Gift mot sin vilja - Ungdomsstyrelsen
Gift mot sin vilja - Ungdomsstyrelsen
Gift mot sin vilja - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skapet ett av de sju sakramenten, det vill säga<br />
heligt, och något mellan gud, mannen och kvinnan.<br />
Inom protestantismen och den lutherska lärans<br />
svenska uttolkare Olaus Petri (1493–1552)<br />
blev äktenskapet det naturligaste tillståndet att<br />
leva i som män och kvinnor. Äktenskapet gjorde<br />
också lusten och sexualiteten neutraliserad och<br />
naturlig, så länge det skedde inom äktenskapets<br />
ram. Mannens och kvinnans lust berodde<br />
enligt protestantismen på att de är av samma<br />
kött och strävar efter återförening. Men ingen<br />
skulle tvingas till äktenskap, utan det skulle ingås<br />
av fri <strong>vilja</strong> och av kärlek (Lennartsson 1997).<br />
Ur religiös synvinkel är äktenskapet en symbolisk<br />
handling som gör förbundet mellan man<br />
och kvinna ”rent” inför gud och inför det omgivande<br />
samhället. Margareta Forsberg presenterar<br />
en annan hypotes i <strong>sin</strong> avhandling Brunetter<br />
och blondiner – om ungdom och sexualitet i<br />
det mångkulturella Sverige. Hon skriver att Sverige<br />
från 1500-talet och framåt på många punkter<br />
skiljde sig från andra länder i Europa i synen på<br />
äktenskap som nödvändigt för att ha en sexuell<br />
relation. I det svenska bondesamhället fanns<br />
en stark folklig förankring för föräktenskapligt<br />
sex, så kallat ”nattfrieri” som gjorde det möjligt<br />
för män att besöka en kvinna om natten. Kyrkans<br />
argumentation för äktenskap, stod i konflikt<br />
med en tradition i samhället och kyrkans idéer<br />
om förbud <strong>mot</strong> föräktenskapliga förbindelser<br />
vann aldrig riktigt mark. I bondesamhället var<br />
det först när kvinnan blev gravid som det blev<br />
viktigt att sanktionera förhållandet (Forsberg<br />
2005).<br />
Så det är inte bara kärleken utan också barnen<br />
och därmed familjen som är central i förståelsen<br />
av äktenskapets funktion i samhället.<br />
Till familjen hör också idéer om barnuppfostran,<br />
god hemmiljö och liknande frågor.<br />
16<br />
Giddens menar att uppkomsten av hemmet<br />
var samtida med idén om den romantiska kärleken.<br />
Hemmet handlade framförallt om det<br />
borgerliga hemmet där man inte längre levde i<br />
storfamilj och kvinnan fick en ny och starkare<br />
roll som maka och mor i <strong>sin</strong> relation till barnen<br />
och uppfostran av dem. Mannens roll i<br />
hemmet blev svagare eftersom hans arbete i det<br />
nya samhället som växte fram framförallt fanns<br />
utanför hemmet. Hans inkomster blev förutsättningen<br />
för hemmets, och därmed också<br />
kvinnorollens realiserande som kärleksfull<br />
moder som verkar i avskildhet från världen utanför<br />
i den intima hemmiljön (Giddens 1995).<br />
Enligt historikern Malin Lennartsson så var<br />
det inte bara kärleken som föddes under tidig<br />
modern tid, utan under 1700-talet inträffade<br />
också ”känslans födelse”. Det innebär att kärleken<br />
mellan man och kvinna kopplades samman<br />
med kärleken till barnen. Brist på kärlek<br />
mellan makar kunde leda till att inte heller<br />
barnen som föddes inom äktenskapet blev älskade.<br />
Därför blev kvinnans kärlek till mannen<br />
och mannens kärlek till kvinnan viktig, inte<br />
bara för deras enhets skull utan för samhällets<br />
utveckling. I en relation grundad på kärlek blev<br />
mannen både kvinnans älskare och hennes<br />
försörjare (Lennartsson 1997).<br />
Det var <strong>mot</strong> denna hemmets ordning som<br />
Simone de Beauvoir 1949 formulerade <strong>sin</strong> samhällskritiska<br />
analys Det andra könet. Hon menade<br />
att om alla relationer till män hade visat<br />
på kvinnans underordnade ställning i samhället<br />
så hade kvinnan frigjort sig långt tidigare.<br />
Kvinnor har på grund av familjen starka relationer<br />
till <strong>sin</strong>a män och söner, som det ibland<br />
kan vara lättare att identifiera sig med än med<br />
andra kvinnor. Enligt de Beauvoir gick en kvinnas<br />
roll i 1940-talets äktenskap ut på att vårda<br />
och ta hand om man och barn, något som hindrade<br />
hennes egen utveckling. Hon skriver:
Change language