Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010 - SWEA International
Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010 - SWEA International
Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010 - SWEA International
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
år före sin bortgång, fick museet<br />
mottaga ytterligare ett trettiotal.<br />
Man har senare gjort egna inköp<br />
och mottagit ytterligare gåvor och<br />
har idag 325 ikoner, som spänner<br />
över en period från omkring år<br />
1300 och fram till vår tid.<br />
Det var alltså museets utställningskabinett<br />
och dess magasin<br />
som blev mitt Smolenskij rynok!<br />
S: Du har i någon intervju sagt<br />
att du delar upp ditt liv i två delar,<br />
den ”ikoniska” delen och den<br />
”förikoniska” delen. Vad menar<br />
du egentligen med detta?<br />
UA: Mötet med ikonerna kom<br />
faktiskt ganska snart att innebära<br />
en ny inriktning, ett nytt fokus,<br />
både i mitt professionella liv och<br />
vad gäller kolleger och vänner. Det<br />
jag tidigare läst i ämnet konstvetenskap<br />
krävde avsevärda kompletteringar.<br />
Inte minst i ämnet teologi.<br />
Vill man försöka förstå vad<br />
ikonen egentligen står för så måste<br />
detta förankras i den ortodoxa<br />
kyrkans uppfattningar. Men också<br />
i ämnen som den ryska ikonens<br />
stilutveckling, rysk konst i övrigt,<br />
bysantinologi, ikonmåleri i Grekland<br />
och Balkan, etc. etc.<br />
Jag började få fler kolleger<br />
bland slavister och teologer än<br />
bland konstvetarna. Och nästan<br />
mer kontakt med kolleger i Finland<br />
och Sovjet/Ryssland, Grekland,<br />
England m.fl. länder än här<br />
hemma. Mitt resande, som tidigare<br />
mest gått söderut, utsträcktes<br />
alltmer österut. Så jag tycker verkligen<br />
jag har täckning för denna<br />
formulering.<br />
S: A propos ryska kolleger:<br />
När besökte du <strong>Moskva</strong> senast?<br />
UA: Det var på våren 2003.<br />
Mitt sista stora uppdrag på Nationalmuseum<br />
var att göra en s.k.<br />
vetenskaplig katalog över hela<br />
ikonsamlingen. En komplex uppgift<br />
som tog avsevärd tid, men i<br />
slutet av 2002 förelåg den tryckt<br />
(Icons, Nationalmuseum, 218<br />
sid.). Och den 27-28 mars 2003<br />
hölls i samband med detta på Nationalmuseum<br />
ett internationellt<br />
ikonsymposium med närmare ett<br />
femtontal föreläsningar med flera<br />
framstående ryska forskare samt<br />
dessutom bidrag från, utöver Sverige,<br />
även Norge, England och<br />
Tyskland. Intresset för detta var<br />
stort, också internationellt. Och<br />
Anna Ljunggren, Dimitrij Lichatjov och Ulf Abel vid Nationalmuseets<br />
ikonutställning 1993.<br />
någon månad senare hölls ett seminarium<br />
på Svenska Ambassaden<br />
i <strong>Moskva</strong>, med bidrag från flera av<br />
de ryska forskare som medverkat<br />
i Stockholm. Det var dåvarande<br />
kulturattachén Marianne Hultberg<br />
som höll i det hela. Och i anslutning<br />
till detta tillbringade jag alltså<br />
någon vecka i <strong>Moskva</strong>.<br />
S: Så en sista fråga. Vill du<br />
rekommendera två ikonböcker<br />
för våra läsare, som ju ständigt<br />
s.a.s. exponeras för ikoner, en<br />
vald ur din egen produktion<br />
och en av annan hand?<br />
UA: Javisst. Om jag börjar<br />
med mina egna böcker så väljer<br />
jag den senaste, Ikonen – den besjälade<br />
bilden (Artos, 2006), med<br />
inledning av Sture Linnér. Den<br />
innehåller ett femtontal essäer<br />
och uppsatser, samlade under<br />
rubrikerna Teologi, Bysans, Ryssland<br />
och Sverige. Under kapitlet<br />
Sverige finns en redovisning om<br />
Olof Aschberg och Nationalmuseums<br />
ikonsamling och under<br />
Ryssland rubriker som ”’Skönhet<br />
är ett av Guds namn`- om ikonen<br />
och den ryska andligheten”,<br />
”Den ryska ikonens stilutveckling”<br />
och ”Från politiska ikoner<br />
till revolutionsaffischer- några<br />
perspektiv av temat ikoner och<br />
sovjetisk konst”. När det gäller<br />
det senare valet blir det en bok<br />
som länge har betraktats som en<br />
klassiker, The Icon and the Axe.<br />
An interpretive History of Russian<br />
Culture. Den kom 1966 och<br />
är skriven av James H. Billington,<br />
amerikansk slavist och tidigare<br />
USA:s riksbibliotekarie, dvs chef<br />
för Library of Congress. Han<br />
skildrar 1000 år av rysk kulturhistoria<br />
utifrån och genom de två<br />
föremål som hängde på väggen<br />
i den ryske bondens izba, yxan,<br />
som stod för den lekamliga överlevnaden,<br />
och ikonen, som stod<br />
för den andliga. En fascinerande<br />
och tankeväckande bok!<br />
<strong>SWEA</strong>magasinet <strong>Moskva</strong> 5
Change language