjer det dock länge innan vi förstår. 

Sannolikt hade detta fungerat bättre om man inte så 

förtvivlat försökt trigga eventuella åskådares nyfi kenhet. 

Den oklara inledande röran – där långsamma tagningar 

med en sorgsen Smith, i samtal med diverse sjuka 

eller lytta skattesmitare, stundtals blandas med hastiga 

montage från en bilolycka – övergår efter en stund i 

en ganska rörande kärlekshistoria mellan Ben och den 

hjärtsjuka Emily (Rosario Dawson). Då tänder fi lmen 

också till, men vågar inte stanna där utan blandar åter in 

diverse bihistorier som ska förtydliga Bens stora botgöringsprojekt, 

där även Emily är en del. 

Om fokus fått ligga still på deras relation istället, och 

om åskådaren hållits lite mer informerad om vad Ben 

egentligen var för en jeppe, hade ”Seven Pounds” kanske 

kunnat gripa tag. Det hade i all fall gett plats för en etisk 

och moralisk spänning, något som trots Bens (och fi lmmakarnas) 

goda föresatser nu uteblir. 

Ångerfull president 

Frost/Nixon 

Regi: Ron Howard 

SF Bio 

PER VESTERLUND 

Mars 1977. President Nixon har sedan Watergateskandalen 

1974 dragit sig tillbaka och letar efter ett enkelt 

sätt att skaka liv i karriären och tjäna snabba och stora 

pengar. TV-underhållaren David Frost erbjuder honom 

en astronomisk summa för att spela in material till en 

intervjuserie i fyra avsnitt. Resultatet är ett känt faktum. 

Nixon underskattade Frost. Han tvingades till en ursäkt 

till det amerikanska folket och erkände att han agerat 

oansvarigt och begått orätta handlingar. 

Det är mycket i “Frost/Nixon” som gränsar till perfektion. 

Ron Howard bygger upp en så intensiv och raffl ande 

dramaturgi att man stundtals håller andan, fastän 

slutet är känt. Manuset är briljant. Peter Morgan har en 

förkärlek till politiker (“The Last King of Scotland”, “The 

Queen”) och behandlar historiens kända gestalter med 

analytisk skärpa men också fantasifullhet. 

Frost/Nixon är inte en sann berättelse. Historiska fakta 

blandas med fantasi på ett sätt som hela tiden tillför 

handlingen och karaktärsbygget nya dimensioner. Tidsandan 

fångas oerhört väl i alla miljöer och rekvisita och

Ergo #2 / 2009 RECENSIONER / 21 

Betygen sätts i skala 0–5 

Richard Nixon underskattar David Frost i “Frost/Nixon”. 

skådespeleriet är i absolut världsklass. Kanske kan Langella 

rentav snuva Mickey Rourke på Oscarstatyetten i år. 

Ungefär som i “Good Night, and Good Luck” berörs frågor 

som rör medias roll, vikten av granskande journalistik, 

gränsen mellan sanning och lögn, skuld och oskuld, moral 

och omoral. Samtidigt tycks Howard vilja uppmärksamma 

parallellen till en annan, mer samtida, president som har 

minst lika mycket afghanskt och irakiskt blod på händerna 

som Nixon hade vietnamesiskt och kambodjanskt. 

Randy “The Ram“ Robinson tvingas ge upp sin brottarkarriär i “the Wrestler“. 

Foto: UIP 

Ibland förskönas Nixon. Detta är dock en dramaturgisk 

nödvändighet för att balansen i kampen ska upprätthållas. 

Howard faller aldrig i Oliver Stone-fällan där gestaltningen 

många gånger övergår i ren beundran. Nixon kollapsar 

slutligen under Frosts frågor. Och i den stunden 

framträder hans sanna jag, en folkmördare som slapp 

åtal endast på grund av Gerald Fords utfärdade amnesti. 

HANIF SABZEVARI 

Ångerfull brottare 

The Wrestler 

Regi: Darren Aronofsky 

Premiär 13 februari på SF Bio. 

Randy ”The Ram” Robinson var på 1980-talet en hyllad 

Wrestlingstjärna. Nu har tjugo år gått sedan storhetstiden, 

men han kan fortfarande inte förmå sig att sluta 

med sporten som sliter på både kropp och psyke. En dag 

faller Randy ihop i omklädningsrummet och vaknar 

upp på sjukhuset efter en hjärtattack. Aldrig mer wrestling 

lyder läkarens strikta order. Hjärtattacken blir en 

varningsklocka som får Randy att förstå vad han försakat 

genom åren, inte minst den förlorade dottern. Men 

det visar sig vara lättare sagt än gjort att ändra på allt i en 

handvändning. 

”The Wrestler” är egentligen en ganska enkel historia, 

men den blir otroligt mångfacetterad genom att den är 

så välgjord in i minsta detalj. Alla karaktärer är välskrivna 

och välspelade. Sällan har en fi lm lyckats få en att 

känna sådan medkänsla för en så osympatisk huvudperson. 

Det är nog Randys barnsliga charm, som framförs 

på ett strålande sätt av skådespelaren Mickey Rourke, 

som gör det omöjligt att inte känna med honom trots 

alla dåliga sidor. 

I jämförelse med Aronofskys föregående fi lmer ”Requiem 

for a Dream” och ”The Fountain” är den här mycket 

mer jordnära. Tidigare har formexperiment av olika slag 

varit en stor del av behållningen. Nu är det istället en betydligt 

starkare historia och formexperimenten får stå 

tillbaka för en mer naturalistisk berättarstil. Aronofsky 

utnyttjar verkligen fi lmkonstens möjligheter på ett välavvägt 

sätt. Att göra fi lmen så lågmäld är ett mycket bra 

val och låter historien ta all den plats den förtjänar. 

”The Wrestler” är en engagerande och rörande fi lm 

som alla kan ha behållning av. Jag vågar redan nu säga 

att denna fi lm med största sannolikhet kommer fi nnas 

med högt upp på min personliga topplista när 2009 års 

biopremiärer summeras. 

