Svängiga salonger - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #2 / 2009 HEMMA BÄST – TROTS ALLT A tt Uppsalastudenternas boendesituation inte är perfekt är allmänt känt. Det visade sig inte minst i höstas, då många nyanlända studenter tvingades bo på vandrarhem, och i samband med de senaste månadernas hyresprotester i Flogsta. Men det fi nns också ljusglimtar. Uppsala studentkår har tillsammans med Lunds studentkårer tagit fram en rapport om bostadssituationen i de tre studieorterna Uppsala, Lund och Helsingborg. Den är egentligen inte riktigt klar än, men Ergo har tagit del av ett utkast där alla siffror fi nns presenterade. Vid en jämförelse framstår boendesituationen för studenter som betydligt ljusare i Uppsala än i Lund. En större andel Uppsalabor än lundensare är ”mycket nöjda” med både läget, ytan, standarden och kostnaden för sin bostad. 37 procent av de svarande i Uppsala upplevde att bostadssituationen för studenter på orten var bra eller mycket bra, medan andelen som svarade så i Lund endast är 11 procent. Bara 1 procent av Uppsalastudenterna men hela 5 procent av Lundastudenterna har övervägt att hoppa av studierna på grund av sin bostadssituation. ÄVEN VID EN JÄMFÖRELSE av hyrorna framstår Uppsala som en attraktivare studentstad än Lund. 25 procent i Uppsala betalar 2 600–2 999 kronor per månad för sin bostad och 20 procent betalar 3 000–3 999 kronor. I Lund är förhållandet det omvända: 32 procent betalar 3 000–3 999 kronor per månad medan endast 21 procent kommer undan med 2 600–2 999 kronor. Ovanstående är delvis ganska dramatiska skillnader som skulle behöva utredas närmare. Är verkligen olikheterna mellan de båda bostadsmarknaderna så stora, eller speglar svaren lokala mentalitetsskillnader bland studenterna? Siffrorna är naturligtvis inget skäl att luta sig tillbaka och tro att allt kommer att vi lever i den bästa av världar här i Uppsala. Men nog ger de en fi ngervisning om att situationen i staden trots allt har förändrats till det bättre på senare tid. Solsken över Majklockans bostäder på Läs mer om bostadsrapporten på Ekebyfältet. Foto: Hanna Strandberg kårsidorna, sist i tidningen. berglin HEJ STUDENT! Namn: Per Johan Råsmark Pluggar: Retorik B, Introduktion till vetenskapsfi losofi , Tjeckiska II Hur många terminer i Uppsala: 22, beroende på hur man räknar. Här sitter jag helst och pluggar: Hemma Bästa nationen: Alltid den jag uppträder på (Per Johan Råsmark är magiker, reds anm). Senast köpta kurslitteratur: Kurt Johannesson: Tala väl, 10 lektioner i praktisk retorik Bästa utgång i Uppsala: Har bättre koll på vart man ska gå i Las Vegas än här. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Någon laxpastej Här äter jag lunch i Uppsala: Max, Kebab House och andra onyttiga ställen. Tränar: Tankeläsning och mind control Favoritprodukt på Systemet: Handlar inte på systemet. Favoritprodukt på Apoteket: Handlar inte på Apoteket heller. Favoritmusik att plugga till: Bach Roligaste kurs jag läst: Statistisk Termodynamik Favoritpromenad i Uppsala: Mellan stadens bokaffärer och antikvariat. Värsta korridorminnet: Att aldrig ha bott i korridor. Bästa studentbostadsområdet: Det bästa området att bo i som student är centrum. Godaste fyllekäket: Som nykterist har jag inte erfarenhet av sådana kulinariska specialiteter. Favoritgata i Uppsala: S:t Johannesgatan Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket, Skeptical Inquirer i tidningsrummet. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Där jag hittar vad jag vill ha. Det gör jag helst en ledig söndag: Går i kyrkan Vill du hjälpa oss att sälja annonser till Ergo? Har du någon erfarenhet av försäljning? Kontakta: tobias.hansson@tomat.se LEDARE / 03 Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan 1940. Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. VIK CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se 018–480 31 30 REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se 018–480 31 31 SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se 046–13 74 00/02 www.tomat.se UPPLAGA OCH PERIODICITET 34 000 exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: 19 500 kr Halvsida fyrfärg: 12 000 kr TRYCKERI UNT ISSN 0345–2875 ADRESSÄNDRING 018–480 31 00 Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: 018-478 10 20 distributon@unt.se (endast boende i Uppsala) KOMMANDE NUMMER AV ERGO #3 27/2 #4 20/3 #5 3/4
