Svängiga salonger - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #2 / 2009 DEBATT / 5 KONKURRENSUTSÄTT KÅRERNA« Det fi nns många andra sätt att organisera studentinfl ytandet än genom kårer. Det skriver Pär Gustafsson och Patrick Krassén, Liberala studenter, i ett svar på Moa Neumans debattartikel i senaste Ergo. Moa Neuman från Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) företräder i Ergo 1/09 en syn på studentinfl ytande som utgår från att det endast är kårerna som kan organisera studentinfl ytandet. Därför måste kårerna få sin försörjning tryggad av staten när kårobligatoriet avskaffas, menar Neuman. Men att bara se på framtidens studentinfl ytande genom kårintressenas glasögon blir begränsat. Studenters infl ytande handlar minst lika mycket om den enskilde studentens möjlighet att påverka sin individuella utbildning och studiesituation som hans eller hennes rätt att välja representanter till lärosätets styrelse. Därför hoppas vi att regeringen i propositionen som läggs i mars inte begränsar sin analys av studentinfl ytandet till den befi ntliga kårstrukturen. Att stärka den enskilde studentens infl ytande kan till exempel ske genom att ge bättre möjligheter till lokalt anpassad studiebevakning. I många fall kan bevakningen av kvaliteten i utbildningen När min pappa var liten, för snart sextio år sedan, kunde han och hans kompisar dricka vattnet i de småländska bäckarna. När de var ute och lekte i skogen tog de aldrig med sig vattenfl askor. I fl era av de insjöar där det idag sitter varningsskyltar om badförbud, var vattnet drickbart. Du är säkert väl medveten om det, att vi människor i rasande takt håller på att förstöra den underbara plats vi bor på, vårt hem, den planet i universum som kallas Jorden. Vad har det med dig som uppsalastudent att göra? Att världens problem angår även oss är såklart uppenbart. Mindre uppenbart är att vi potentiellt har en viktig roll att spela. Faktum är att vi läser vid ett av de mest välrenommerade universiteten i ett av världens mest välbärgade länder. Vi tillhör, trots ett knappt studiemedel, en i världsskala privilegierad minoritet. Jag menar att vi har ett ansvar. Ett ansvar att snarast möjligt förändra världen radikalt. I början av 2008 hade 25 procent av Nordpolens is smält jämfört med ett år tidigare. Det räcker inte längre med småduttande till insatser när civilisationens klocka tickar allt snabbare. Låt mig ta fl er exempel. Enligt ett av utkasten till FN:s tredje klimatrapport skulle det kosta mellan 0,2 och 0,6 procent av världens samlade BNP att hålla sig under EU:s riskgräns på två grader över förindustriell nivå. Det är såklart kaffepengar i sammanhanget, med tanke på vad som står på spel, och visar tydligt på att rådande regimer inte förmår hantera situationen. Det behövs en radikalisering i världen. Det behövs ett radikalare Sverige. Det behövs ett radikalare universitet. Och det behövs radikalare uppsalastudenter. Därför sjösätter vi ske mer fördelaktigt på kurs-, linje- eller fakultetsnivå än på lärosätesnivå. Det går även att tänka sig att det kan fi nnas föreningar, studentfack eller företag som kommer att utveckla skräddarsydd studiebevakning som studenter kan prenumerera på. » FRI ETABLERINGSRÄTT SKA RÅDA, OCH LIKSOM I ANDRA PENGSYSTEM KAN KONKURRENSEN LEDA TILL FÖRBÄTTRAD KVALITET.« Eftersom studenter har en lagstadgad rätt till infl ytande över sin utbildning anser även vi att det är rimligt att staten bekostar utövandet av den rätten. Denna fi nansiering kan dock ske på andra sätt än det SFS förordar. En modell som vi vill framhålla är en ”utbildningsbevakningspeng”, där varje student har en summa knuten till sig som allokeras till den som studenten vill ska sköta utbildningsbevakningen och företräda en. Om det sen är en studentförening, en studentavdelning av ett fack, ett nischat företag eller någon annan blir upp till studenten att välja. Fri etableringsrätt ska råda, och liksom i andra pengsystem kan konkurrensen leda till förbättrad kvalitet. Detta är förstås bara ett exempel. Att NY FÖRELÄSNINGSSERIE FÖR RADIKALA STUDENTER!