NICLAS GILLBERG 

Foto: Nonstop Entertainment

22 / KALENDARIUM 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. 

Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo 

kommer den 27/2. Lämningsdatum till nästa nummer är 17/2. E-post: 

red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 15/2 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Maria Arpe. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

13/2 UKK: Laibach 

13/2 Katalin: Hello Saferide. 

13/2 Bistro Hijazz: GrassDancer. 

14/2 Bistro Hijazz: Agaton 

Special. 

14/2 Ekocaféet: Ako sjunger 

kvinnligt på Eko. 

15/2 Kulturoasen: Allt utom 

Elvis. 


Klubb. 

19/2 UKK: Håkan Hellström. 

24/2 Katalin: Hanne Boel. 


Klubb. 

26/2 UKK: Laleh. 

26/2 Ekocaféet: Ako sjunger 

kvinnligt på Eko. 

JAZZ & BLUES 

17/2 Bistro Hijazz: Deffekt. 

19/2 UKK: Trio X & Bengan 

Jansson. 

26/2 Bistro Hijazz: Behces 

Brew. 

FOLKLIKT 

13/2 Ekocaféet: Fransk! Xavier 

Perriot. 

20/2 Bistro Hijazz: Rockridge 

Brothers. 

21/2 Katalin: Sofi a Ullman och 

Jakob Öqvist. 

21/2 Bistro Hijazz: Tamala/Senegal. 

22/2 Kulturoasen: Loke Nyberg 

& Olivia Bergdahl. 

KLASSISKT & KÖR 

14/2 UKK: Hej Amigo! 

20/2 UKK: Wiener Johann 

Strauss Konsert Gala. 

21/2 UKK: Charlotte Engelkes. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths Hus: Hjärtrött. 

Oskuldsvitt. Nattsvart. Torsten 

Billman. T o m 8/3. 

Kaleido konsthantverk: Christina 

Larsson (medlem) – keramik. T o 

m 1/3. 

Uppsala konstmuseum: Per Kesselmar 

– Full View. T o m 1/3. Henry 

Miller (1891–1980). T o m 8/3. 

Grafi kens ABC. T o m 8/3. 

Uppsala stadsbibliotek: Hållbart 

Uppsala – BC/Beyond Carbon. T o m 

15/2. Folkbildning – mötesplatser 

som utvecklar Uppsala. Invigning: 

17/2. T o m 2/3. 

Gottsundabiblioteket: Fältstudier 

i Malawi – Rosanna Apelgren och 

Jonna Knutsson visar teckningar, 

målningar och fotografi er. T o m 

18/2. Slöjdmässa. 21/2–4/3. 

Museum Gustavianum: Endast de 

fasta utställningarna. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: Blåmärken 

13–14 & 18/2 på Stora scenen. 

Lång dags färd mot natt 13–14, 

17–21 & 24–26/2 på Lilla scenen. 

En dag ska jag berätta om mamma 

18–21 & 24–26/2 i Salongen. 

Knutby 19–21 & 25–26/2 på Stora 

scenen. 

Reginateatern: Reginalunch: Ul- 

rika Knutson om Alexandra Kollontaj 

13/2. Stig Helmer Experience 13/2. 

Wadling hemsöker er 23–24/2. 

Reginalunch: Rolf – Det går så länge 

som det går 25–26/2. Richard III 

- En dag på Towern -123 Schtunk 

25–26/2. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

13/2 Constraints as the Core of 

Creativity. Med Douglas Hofstadter, 

årets Celsiusföreläsare. 

Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet 

kl 10.15. 

13/2 Framtidens alternativa 

fi nansieringskällor – amerikanska 

donationssystemet kommer till oss. 

Med Merike Ronéus. Polhemssalen, 

Ångströmlaboratoriet kl 12.00. 

16/2 Sex decennier som kulturförmedlare 

i Uppsala. Med Lars 

Furuland, professor emeritus i 

litteraturvetenskap. Arr. Stadsbibliotekets 

vänner. Stadsbiblioteket kl 

18.30. Entré 40 kr. 

16/2 “George W. Bush – En supporters 

eftermäle” Med Roland 

Poirier Martinsson, chef för Timbro 

Medieinstitut. Plats: Universitetshuset, 

Sal IX kl 19.15. Arrangör: Utrikespolitiska 

föreningen. Inträde: 

30 kr för icke-medlemmar. 

17/2 “För de trasiga nerverna 

mina kreerade jag en låt” – Nils 

Ferlin och hans ångest i liv och dikt. 

Med Jenny Westerström, docent 

och Ferlinforskare och Torsten 

Mossberg, medicinalråd och 

sångare. Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet 

kl 19.00. 

17/2 Kina – vår tids drama. Med 

Börje Ljunggren, författare och fd 

ambassadör. Arr. Svensk-kinesiska 

föreningen. Stadsbiblioteket kl 

18.30. Entré 40 kr. 

19/2 “Den harmoniska revolutionen 

– om människorna i framtidens 

nya supernation”. Med Ulrika K. 

Engström, f.d. Kinakorrespondent 

för Svenska Dagbladet och författare 

till boken “Den harmoniska 

revolutionen - Rebeller, patrioter 

och vanliga kineser”. Plats: Universitetshuset, 

Sal IX kl 19.15. Arrangör: 

Utrikespolitiska föreningen. 

Inträde: 30 kr för icke-medlemmar. 

23/2 Här fattas kloka beslut? 

– Om beslutsfattandeprocessen. 

En öppen föreläsningsserie. Sal X, 

Universitetshuset kl 19.00. 

23/2 “The Global Health – the 

Spread of HIV/AIDS”. Anna Thorson, 

PhD, researcher at the Department 

of Public Health Sciences at Karolinska 

Institutet. Location: University 

building room IX. Time: 19.15. 

Entrance fee for non members: 30 

SEK. Arrangör: Utrikespolitiska 

föreningen. 

23/2 Mediamonstret – om medias 

makt & maktens media. Med Maria- 

Pia Boëthius, författare och journalist. 

