XIT # 8 2009 (pdf)

– Åhhh, Sailor moon...
it used to be my favorite.
– Kung Fu Panda! Den filmen har jag sett reklam
för!
att. Men jag ville verkligen göra den här tatuering
och om det nu tar slut gör jag en likadan
stjärna över.
Emma stäcker fram den andra handleden
där hon har en stor svart stjärna.
Har du någon annans killnamn där
under?
– Haha, du är inte den första som frågar,
men nej. Det har jag inte.
Har Pär ditt namn tatuerat?
– Nej, han är så rädd för nålar. När vi skulle
ta hepatitsprutan inför resan blev han alldeles
kritvit och det svartnade framför ögonen
på honom.
Vad, ehrm, manligt…
– Ja, haha, rätt gulligt ändå.
På bilden på er Myspacesida liknar ni
i bandet väldigt mycket på varandra,
frisyrer och så. Är det något medvetet
drag från er sida?
– Han jobbar nog kanske som någon slags
militär. En gammal militär, ingen nu-för-tiden-militär.
(Akira Kurosawa – filmregissör)
JAPANSKA KÄNDISAR
Fem japanska kändisar. Vi bad Emma sätta fingret på vilka de är.
Det gick så där. (Hon kunde de tecknade i alla fall.)
– Det där måste vara någon minister. Hon
ser så viktig ut.
(Nanako Matsushima – Tjejen i japanska
the Ring)
EN KVÄLL VAR VI PÅ EN KROG DÄR DET
BILLIGASTE KOSTADE 100 KRONOR OCH
DET VAR ETT GLAS VATTEN
– Nej, egentligen inte. Förut hade jag längre
hår. På flyersen vi delade ut i Japan hade jag
lite längre hår och folk pekade på David
och frågade ”är det där du?”.
Bryr du dig mycket om ditt utseende?
– Jag går inte upp på scenen osminkad. Då
fixar jag alltid håret och väljer ut kläder noga.
Förut hade Pär vita kläder och vi övriga
svarta men nu har vi det vi trivs i och själva
tycker att är snyggt. Men de andra i bandet
ska förstås vara med på vad man har på sig.
Hur känns det när killarna säger åt
dig att dina kläder är skitfula?
– De säger det inte så. De säger mer ”Den
där tröjan passar inte för bandet. Men den
är skitsnygg annars”.
Du liknar lite på Marie Fredriksson
som hon såg ut på 80-talet.
– Ja, kanske det. Det har jag inte tänkt på.
Jag var med och sjöng i Allsång i badhusparken
förra veckan och jag ville fixa
håret inför det. Så jag färgade det dagen
före, blont och det blev gult. Så färgade jag
det igen och det blev ännu gulare. Till slut
slingade jag hela håret och nu är det gulblont.
Men så farligt är det inte.
– Näej, solen får bleka bort det värsta. Det
var i alla fall jättekul att vara med i Allsången.
Jag fick träffa Kicki Danielsson och Richard
Herrey, de var trevliga. Jag pratade
med dem backstage, men Richard verkade
… lite hispig på något vis, fast skitkul.
Vi sitter i solskenet bland turister och barnfamiljer,
mest barnfamiljsturister faktiskt,
på Svarta Katten och fikar. Emma dricker
en cola och äter en ost- och skinksemla.
Vad åt ni i Japan?
– Killarna åt sushi. Jag klarar inte av fisk.
Det är något med konsistensen och att de
har varit i havet och ätit varandras bajs. I
EN ROLIG TIDNING –
– Hello Kitty. Jag gillar inte Hello Kitty så
värst.
Gruppen In Bloom har spelat tillsammans i två år, deras stil
är dansant grungepop. Bandet består av: Pär Eriksson -
Sång och gitarr, Emma Svensson - Sång, Simon Hjortek
- Trummor och David Sivelind - Bas
Du kan lyssna på In Bloom på Myspace:
myspace.com/inbloomsweden
stället kunde jag klämma två, tre cheeseburgare
på McDonalds. Någon dag prövade
jag sushi med gurka, utan fisk. Men algerna
runt omkring smakade ju som en fiskodling
luktar.
Vad säger era polare om er Japanturné?
– De frågar om de kan få våra autografer
nu innan vi blir kända så de kan sälja dem
dyrt på Tradera sen. Nej men inte har de
ändrats på något vis. Det har ju inte vi heller.
De tycker bara att det är häftigt med
Japan.
Vad är framtidsplanen?
– Pangpoff lär vi inte bli kända, men vi räknar
med att kunna leva på musiken om fem
år. Men ... it’s a hard work. David och Pär
kan sitta hela dagar och bara adda folk på
Facebook och Myspace för att folk ska få
upp ögonen för oss. Det tar tid och kraft,
men vi får hoppas att det är värt det.
11