4 / DEBATT ALLA ÄR VÄRDA EN ANDRA CHANS« Stäng inte dörren för före detta fångar som vill skapa sig en ljusare framtid genom studier. Det skriver Ricard A R Nilsson, ordförande i Förtroenderådens riksorganisation, med anledning av diskussionen kring den morddömde läkarstudenten i Uppsala. Ergo nämnde i nr 1/2009 den tidigare morddömda person som nyligen antagits som läkarstudent i Uppsala. Media i stort har skrivit spaltmeter om denna person samt liknande fall, och det debatteras fl itigt om personer som har avtjänat fängelsestraff ens skall få studera till vissa yrken. Denna diskussion går hand i hand med den utökade registerkontrollen som alltfl er arbetsgivare nyttjar sig av innan de anställer någon. MÖJLIGHETEN FÖR PERSONER som frigivits från fängelse att återinträda i samhället omintetgörs om man inte kan få ett arbete eller vidareutbilda sig. Om man i sitt liv begått misstag och dömts till fängelse skall man inte fortsätta straffas när man efter frigivningen har sonat sitt brott. Som det är idag så är en stor del av arbetsmarknaden stängd för personer som har avtjänat ett fängelsestraff. Sedan regeringens beslut i juli 2007, som innebar kraftigt utökade möjligheter för presumtiva arbetsgivare att begära registerutdrag, så är det i praktiken omöjligt att få arbete inom barnomsorg, skola eller i hem för vård av barn, som vikarie i ett bemanningsföretag, som kökspersonal eller städpersonal, i ett entreprenadföretag eller ens få göra praktik inom fl era områden. Därutöver vill man nu även börja begränsa vilka utbildningar man som frigiven får läsa. Om man inte får något arbete eller möjlighet att vidareutbilda sig så återstår bara att återgå till brott, och det tjänar ingen på. Jag själv har bland annat en fi l. kand. i religionsvetenskap från Uppsala universitet och en fi l. mag. i sociologi från Lunds universitet. Även om jag studerat under mitt straff, har ändå möjligheten att vidareutbilda mig varit något som inte bara har ökat mina chanser att få arbete, utan även stärkt mig själv som person. Jag har fått lära mig att det fi nns alternativ till ett liv av kriminalitet. Att utbilda sig har alltså fl era fördelar. »ATT FÖRE DETTA FÅNGAR VÄLJER EN NY VÄG I LIVET OCH VILL VIDAREUTBILDA SIG, OCH DÄRIGENOM SKAPA EN LJUSARE FRAMTID, ÄR NÅGOT SOM BÖR UPPMUNTRAS.« Att före detta fångar väljer en ny väg i livet och vill vidareutbilda sig, och därigenom skapa en ljusare framtid, är något som bör uppmuntras. Det är inte enbart den enskilde som tjänar på detta utan även samhället i stort; för det måste väl ändå vara bättre att frigivna vill utbilda sig för att få jobb och därigenom bidra till samhället istället för att, som många hävdar, fortsätta parasitera. Ricard A R Nilsson Ordförande Förtroenderådens riksorganisation Fil. mag. sociologi Fil. kand. i religionsvetenskap Intagen anstalten Tidaholm I tider av ekonomisk kris såsom dessa blir satsningar på den högre utbildningen och studenter extra viktiga. Detta förutsätter vi på Uppsala studentkår att regeringen ska uppmärksamma och satsa på, skriver kårordförande Klas-Herman Lundgren. Många unga kommer nu att välja att övervintra krisen genom att studera på högskolor och universitet. Därmed kommer det att behövas satsningar på den högre utbildningen så att antalet nödvändiga utbildningsplatser fi nns tillgängliga. Hösten 2008 ökade antalet sökande till högskolestudier för andra året i rad. Enligt statistik från SCB och Högskoleverket beror ökningen främst på att antalet 