Hyresgästföreningens lokaler, 

Sernanders väg 2 kl 18.30. 

24/2 Fader Byråkratius – rädsla 

för antisemitism. Svensk fl yktingpolitik 

och de judiska fl yktingarna. 

Med Karin Kvist Geverts, Uppsala 

universitet. Thunbergsvägen 3D, 

1 tr. Hugo Valentin-rummet, ENG 

4–1020 kl 18.15. 

24/2 Signe och Axel Höjer, folkhälsan 

och den könade expertisen. 

Med Annika Berg, doktorand vid 

institutionen för idé- och lärdomshistoria, 


Lunchrummet, Centrum kl 12.00. 

24/2 Rum för uttryck – Om bildens 

livsvärde och helande kraft. Med 

Annika Berg Frykholm, journalist 

och författare till boken ”Självbilder 

– att komma vidare genom 

skapande”, Ann-Sofi Schultz Viberg, 

leg. psykoterapeut och symboldramaterapeut. 

Samtalsledare: 

Marie-Louise Nordesjö. Arr. S:t 

Lukas. Stadsbiblioteket kl 18.30. 

Entré 40 kr. 

25/2 Lunchseminarium: Får studenten 

spela in föreläsningen? Med 

Sanna Wolk, juridiska institutionen, 

Stockholms universitet. Lunchmacka 

ingår. Anmäl dig till info@ull. 

uu.se. Kyrkogårdsgatan 2C, Observatorieparken 

kl 12.30. 

25/2 Smakar det så kostar det 

– men för vem? Om (o)hållbara produktions- 

och konsumtionsmönster. 

Med Gloria Gallardo, doktor i 

sociologi. Arr. Framtidsakademin. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

ÖVRIGT 

15/2 Botanisten Darwin 200 år. 

Visning i tropiska växthuset. Botaniska 

trädgården kl 12.00. 

STUDENT– 

FÖRENINGAR 

AIESEC 

19/2 Energy Crossroads Uppsala. 

En temadag med hållbar energi 

i fokus. Föreläsningar, arbetsmarknadsmässa 

och paneldebatt. 

Några av de största namnen 

inom energi-Sverige kommer att 

hålla föreläsningar och delta i 

paneldískussionen, bl a Ola Alterå 

(Näringsdepartementet), Mats Leijon, 

(Uppsala universitet), Martina 

Krüger (Greenpeace), och Hans von 

Uthmann (Nordenchef, Vattenfall). 

För mer info, se: www.ecu2009.se. 

Föreningen Heimdal 

19/2 kl 19.30. Torsdagstalarkväll 

med Hans Wallmark, riksdagsledamot 

(m). Är alla gamla gubbar döda 

– om konservatism, Heimdal och 

Europa. 

26/2 kl 19.30. Torsdagsmöte, 

talaren vakant. 

Torsdagstalarkvällar hålls i föreningens 

lokaler på St Larsgatan 10 

(bakom V-Dala nation). Entré: 20 

kr. Gratis för medlemmar. 

Kungliga Akademiska kapellet, 

Musicum 

Kungliga Akademiska kapellet är 

Uppsala universitets symfoniorkester 

med dirigent Stefan Karpe. 

Orkestern söker nya musiker till 

våren 2009. Är du intresserad av 

att bli medlem i orkestern? Varmt 

välkommen att höra av dig till informatör 

Petra Käck för att provspela. 

Kontakta: Petra.Kack@musik. 

uu.se. tel. 070–425 08 51. 

20/2 kl 19.30. Gästspel från Nederländerna. 

Nederlands Studenten 

Orkest besöker Kungliga Akademiska 

kapellet. Leonard Bernstein: 

Ouverture Candide, Reza Namavar: 

De Dauwboog, Dmitrij Sjostakovitj: 

Symfoni nr 5, Maurice Ravel: Pianokonsert 

i G-dur. Plats: Universitetsaulan. 

Fri entré. 

23/2 kl 19.00. 250-årsjubileumskonsert 

Händel. Kungliga Akade- 

miska kapellets barockensemble. 

Plats: Missionskyrkan. Entré: 80 

kr, studenter: 60 kr. Biljetter säljs i 

entrén på konsertdagen. 

Philochoros 

Måndagar 19.30: Nybörjarkurs i 

folkdans. Plats: Norrlands nation. 

Onsdagar 19.30: Ordinarie 

dansträning. Plats: Norrlands 

nation. 

Se hemsidan http://www.student. 

uu.se/studorg/philochoros för mer 

info. 

S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på 

Studentvägen 

Söndagar kl 9.30: Laudes. Kl 

10.00: Högmässa, kyrkfrukost. Kl 

21.30: Completorium. 

Måndagar kl 7.30: Laudes. Kl 


Tisdagar kl 7.30: Mässa. Kl 21.30: 

Completorium. 

Onsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 

20.00: Mässa, fi ka. 

Torsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 


Fredagar kl 8.30: Mässa. 

Lördagar kl 10.00: Mässa. Kl 

18.00: Vesper. 

För mer info, se: ansgar.nu eller 

maila: informator@ansgar.nu. 

Universitetskyrkan 

15/2 kl 18.00. Regnbågsmässa. 

Plats: Helga Trefaldighets kyrka. 

16/2 kl 18.00. Gospelkören God 

Tune övar i Missionskyrkan. Nya 

medlemmar är varmt välkomna! 

18/2 kl 18.00. Stilla mässa. Plats: 

Helga Trefaldighets kyrka. 

19/2 Sista anmälningsdag till 

vårens Sorgegrupp. 

24/2 kl 18.00. Gospelkören God 

Tune övar i Missionskyrkan. Nya 

medlemmar är varmt välkomna! 

25/2 kl 18.00. Stilla mässa. Plats: 

Helga Trefaldighets kyrka. 

26/2 kl 18.30. Filmkväll “Snow 

Cake”. Plats: Missionskyrkan. 

