Gift mot sin vilja - Ungdomsstyrelsen

till maken eller ger upp anspråken på sin kontrakterade
mahr. Möjligheten för kvinnor att
ansöka om en khul´skilsmässa har kritiserats
då den fråntar mannen hans rätt att bestämma
över frågor om äktenskapet och familjen och
överför makten till en rättslig instans. (Sayed
2008)
Det finns få uppgifter om förekomsten av ekonomiska
transaktioner i samband med ett arrangerat
äktenskap i Sverige. Eva Nyberg har
skrivit om arrangerade äktenskap i Sverige utifrån
intervjuer med unga kvinnor med utländsk
bakgrund. Nyberg uppmärksammade att det
fanns traditioner runt det arrangerade äktenskapet
som var särskilt känsliga för kvinnorna
att tala om. Förekomsten av hemgift framstod
som ett sådant ämne. Nyberg menade att i den
moderna storstadsförortens kontext där intervjuerna
genomfördes kunde frågor om hemgift
föra tankarna till kvinnohandel. De flesta
kvinnorna förnekade att hemgift förekommit i
samband med äktenskapet (Nyberg 2003).
Lika rätt till skilsmässa?
Av tidigare studier framkommer att kvinnor
som tvingats till äktenskap ofta stannar kvar i
äktenskapet, trots att de i vissa fall utsätts för
våld av sina män. Ibland kan kvinnan anses
som mindre värd av sin mans familj och kvinnor
i tvångsäktenskap kan också undervärdera
sig själva. Att lämna äktenskapet är inte heller
okomplicerat. Det kan handla om att det finns
barn i äktenskapet, att man är rädd att bli utstött
av familj och omgivning eller för att man
är rädd för vad det innebär att vara ensamstående
och självförsörjande. Skilsmässan kan i
vissa miljöer ses som ett socialt nederlag för
hela familjen och släkten, vilket gör att kvinnan
sällan kan räkna med stöd från omgivningen
(Khanum 2008, Lenardt 2008). En re-
46
levant fråga när man försöker kartlägga frivillighet
runt ett arrangerat äktenskap är därför
att belysa om personerna som ingått äktenskapet
också har lika rättigheter till skilsmässa.
I artikeln Cross-National Variations in Divorce:
Effects of Women’s Power, Prestige and Dependence
(Davis & Greenstein 2006) lyfts flera studier
fram som visar att i de samhällen där kvinnor
har tillgång till utbildning och arbetsmarknad,
där det finns en hög utveckling och social välfärd,
där det finns ett utbyggt socialförsäkringssystem,
där skilsmässa är tillgänglig enligt lag
och där den religiösa tillhörigheten är låg så
finns det en hög skilsmässofrekvens. Mehrdad
Darvishpour beskriver i studien Invandrarkvinnor
som bryter mönster att de ökade möjligheterna
till självständighet för kvinnor i Sverige
till viss del kan förklara det höga antalet skilsmässor
bland män och kvinnor med iransk
bakgrund (Darvishpour 2003).
Att avsluta ett äktenskap är dock inte alltid
oproblematiskt i ett sammanhang där arrangerade
äktenskap praktiseras och där familjen
ses som viktig att hålla intakt. I Storbritannien,
Norge och Danmark har problematiken med
så kallade haltande äktenskap lyfts upp i flera
studier och i lagstiftningssammanhang. Med
detta menas de, i första hand kvinnor, som är
skilda i juridisk mening men fortfarande ses
som gifta av den egna familjen eller gruppen
eftersom skilsmässa inte alltid erkänns av gruppen
eller det religiösa samfundet.
I rapporten Pardannelse blandt etniske minoriteter
i Danmark ser man att det finns en större
utsatthet för tvångsäktenskap i de grupper där
en skilsmässa inte är tillåten för kvinnor eller
där skilsmässa sänker hennes värde på äktenskapsmarknaden
än i de grupper där skilsmässa
inte direkt innebär en stigmatisering av kvinnan
(Schmidt & Jakobsen 2004).