19-åringar har ökat. Kombinationen av större ungdomskullar och svårare arbetsmarknad kommer att öka trycket även framöver. Regeringen bör vara beredd på att satsa mer på grundutbildningen och inte bara prioritera forskningen, och på så vis investera i kunskap bland unga för att konjunkturutvecklingen snabbare ska vända uppåt igen, i stället för att det bara är arbetslöshetssiffrorna som stiger uppåt. Samtidigt konstaterar vi att det inte verkar som om regeringen har förstått i vilken riktning utvecklingen går och hur den bör formas. Samtidigt som söktrycket till högskolan ökar, gör lågkonjunkturen även att bostadsbyggandet stannar av. Detta förstärks kraftigt av att regeringen avskaffat incitamenten till att bygga billiga bostäder. Bostadsbristen i de stora studentstäderna är allvarlig och kommer att bli värre. Samtidigt med nina hemmingsson detta vill regeringen forma svensk utbildning genom att satsa på få och stora lärosäten i stället för många små. De städer som redan lider av bostadsbrist ska alltså utsättas för ännu större press, utan att regeringen vill ingripa för att underlätta för studenterna. Därför vill vi uppmärksamma regeringen på en rimlig åtgärd som skulle göra studentlivet lättare och som dessutom passar det ekonomiska klimatet, nämligen att höja studiemedlet. Studentgruppen är en grupp som lever på så låga inkomster att de inte konsumerar på långt när så mycket som de önskar och har behov av. En studiemedelshöjning skulle alltså kunna få fart på den annars dalande konsumtionen – studenterna har inte möjlig- Ergo #2 / 2009 »FRYSANDE STUDENTER I VARGAVINTERTID« Klas-Herman Lundgren spår ett ökat behov av studieplatser i lågkonjungturen. Foto: Gusten Holm het att spara pengarna – och därmed även få fart på svensk ekonomi, samtidigt som man hjälper en utsatt grupp. REGERINGENS TANKE om att studenterna ska försörja sig genom att arbeta vid sidan om studierna kan diskuteras, men oavsett vad man tycker om detta kvarstår det faktum att extraknäckande studenter är de första som får gå när den ekonomiska vargavintern sätter in. Det har redan blivit svårare att få extrajobb, enligt Saco. I dagsläget är det enligt SCB 60 % av studenterna som arbetar ved sidan av studierna, vilket naturligtvis inverkar negativt på den av regeringen så efterlängtade genomströmningen i högre utbildning. En studiemedelshöjning skulle därmed mildra krisen. Det fi nns även studier som tyder på att unga som går ut på arbetsmarknaden vid ekonomiska kriser får ett sämre löneläge under en lång tid. Därför är det också viktigt att satsningar görs på arbetslivsanknytning i utbildningen för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. Sådana kopplingar kommer inte att vara enklare att göra i dessa tider och därför kommer det att behövas tydliga satsningar om det ska vara möjligt att genomföra. Vi på Uppsala studentkår har saknat tydliga satsningar på områden som rör studenter som inte läser på yrkeshögskolan. Om Sveriges unga ska bygga framtidens kunskapsnation måste man satsa på utbildningskvalitet och goda studiesociala förutsättningar. En kris såsom denna måste bemötas inte bara med krishjälp till industri och bankväsende, utan med långsiktigt nytänkande och hållbara satsningar på unga och deras utbildning. Uppsala studentkår Klas-Herman Lundgren Ordförande
Page 1: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 5 and 6: 6 / NYHETER Det gäller att inte h
Page 7 and 8: Ergo #2 / 2009 Caroline Holmgren, L
Page 9 and 10: Ergo #2 / 2009 FORSKNING PÅGÅR Is
Page 11 and 12: Ergo #2 / 2009 Värmlands nation sl
Page 13 and 14: 16 / NYHETER Rasbiologin hade ett s
Page 15 and 16: 18 / KULTUR Ergo #2 / 2009 ESSÄ De
Page 17 and 18: 20 / RECENSIONER Betygen sätts i s
Page 19 and 20: 22 / KALENDARIUM VÄLKOMMEN TILL ER
Page 21 and 22: Ergo #2 / 2009 GOTLANDS www.gotland
Page 23: Visste du att Uppsala studentkår..

Svängiga salonger - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?