Upplands botaniska förening 

(tidigare Botaniska sektionen) 

25/2 kl 18.00. Växter på Afrikas 

horn. Mats Thulin vid avdelningen 

för systematisk botanik, Uppsala 

universitet, tar oss med till Somalia 

och dess grannländer och redogör 


Laibach har sedan starten 1980 parodierat totalitära ideologier både 

till höger och vänster med sin industrisynth vilket under deras karriär 

har lett till förbud att uppträda både i hemlandet och andra delar av 

världen. På UKK kan du dock se dem den 13 februari. Foto: Laibach 

bl a för arbetet med Somalias Flora. 

Plats: Biotopia, Vasagatan 4. 

Uppsala Studenters Filmstudio 

visar 

19/2 kl 19.00. The Big Lebowski av 

Joel Coen, USA 1998. 

26/2 kl 19.00. The Visitor av Thomas 

McCarthy, USA 2007. 

26/2 kl 21.00. Sjusovaren av 

Woody Allen, USA 1973. 

Alla visningar Slottsbiografen 

http://www.student.uu.se/studorg/usf/ 

Uppsala studentradio 98,9 

Bli vår nya medarbetare! Studentradion 

98,9 är Uppsalas 

största studentmedium. Varje 

termin letar vi efter nya medarbetare! 

Är du sugen på att göra 

radio? Vi tar hand om dig på vilket 

stadium i idé/tankeprocessen du än 

befi nner dig. Informationsträffar för 

intresserade på tisdagar kl 17.00 

de nästkommande veckorna! Besök: 

www.studentradion.com för mer 

info, eller hör av dig på: rekrytering 

@studentradion.com. 

Vi håller till på bottenplanet i 

Ekonomikum, på kortsidan mot 

Luthagsesplanaden. 

Studentradion 98,9 hör du varje 

vardag mellan 13.00–20.00 på 

frekvensen 98,9 och via: www.studentradion.com, 

där vi kommer ha 

sändningar dygnet runt. Studentradion 

98,9 sänder kultur-, nöjes-, 

musik- och samhällsprogram, samt 

håller dig uppdaterad på de senaste 

studentnyheterna och det bästa 

nationslivet. 

UppSjö 

12/2 Punschärta! 

28/2 Balexandria – UppSjös pyramidala 

bal! 

Baldamsuttagning sker tisdagar 

kl 12.12 på Mässen. Samtliga anmälningar 

sker till fl agglöjtnanten: 

fl o j t e n @ u p p sj o.c o m 

Spartakisterna 

23/2 kl 18.30. Mediamonstret 

– om medias makt & maktens 

media. Med Maria-Pia Boëthius, 

författare och journalist. Plats: 

Hyresgästföreningens lokaler, 

Sernanders väg 2.

24 / NATIONER Ergo #2 / 2009 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

14/2 Reccegasque samling kl 15dk. Reccegasquen 

på Smålands nation i samarbete med med 

Gotlands och Göteborgs. Släpp 22.30-02. Fri entré. 

20–22/2 Ämbetsmannakonferen. Puben 

stängd fredag den 20:e. 

28/2 Hiphopgasque med släpp till 04. Beskrivning 

av evenemang: Det största som hänt Uppsala 

sen någon drog Fyrisån genom stan! 

Pub Hyttan: 

Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 18–01 Puben 

stängd fredag den 20:e. 

Fredagslyx: 

Varje fredag 15–18. Bordsbokning: kontakta 3Q 

Fika: 

Lördagar 12–15 

Onsdagsquiz 

I puben med de allvetande quizmastrarna, varje vecka 

från kl. 20. Nu även möjligt med bordsbokning från kl 

18.30. Kontakta: 3Q 

Inskrivning: Mån–fre 10–16. Torsdagar även 

16–19. 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning 

mån kl 16–18. Nu har biblioteket uppdaterat kurslitteraturen 

för Lingvistik A och B samt Litteraturvetenskap 

A och B. Se nationens hemsida. 

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30 

Kören sjunger klockan mån kl 19.00 

Syjuntan Träffas torsdagar kl 19:00 i ämbetsmannarummet 

på Smålands. 

Första gången för terminen är den 5 februari. 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons 

kl 10–13 & tors kl 17–19. 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018-13 18 54 

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se 

Bordsbokning: 3q@smalands.nation.uu.se 

För hyra av festvåningen: 3q@smalands. 

nation.uu.se 

www.smalands.nu 

”Smålands – nu med nytt fi nt ämbetsmannarum!” 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

19/2 Sångboksgenomsjungning Passa på 

att lära dig så mycket sånger från sångboken det bara 

går! Allt i formen av en gemytlig sexa precis som det 

ska göras. Anmälan till 1Q senast 18/2 12:00. 

25/2 Jan-O Musik, bar & pingis. 

28/2 Kulturgasque En gasque så späckad med 

kultur den bara kan bli! Allt från sång, dans, musik och 

spex till teater, måleri, design och mycket, mycket 

mer. Efteråt blir det släpp med dansgolv och liveband 

till -04! Biljetter köps hos 1Q senast 23/2 

4/3 NSK 1 Vårens första Nationssammankomst, 

kom och gör din röst hörd! Efteråt blir det middag, 

gratis för recentiorer! 

Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition. 

Öppet mån–fre 12–14 

Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub, nu 

med hemgjorda burgare och lagrad öl! Öppet tis–tors 

18–24, fre-lör 18–01. 

Jan-O Musik, bar och rundpingis! Onsdagar 

ojämna veckor. 

Fiskrestaurant & Cocktailbar Blå Vällagad 

fi sk och cocktails, kom och ät eller bara häng i baren! 

Ekologiska ambitioner även här. Bordsbokning via 3Q 

senast tisdagen innan! 