« nu en radikal föreläsningsserie. Vårt mål är att den ska fungera som en mötesplats för de uppsalastudenter som tar framtiden på allvar, inspirera oss och ge oss kraft. Vi hoppas att du vill följa med oss och skapa en livlig förening. Att du inte skjuter upp din insats för att försöka förändra tills du har skaffat dig ett välbetalt jobb. Att inte alla utekvällar på Snerikes, ÖG och Kalmar får dig att glömma ord som kamp och engagemang. Läget är idag matematiskt ohållbart. Låt oss därför agera med rak rygg och förhålla oss realistiskt. Inga enskilda hjältedåd kommer att förändra världen. Det är när människor sluter sig samman och agerar kollektivt som saker sker. Om inte vi studenter vid Sveriges mest anrika universitet har kraften, vi som bor i ett av världens rikaste länder, vilka ska då göra det? Det är hög tid att agera. Kom med oss, förändra världen en bit med oss! Jonas Karlsson föreningen Spartakisterna SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2500 tecken inklusive mellanslag.Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 16/2. Pär Gustafsson och Patrick Krassén kan tänka sig att studiebevakningen sköts av företag. Foto: Liberala Studentförbundet studenter ska ha goda möjligheter att påverka sin utbildning och studiesituation är en självklarhet. Däremot fi nns det inget som säger att det bara är kårerna som kan garantera det. Tvärtom tror vi att en mångfald av tillhandahållare av de tjänster som studenter efterfrågar är Kursstart. Vårkurser på Studenthälsans mottagning: Hantera din stress Kursstart 11/3, anmälan senast 27/2. Öka ditt självförtroende – stärk din självkänsla Kursstart 11/3 alt 17/3, anmälan senast 27/2 alt 6/3. Hantera dina prestationskrav Kursstart 2/3, anmälan senast 20/2. gynnsamt både för valmöjligheter och effektivitet. Pär Gustafsson Ordförande Liberala Studenter För ytterligare information och anmälan, se www.sh.uu.se eller kontakta Studenthälsans mottagning tel 15 50 50. www.sh.uu.se STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel reception 15 50 50 Patrick Krassén Vice ordförande Liberala Studenter
6 / NYHETER Det gäller att inte hålla tyst. Att inte snällt acceptera att bli trampad på och utnyttjad, utan istället vända sig till högre ort för att kräva en förändring. En skuggdoktorand, inte längre en skuggdoktorand. Linda fi ck rätt strax efter att hennes barn kommit till världen.Hon registrerades på institutionen och kan idag mysa med sin son utan att oroa sig över ekonomin. Drygt fyra månader har gått när jag träffar Linda igen. Då var det höst och hon var höggravid. Samtidigt stod hon utanför de sociala skyddsnät som ska fånga upp nyblivna föräldrar. Linda hade arbetat på samma institution i ett och ett halvt år utan att registreras som doktorand. Istället för utbildningsbidrag gick hon på stipendium, vilket gjorde att hon inte skulle ha samma rätttigheter, vid till exempel föräldraledighet, som registrerade doktorander, som får behålla sin inkomst under ledigheten. Eftersom Linda inte hade någon sjukpenninggrundande inkomst när hon blev gravid skulle hon inte ha fått ut mer än Försäkringskassans grundnivå för föräldrapenning på 180 kronor per dag, eller 5 400 kronor i månaden före skatt. Jämfört med idag, när hon som registrerad doktorand får utbildningsbidraget, som ligger på 15 000 kronor per månad före skatt. – Det är jättejätteskönt för oss. Vi hade väl klarat oss ändå, det mesta brukar ju lösa sig, men det hade nog varit väldigt knapert, säger Linda och lutar sig tillbaka mot ryggstödet. VI SITTER PÅ STORKEN och hon har bebisen med sig. Kan knappt slita blicken från de bruna ögonen som tittar tillbaka in i hennes lika bruna. Hon tjoar och kelar och han kiknar av skratt. Det fi nns inte ett moln på himlen – längre. Med doktorandombudsman Per Löwdins hjälp lyckades Linda få det hon hade rätt till. Utbildningsbidrag och ekonomisk trygghet under sin föräldraledighet. Institutionen hon är på var först negativa till hennes begäran, med hänvisning till den dåliga ekonomin. Hennes handledare hade sedan länge försökt få henne antagen till forskarutbildningen utan resultat. Anledningen till att hon fi ck gå som skuggdoktorand var institutionens ovilja eller oförmåga att ge henne en doktorandtjänst. När Per Löwdin vände sig till institutionens prefekt fi ck han först avvisande svar. Efter diskussioner med fakultetsledningen började situationen så sakteliga att ljusna, men beslutet satt långt inne. Hotet om avslöjande var det argument som i slutändan gav resultat. Institutionen drog öronen åt sig och beslutade att Linda skulle få utbildningsbidrag och be- Ergo #2 / 2009 Inte längre en skuggfi gur »MAN SKA INTE VARA SÅ FÖRSIKTIG OCH FÖRSYNT SOM JAG VAR, UTAN ISTÄL- LET TA TILLVARA PÅ SINA RÄTTIGHETER.