Helgfi ka Massor med gott fi ka. Öppet lör–sön 

11.30–15.00. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 16-18 

Mottagningstider: 1Q & 2Q mån 15–17, 

tis–ons 11–13, tor 16–18 

Mail: 1/2/3q@vastgotanation 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

Västgöta Nation – Lustslottet vid Fyrisån 

14/2 Reccegasque 

16/2 Första Lagtima Landskap 

10/3 Städsexa 

13/3 Marsslabb 

14/3 Marsgasque med premiär av Marsspexet, 

“The great depression” 

Lunch Mån–Fre 11:30–13:15 

Pub Tis, Ons 18–22 

Avgång Tor 19–21 

Holmiana Tor 18 

Utgång Tor 21–01 

Sunday’s Sön 13–17 

018–14 63 33 

Mottagningstider Mån, Tis, Fre 13–14 Ons 

10–11:30 Tor 14–16 

www.stockholms.se 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Stockholms Nation - Det är dyrt att se såhär billig ut! 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

14/2 Reccegasque för alla reccar ihop med 

Gotlands och Smålands på Smålands. 

16/2 Vi följer med vår biblio Ida Gustafsson och 

ser den kritikerrosade Australia 

18/2 Landskap Vem tar över efter Janne och 

hur kommer det nya klubbverket att se ut? 

22/2 Filmkväll och mys med Ida Gustafsson 

25/2 Musik Quiz, karaokekväll och exotisk mat 

mer info om detta kommer på hemsidan 

Pub Tis–Tors 18–00, Fre 18–01 

Sôndagsbrunch – 12–14 startar preliminärt 

den 22a februari se hemsidan för mer info www. 

goteborgsnation.se 

Mottagningstider: Mån–Ons 11–13, 14–16 

samt Tors 11–13, 16–18 

Göteborgs nation – Så mycket mer än bara goa 

gubbar 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

14/2 Reccegask 17dk. Recentiorsmottagning i 

Aulan 16.00. Köp biljetter på kuratorsexpeditionen! 

23/2 Landskap 18.00 i Stora Salen. 

24/2 Kulturklubbens Semmelfi ka 18–21, 

ej terminskort 

28/2 Handen på hjärtat 21–02. På scen 

Jonathan Johansson + Gustaf Spetz.. Inträde 60:- 

/40:- för V-Dalingar. Terminskort. 

Måndag–Söndag 

Puben har öppet måndag till söndag, 18–01 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort). 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort). 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samt 

fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket är öppet mån–tor 15–18, samt fredag 

10–13. Läsesal (26 tysta läseplatser) samt gruppstudierum 

öppna vardagar från kl 10.00. Trådlöst 

bredband tillgängligt. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Puben 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

13/2 Hit Top och Soulville U-a. På övre golvet 

spelas spännande Hit Top och i källaren fi nns Soulville 

U-a med den gamla skolan, northern och 70’s soul. 

Dessutom kan du lyxa i cocktailbaren, eller äta middag 

i restaurangen som har bordservering. Gratis inträde 

innan 21 

14/2: Reccegasque, samling utanför ÖG 

15.30 för avmarsch mot universitetshuset. Efter 

fördrink på GH och middag på VG är det släpp 22.30 

på ÖG. Kapellet spelar och alla är glada! 

18/2 Från och med denna dag kan biljetter till Dammiddagen 

köpas på under 1Q s expeditionstider. 

20/2 Unik specialklubb! Bra musik, god 

mat och härlig stämning på en och samma kväll. Ta 

chansen och missa inte denna möjlighet att skaka loss 

och träffa folk! Gratis innan 21. 

22/2 Städfest! Nationen blir smutsig av alla 

händelser och folk som springer där. Därför tänker vi 

städa allt ordentligt och avsluta kvällen med en härlig 

städfest. Alla som vill är välkomna att hjälpa till att få 

huset skinande rent! 

27/2 KNAS! Fantastiska KNAS!, man blir 

helt varm inombords när man tänker på den här 

klubben. Slick hiphop, glassig r’n’b och kanske någon 

dancehalldänga som samsas med baile funk, b-more, 

electro och andra dansanta avarter. Gratis innan 21. 

För nyheter kolla in ostgotanation.se. 

Mjölkbaren: vardagar 14–17 (med våffelbuffé!) 

Lördagsfi ka: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

1Q’s mottagningstider: Mån, Tors 16–18, Tis, 

Tors, Fre 11–13 

Kontakt: 

1Q Jakob, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Björn, 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Pojan, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

På ÖG fi nns något alla gillar, hälsar kuratelets tre 

glada killar! 

13/2 Jazz! Kom och dansa till Attraktionsorkestern. 

Öppet 20-01. Pris 60 kr för norrlänningar och 

80 kr för övriga. 

14/2 Reccegask! Jätterolig sittning med släpp 

på V-dala. 

Varje dag 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att 

välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för 

meny! Pris 35–40 kr. Kaffe fi nns för alla smaker, riktig 

espresso, latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe, 

välj och vraka. Vi erbjuder även laktos & glutenfria 

bakverk, alla är välkomna. Nationen tillhandahåller 

fl ertal norrländska dagstidningar för den vetgirige, så 

kom och läs om hembygden. 

Lördagsfi ka alla lördagar mellan 13–15. 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen 

mån–tor 18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 18–01. 

Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis kvar, godare 

än någonsin. Kom och spela dart eller brädspel 

eller passa på att upptäcka vårt kanonerbjudande: 

2 burgare för 1 på fredagar kl. 14–16. Ny & fräsch 

datorsal med läsplatser, bibliotek med 36 tysta, 

bekväma platser samt café öppet hela dagen! 

www.norrlandsnation.se 

Norrlands nation – Borta bra, men Norrlands bäst! 

11/2 Städdag på nationen. 09.30–16.00, 

sexa på kvällen 

12/2 Kontraktsteckning 19.00 på övervåningen 

14/2 Recentiorsgasque. Reccar samlas 

15.30 utanför nationen för avmarch 

mot aulan. För övriga gäller 17dk. Släpp med 

Glasnost! 

20/2 Pubcrawl for international students 

24/2 Biljettsläpp till Stand up Downstairs den 

3/3. Biljetterna säljs i 

puben och kostar 70/50. Puben öppnar 18.00 

24/2 Landskap 19.00 i festsalen. Efterföljande 

sexa. 

27/2 Boom Goes the Dynamite 

Expeditionstider (1Q) 

Må–Fr 12–13 

Må och To även 17–19 

018–694980 

Pubens öppettider: 

Pub Kronan måndag–torsdag 18–00, samt fredag & 

lördag 18–01 

Måndag 

Varje Måndag är Anders och Martin eller någon från 

våra klubbar Boom 

och Glasnost här och snurrar plattor i middagsvänlig 

volym. 

Idrott 

Innebandy–Tisdagar 21:00 på Fyrisskolan 

Bordtennis–Tisdagar 21:00 på Fyrisskolan 

Fotboll–Onsdagar 21:00 på Tiundaskolan 

www.kalmarnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

“Den lilla nationen med det stora hjärtat”


GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

14/2 Reccegasque på Smålands med 

Göteborgs 

21/2–22/2 Ämbetsmannahelg 

7/3 Tefatsgasque med VG och Värmlands 

17/3 Nämndfest 

31/3 Landskap kl 18.00 

18/4 Herrmiddag 

Bettys Pub öppet ons–tors 18–00, fre 18–01 

Helgfi ka öppet lör–sön 12–15 

Expen öppen mån–ons 11–13, tors 17–19 

Det som göms i snö...kommer fram när Ola lämnat 

expen 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

14/2 Recentiorsgasque. Anmälan hos recceförmännen 

i tornrummet eller på recentior@snerikes. 

se 

28/2 Sångboksfest. Varje termin får 

recentiorerna och intresserade chansen att stämma 

upp i sång från nationens sångbok. Tillsammans kan 

vi slå förra terminens 160 sittande! Pris 100 kr. 

Terminskort krävs. 

Klubb Tuesdays by Snerikes, alla tisdagar fram 

till kl 01.00 med 3 Dansgolv Gratis entré Snerkingar 

– 60 kr för andra. Terminskort. 

Ärtsoppa på Torsdagar 

Kom och ät ärtsoppa på torsdagar! En god tradition 

för en billig penning. Gratis ärtsoppa om Ni kommer 

i Högtidsdräkt! 

Brunch at Snerikes 

Helgfi kat kommer igång igen den 31 januari, nu 

i brunchform. Bota baksmällan med lite SN brunch! 

Varje lördag 12–15 och söndag 12–16. Terminskort 

krävs ej. 

Snerikes Restaurang 

Restaurang från kl 18.00 varje dag utom söndag 

– Med riktig restaurangkänsla! 

Bordsbokning: bordsbokning@snerikes.se 

Bordsbokning sker endast via mail. Bekräftelse sker 

senast samma dag. 

Expeditionstid: Tis–Fre 11–13 Tis & Tors 17–18. 

1Q Peter 018–154061 1q@snerikes.se 

2Q Helena 018–154062 2q@snerikes.se 

3Q Lars 018–154063 3q@snerikes.se 

Södermanlands-Nerikes nation 

S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala. 

www.snerikes.se 

Snerikes – the best at what we do... 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

14/2 Reccegasque/Midvinterblot Enligt 

traditionen offras en V-Daling under natten mot 

söndagen och för att förbereda oss för detta samlas vi 

tillsammans med våra nya medlemmar till fest! 

Att dagen sammanfaller med S:t Valentins dag är 

något som vi valt att bortse ifrån. 

15-17/2 KKtill Kuratelet försvunnet under perioden. 

Medlemsärenden eller annat känsligt hänvisas 

till den 18/2 

17/2 Fastighetsinspektion 

20/2 Uplands Restaurang II 

Alltid: 

Svantes Källare, Må–Lö 18–01 

Irländsk Pub mitt i Uppsala, med ett av stadens bättre 

ölsortiment och härligt pubkäk är det lätt att bli kvar 

långt in på kvällen. Vi har spel också! 

Café Wijkman, Lördagar 12–16 

Smörgåsar, kakor, kaffe & allt annat gott som hör ett 

mysigt lördagsfi k till. En perfekt start på dagen! 

Ärtor & Våffl or, Torsdagar 16–19 

Som det låter. Kommer du i högtidsdräkt är ärtorna 

gratis. Urgammal tradition som aldrig blir förlegad. 

För mer information om Nationens aktiviteter, nämnder 

& allt annat roligt, kontakta 1Q, 018-152151, eller gå 

in på hemsidan - www.uplandsnation.se 

Uplands Nation - För dig som vågar ha hybris 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

13/2 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet 

till 02!! 

WWW.UPPSALA.SE 

14/2 Reccegask! 

15/2 Söndagfi ka 12–15 

17–19/2 Värmlands Salonger 


till 01! 


23/2 Landskap – alla ämbetsmän hjärtligt 

välkomna. 



till 01! 

CAFÉ måndag–torsdag 12–17 

CAFÉ fredag 12–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 

PUB: Dessa veckor ersätts puben av Värmlands 

Salonger – ett heltäckande nationsprojekt! 

KLUBB 054 fredag 18–01 (02) 

Torgfi ka Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk, 

kaffe, fi ka – bra priser och himla trevligt! 

BIBLIOTEK –Litteratur och Svenska! 

Tentafest * Grabb/tjejkväll * Kickoff * Boka buffé, sitt 

på fredagar och glid sedan ut i klubben: Hos 3Q på 13 

40 30 fr.o.m. förevarande måndag klockan 14.00. 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2009: 

1Q Linda 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Daniel 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Johanna 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Fredrik 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare 13 04 46 KXM@varmlandsnation.se 

www.varmlandsnation.se 

z 

Värmlands Nation – Om Du vill vara som Jag! 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Therez Olsson, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 17-19, tors 11-13 

CP Sven Granström, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tis 17-19 

VCC Fredrik Annell-Berger 018–480 31 55 

NATIONER / 25 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

14/2 Reccegasque. GH, VG och ÖG festar 

tillsammans. Fördrink på GH, middag på VG och släpp 

på ÖG. 

18/2 Klubb Polaroid 21–01. Gratis inträde 

före kl. 22:00! 