« Idag kan Linda mysa med sin son utan att oroa sig över ekonomin. Illustration: Hanna Strandberg tald föräldraledighet. De bestämde även att de från och med januari i år inte längre ska låta studenter med stipendium arbeta på labb. Istället inför de ett system med forskningsassistenttjänster (som till skillnad från forskarassistenttjänster är en anställningsform för studenter som inte doktorerat). Det ska inte få fi nnas skuggdoktorander på Lindas institution längre. FÖRÄLDRALEDIGHETEN motsvarar nu den vanliga föräldraförsäkringen. Under ledigheten är det institutionen som betalar Linda, men så fort hon återgår i tjänst, tar hennes handledare över ansvaret. Hennes ”anställning” är på två år, en licenti- Den institution där Linda befi nner sig har visserligen tagit sitt ansvar efter upprepade påtryckningar, men det är inte den enda institutionen som håller sig med skuggdoktorander. Doktorandombudsman Per Löwdin är trött på situationen, samtidigt som han är nöjd med den senaste utvecklingen. Institutionen där Linda arbetar har bestämt sig för att införa ett system med forskningsassistentjänster istället för att låta forskarstuderande gå på stipendium. De nya bestämmelserna gäller från och med januari i år. – Det är bra att grundutbildningsstudenter har möjlighet att få stipendium, men labbar man på en avancerad nivå och bidrar till forskningsresultat och -resurser ska man ha lön, inte maskeras som ”student”. Så är det bara, säger Per Löwdin och fortsät- atutbildning, med chans till förlängning, så att hon kan disputera och få ut en doktorsexamen. Per Löwdin och doktorandnämnden är emot licentiatantagningar, men institutionerna ser dem som ett sätt att komma billigare undan. – Det är sorgligt att det ska krävas så mycket påtryckningar, det känns som att det har blivit så mycket onödigt arbete... när de istället kunde ha anställt mig direkt. Som de borde ha gjort. Men jag var för mesig. Jag misstänkte att det inte får gå till så här, men jag associerade inte ordet skuggdoktorand med min situation på institutionen. Jag var för osäker för att hävda min rätt. Linda ville inte stöta sig med de andra Den aktuella institutionen inte ensam ter: Men incitamenten för institutionerna att hålla skuggdoktorander är starka. En institution som istället för att betala ut lön låter forskarstudenter gå på stipendium slipper betala arbetsgivar- och socialförsäkringsavgifter. En stor vinst för institutionen, men samtidigt en enorm förlust för studenten, som helt hamnar utanför de sociala och ekonomiska skyddsnäten. En forskarstudent på stipendium går miste om bland annat sjuk- och föräldrapenning, samt pensionspoäng. – Det är så trist med sådant här. Det är lite av akademins skuggsida att folk är rädda för att hävda sin rätt. Rädslan fi nns på alla nivåer, och mycket handlar om vilka som fördelar de strategiska forskningsresurserna. Dem vill man inte stöta sig med. I ett nyligen uppmärksammat fall med Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt har universitetet valt att inte göra sak av en på institutionen, eftersom hon trivdes och ville stanna kvar, vilket gjorde att hon inte direkt tog tag i sin situation. Hon vet att de inte tycker om att behöva betala för hennes föräldraledighet, men den utdragna processen har stärkt henne och hon är inte särskilt orolig för att stämningen kommer att vara dålig när hon kommer tillbaka. – Man ska inte vara så försiktig och försynt som jag var, utan istället ta tillvara på sina rättigheter. Jag har sett nu att det går att förändra saker och ting. Det har gett mig en helt ny självsäkerhet, säger Linda med ett stort leende. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se rad missförhållanden. Högskoleverket granskar nu universitetet för att det förhindrat en utomstående prövning av Lars Lannfelt. Ett beslut i ärendet väntas vilken dag som helst. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Per Löwdin. Foto: Gusten Holm
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3: 4 / DEBATT ALLA ÄR VÄRDA EN ANDRA
Page 7 and 8: Ergo #2 / 2009 Caroline Holmgren, L
Page 9 and 10: Ergo #2 / 2009 FORSKNING PÅGÅR Is
Page 11 and 12: Ergo #2 / 2009 Värmlands nation sl
Page 13 and 14: 16 / NYHETER Rasbiologin hade ett s
Page 15 and 16: 18 / KULTUR Ergo #2 / 2009 ESSÄ De
Page 17 and 18: 20 / RECENSIONER Betygen sätts i s
Page 19 and 20: 22 / KALENDARIUM VÄLKOMMEN TILL ER
Page 21 and 22: Ergo #2 / 2009 GOTLANDS www.gotland
Page 23: Visste du att Uppsala studentkår..

Svängiga salonger - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?