24/2 Landskap 18:00. Val av Andre Kurator, 

Tredje Kurator och Köksmästare. 

25/2 PREMIÄR! Klubb Discotheque á la 

carte. Skaka rumpa till 80-tals Hip Hop. 

Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 18–24 

Klubb Polaroid, onsdagar jämna veckor 

Klubb Discotheque á la carte, sista onsdagen i 

månaden 

Lördagsfi ka: lördagar 12-15 

Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: lördagar 

18.30-01. Boka bord hos 3Q 

på 666 143 eller 3q@ghnation.se 

Söndagsbrunch: 11-14.30, ingen brunch på städdagar. 

Mottagningstid månd-tors 11-13, tis 17-19, tors 

15-17 

1Q Lo: 666 141, 1q@ghnation.se 

2Q: 2q@ghnation.se 

3Q Ditte: 666 143, 3q@ghnation.se 

KXM Katarina: 666 144, kxm@ghnation.se 

www.ghnation.se 

Go Home, GH - ditt andra hem 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

Foto: Klas-Herman Lundgren 

KÅRSIDORNA 

Prisade kårjurister i väntan på nya uppdrag 

Klockan börjar närma sig fem 

en vanlig onsdagseftermiddag. 

I Uppsala studentkårs lokaler 

samlas en grupp juridikstuderande 

för att förbereda sig 

för dagens arbetsuppgift. Varje 

vecka träffas tre, av totalt sju, 

kårjurister för att lösa studenters 

juridiska problem. 

Kårjuristerna får in mellan tre och 

fem mejl. Ofta får de även något 

samtal under kvällen, men under 

hösten var det tillfällen då det inte 

kom in några samtal alls. 

Kårjuristerna arbetar ideellt och 

får inte betalt för sitt arbete. Istället 

ser de det som en chans att tillämpa 

det de lär sig under utbildningen. 

Under grundutbildningen 

på juristlinjen ingår ingen praktik 

som det kan göra i andra utbildningar 

men i arbetet som kårjurist 

Maria Allansson och Helena Hult med 

lagboken som hjälp. 

Maria Allansson och Helena Hult löser ett av fallen de fått in via mejl, medan Christine Hunter tar emot kvällens första samtal. 

får de chansen att lösa riktiga fall. 

– Jag är här för att omvandla 

teori till praktik, säger Maria Allanson. 

De andra instämmer och menar 

att de vill göra något praktiskt av 

det de lär sig på utbildningen. 

Tar hjälp av rättsfall 

När de träffas går de igenom de 

fall som via mejl kommit in till 

kårjuristerna. De fördelar fallen 

emellan sig och löser med hjälp av 

lagbok, gamla rättsfall och juridisk 

litteratur studenternas fall så gott 

det går. 

Innan de svarar och ger råd i frågan 

diskuterar de med varandra, 

så att de är överrens om det slutgiltiga 

svaret. I svaren försöker de 

använda ett mer vardagligt språk 

med mindre facktermer. Det är 

inte meningen att man ska behöva 

vara jurist för att förstå svaret. 

I vissa fall vill studenterna som 

kontaktar kårjuristerna gå vidare 

med sitt fall. För att fören- 

kla processen för studenten anger 

kårjuristerna vilka lagtexter som 

gäller, som personen kan stödja 

sig på och hänvisa till i en fortsatt 

process. Kårjuristerna tar dock inget 

juridiskt ansvar för de råd de 

lämnar ut. 

Sambo- och hyresfrågor 

Frågorna som kommer in kan 

gälla allt från importfrågor till 

familjerättsfrågor. En återkommande 

fråga är till exempel vad 

som gäller när man blir sambo. 

Även frågor om villkor när man 

skriver hyresavtal är vanliga. 

I vissa fall kan det vara svårt 

att lösa fall som gäller specifika 

frågor. Kårjuristerna försöker då 

lämna ett mer generellt svar. 

– Det är svårt att lösa ett problem 

när man inte får all information. 

Personen som ställer frågan 

kan utelämna vissa detaljer, som 

för den inte känns så viktiga, men 

som kan avgöra allt, säger Christine 

Hunter. 

Prisade studenter 

Samtliga sju kårjurister läser just 

nu juristlinjens åttonde termin på 

Uppala universitet. En av dem är 

ny för terminen, de andra var med 

även i höstas. Då prisades kårjuristerna 

med ett stipendium som 

delas ut av Celsiusbokhandeln till 

studerande vid Uppsala universitet 

som ”i sina studier uppmärksammar 

de humanistiska, sociala och 

moraliska värden, som är grunden 

för en rättsstat”. 

Maria Arpe 

Informationsansvarig 

Har du någon fråga till våra 

kårjurister? 

Ring 018-480 31 41, 

onsdagar 17-19 

eller mejla: karjurist@us.uu.se 

Tjänsten är gratis och 

riktar sig till studenter. 

Uppsala studentkår har koll på bostadsläget 

Är det svårt att hitta studentbostad? 

Är studentlägenheternas 

hyror rimliga? Vad är 

viktigt vid valet av studentbostad? 

Uppsala studentkår har 

utrett bostadssituationen. 

Olika aktörer har olika syn på hur 

marknaden för studentbostäder 

egentligen ser ut. Därför har Uppsala 

studentkår i samarbete med 

Lunds studentkår, Lunds kommun, 

Uppsala kommun och Uppsala 

universitet genomfört en 

undersöking om just detta. 

Efter en telefonundersökning 

bland 750 slumpmässigt utvalda 

studenter vid Uppsala universitet 

kan vi konstatera att över hälften 

av Uppsalastudenterna tycker 

att bostadssituationen är svår. 

Detta är bättre än vad kåren hade 

förväntat sig, med tanke på det 

enorma tryck som kändes av vid 

terminsstart i höstas. 

Av de tillfrågade svarade 15 % 

att bostadssituationen har inneburit 

problem för dem under 

studierna. 

– Det är naturligtvis allvarligt, 

och en hög siffra. Men den är 

lägre än vad vi hade fruktat, säger 

Malena Ranch, vice ordförande på 

Uppsala studentkår. 

Bara en procent svarar att de 

någon gång har övervägt att hoppa 

av sina studier på grund av sin 

bostadssituation. 

– Men en procent av alla Uppsala 

universitets studenter är ju 

två-tre hundra personer, så om 

detta stämmer är det ändå ganska 

allvarligt, fortsätter Malena. 

En billig hyra spelar störst roll i 

valet av bostad, tillsammans med 

bra kommunikationer. Närhet till 

livsmedelsbutik, hög boendestandard 

och nära till vänner är andra 

aspekter som är av stor betydelse. 

Bara 31 % svarar att de fick information 

om bostadsförmedlingar/bostadsköer 

eller om hur 

man söker bostad som student, 

vid antagningen till universitetet. 

Men nästan hälften av studenterna 

hade redan innan de blivit antagna 

ställt sig i bostadskö. 

Studentlägenheten är den vanligaste 

typen av boende för studenter 

i Uppsala. Ungefär var tredje 

student bor i studentlägenhet och 

drygt var fjärde bor i studentrum. 

– Studenter har olika behov och 

önskemål kring bostäder och det 

måste finnas variation, säger Malena. 

Vi ser allvarligt på att det inte 

finns mer planer på nybyggnation 

och vill gärna se mer hyresrätter i 

Uppsala, fortsätter hon. 

Bostadsrapporten kommer att 

presenteras mer utförligt på ett 

seminarium på Uppsala Konsert 

och Kongress den andra mars. 

Seminariet som är öppet för alla 

arrangeras gemensamt av Uppsala 

studentkår, Uppsala kommun och 


Foto: Klas-Herman Lundgren

Visste du att 

Uppsala studentkår... 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

fyller 160 år i år? 

startades av nationerna genom kuratorskonventet? 

har över 900 studentrepresentantsposter placerade i olika 

organ och grupper vid universitetet? 

har sett till att man har skärpt vikten av kursutvärderingar 

och studenternas åsikter vid rekrytering och befordran av 

lärare? 

har på varje fakultet en studiebevakare som du kan vända dig 

till om du får problem, har en fråga eller vill förändra något? 

har det perfekta, billiga semester/läsro-/avkopplingsstället att 

hyra, Norreda torp, strax utanför Uppsala? 

ser till att det finns studentrepresentanter i alla beslutande 

och beredande organ på universitetet, från konsistoriet ner till 

institutionerna? 

har en arvoderad som jobbar heltid med att förhindra att 

någon diskrimineras på universitetet? 

har en jämlikhetsansvarig och en internationellt ansvarig som 

påverkar universitetet och hjälper studenterna? 

var med och bidrog till skapandet av Studenthälsan för att ge 

Uppsalastudenter bättre studierelaterad friskvård? 

Uppsala – the experience 

What should I write about? 

What are you interested in reading 

about? Just before writing this 

column I was writing a paper for 

a class that I am taking. In that 

paper I had to describe my work 

place, as if I were a camera filming 

it, avoiding all emotional/subjective 

description. I will spare you 

the details of how that went, but 

it did get me thinking. If I was an 

international student and this was 

the part of the newpaper directed 

to me, what then would I want to 

read about? 

My thoughts led me to tips 

about things that are happening 

around town. There are always 

the nations and their activities, 

however those you can always 

look up at the nations themselves 

or at www.nationsguiden.se which 

has an english page as well. My 

thoughts were more directed toward 

the rest of the city, the non 

student-exclusive part. This is 

what I came up with; 

Fyrishov is a rather large exercise 

facility, otherwise known as 

gym, that is most known for its 

pool and other-water-posibilities. 

Although worth checking out in 

any case, Fyrishov offer bath and 

buffé on Fridays. For a special 

price you can have a day of relaxation, 

alone or with friends. 

Not so much of the indoors? 

Then there is BIOTOPIA, the 

former biological museum, that 

apart from history and exhibits 

it can also point you to small excursions 

organised by different 

organisations and BIOTOPIA, 

for the purpose of exploring and 

sharing a common interest in nature. 

You can find BIOTOPIA at 

http://www.biotopia.nu/. 

In to museums but more on the 

art side? Then the Uppsala Art 

Museum should be the thing for 

you. Located in the Uppsala Castle, 

the museum has quite an active 

life with different exhibits and 

shows every couple of days. 

Then again you might just be 

more on the art side, but not so 

much into the museum scene. 

In that case we have the Uppsala 

Concert and Conference 

(UKK). The UKK hosts a variety 

of artists and performances, 

anything from classical music to 

hip hop parties, and their schedule 

you can easily check out at 

http://www.ukk.se/ and click on 

the right side on ‘nästa’ to see the 

rest of the schedule. 

Finally, if you are really into the 

indoors, into art, into natural and 

unnatural things, and a bit into theatre 

you can try this; Frankenstein! 

The Regina Theatre in Uppsala 

will be hosting Frankenstein by 

John Fiske on its stage and entirely 

in English. They will be having a 

special student price for those of 

you that want to attend and you 

can book tickets at http://reginateatern.se/index.php?id=556. 

Tickets can be bought for the 4th 

and 5th of March. 

Now if none of this sounds interesting 

to you then I really have 

failed. However for the few that 

were looking for something different 

I do hope I caught your interest. 

If you have any questions 

about the sites and events do not 

hesitate to contact me! 

With love always, 

Your International Officer! 

Stella Papasotiriou 

KÅRSIDORNA 

Uppsala + Gotland + Sommar = SANT 

Ett samarbete mellan Uppsala universitet, Uppsala studentkår, 

Högskolan på Gotland och studentkåren Rindi 

Häng på Gotland & plugga 

arkeologi i sommar! 

Arkeologisk fältkurs, 7,5 hp 

Sommarkurs, v 24-28 

Vi hjälper dig med boende! Först till kvarn... 

www.hgo.se/sommarkurser 

Bostadsfrågor? boende@rindi.com 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9–17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Fotograf: Klas-Herman Lundgren

Svängiga salonger - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?