Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

More documents

Recommendations

Info

P från en vision och ett stomval. Detta är ett nytt tanke- och arbetssätt från arkitektens synpunkt varför systemen (produkterna) måste vara transparanta och inte för komplicerade i sin uppbyggnad. Men i min fortsatta analys tar jag utgångspunkten från en effektivisering av produktionsapparaten inom bostadsbyggandet. Och det är just inom bostadsbyggandet i trä, med småhusbyggandets utveckling inom prefabteknik i ryggen, där man ser de tydligaste utvecklingstrenderna mot att utveckla det industriella byggandet. Framgångsrika affärsmodeller Forskning inom företagsstrategier har allt mer kommit fram till att framgångsrika företag uppfyller tre högt ställda kriterier på: • Närhet till marknader och kunder • Innovation i produkter/system och processer • Operativ (produktions) excellens i verksamheten Dessa krav, se figur 1, måste företag baka in i sina affärsmodeller när de utvecklar: • sina marknadspositioner • sina erbjudanden mot marknaden • sina resurser, som vi väljer att kalla operativa plattformar Från dessa generella beskrivningar av affärsmodeller som kan sägas gälla för de flesta producerande företag undersöker vi i vår gemensamma forskning frågor som rör allt från projektering till industriell tillverkning och samordning på byggplatsen. Måste till exempel en aktör ta ett större helhetsansvar för att lyckas? Med utgångspunkt för hur det industriella bostadsbyggandet i flervåningshus av trä utvecklats och ovan beskrivna definitioner av affärsmodeller kan jag tydligt se att: • Utvecklingen av det industriella byggandet i Sverige numera drivs av träbyggnadsföretagen. Sedan NCCs mycket lovvärda och ambitiösa satsning NCC Komplett, att industriellt framställda byggnader med betong-prefab teknik, lades ner hösten 2007 sker utvecklingen av industriellt byggande i Sverige av träbyggnadsföretag. De företag som vi redan för ett år sedan kunde konstatera utvecklades när byggnation av flervånings hus i trä blev tillåten år 1994 leder Figur 1. Ingredienserna i en lyckosam affärsmodell. Industriellt byggande i Sverige sker av träbyggföretag. nu teknik- och processutvecklingen mot ett effektivare byggande. Företagen är effektiva och förtjänar sin position som marknadsledande och jag konstaterar att alla de ledande företagen satsar långsiktigt på FoU. Jag vill också påpeka att effektiviseringsvinsterna inte gäller träbyggandet utan hela bostadsbyggandet om och när ett lärande sker mellan aktörerna i hela bostadsbyggarsektorn. • Träbyggnadsföretagen arbetar mycket strategiskt med frågeställningar för att stärka sin produkt. Just att ett hus är en produkt kanske de flesta inte höjer på ögonbrynen åt. Men, få är de generella entreprenadföretag som verkligen ägnar sig åt att bygga en produkt. Med NCC Komplett insomnat är det väl bara träbyggnadsföretagen som med fog kan säga att de bygger hus som är en produkt. De generella entreprenadföretagen bygger projekt. I produktbegreppet ligger satsningar på produktutveckling (till skillnad från vanlig projektering = projektframtagning), erfarenhetsåterföring och intensivt användande av ITverktyg för dokumentation och till exempel 3D och 4D (där 4:e dimensionen är tid) simuleringar i datorn av montaget. Jag hävdar att en produktsyn skiljer sig åt mot det traditionella synsättet där ett hus är ett projekt som avlutas vid garantibesiktningen efter två eller fem år. • Affärsmodellerna innehåller ett tydligt processägarskap. Genom att ta ett processägarskap sätts byggtekniken in i ett sammanhang där byggföretagen alltmer ägnar sig åt kundfrågor. I större sammanhang är detta också en trend, konceptutveckling eller developing, som de stora entreprenadföretagen har specialiserat sig på. Träbyggnadsföretagen spetsar sig mot fastighetsägare och arbetar med frågor som: Vad vill kunden ha? Hur ska vi leverera detta? Hur ska vi säkerställa att kunden (fastighetsbolaget) och kunden (hyresgästen/bostadsrättsägaren) får en ekonomiskt och miljömässigt hållbar produkt under ett livscykelperspektiv? Processägarskapet har också gett avtryck på de FoU-frågor företagen driver. Under 1990-talets senare hälft skedde verifiering av tekniska egenskaper för träkonstruktioner där trämaterialet visade att det uppfyllde funktionskraven. Under början av 2000-talet utvecklades process- och byggtekniker som utnyttjar trämaterialets egenskaper – kombinationen av styrka och låg vikt. Detta innebar utveckling av prefabricerade enhe- Systemleverantör Byggsystem Tillverkningsmetod Lindbäcks, Moelven ByggModul, Lelånghus Lättbyggnad Volymelement Masonite (öppet) Lättbyggnad Skivkomponenter Derome, (öppet) Lättbyggnad Planelement i fältfabrik Martinsons Byggsystem, KLH Massivträ Planelement Setra-Trälyftet Massivträ Volymelement Figur 2. Systemintegratörer och industriella träbyggare. Vad är en systemintegratör? 14 husbyggaren nr 2 B 2008
ter som tål stora transportavstånd. Trävolymbyggande flyttar det mesta av arbetet till industrin och massivträ ger ökade möjligheter till långa spännvidder. Det som forskningen och företagen nu ägnar sig åt till exempel inom LWE är en systemintegrering där byggnadens försörjningssystem(installationer)sammansmälts i det industriella stomkonceptet. Systemintegratör definierar Sammanfattningen av detta visar på att flera träbyggnadsföretag är vad vi skulle kunna kalla en systemintegratör. Vilka företag menar jag och vad är en systemintegratör? Genom att ha följt utvecklingen av det avancerade trähusbyggandet från år 1994 och framåt och genom mitt engagemang i Nationella träbyggnadsstrategins fortbildningsprogram hämtar jag mina bevis. Följande företag har utvecklat byggsystem och kopplat det mot tydliga affärsmodeller som innehåller ingredienserna i figur 1. Alla affärsmodeller är inte lika heltäckande, alla byggsystem och kunderbjudanden inte lika utvecklade men likväl ser jag nu, figur 2, följande företag gemensamt utveckla det industriella träbyggandet i Sverige. Företagen producerar tillsammans cirka 3 000–3 500 bostäder per år med hög förtillverkningsgrad. En systemintegratör äger hela byggprocessen, gör direkt affärer med beställaren av ett bostadsprojekt, och ansvarar för överlämnandet till förvaltaren/ägaren, se figur 3. Systemintegratören kortsluter den traditionella byggprocessen och tar över den generella entreprenörens åtaganden. En tydlig skillnad, ur ett marknadsperspektiv, mot den generella entreprenören är just att systemintegratören har definierat en bestämd produkt. Repetetiv produktion Erbjudandet till beställarna är därför ”smalare” och mindre ”flexibelt” än vad en generell byggentreprenör och konsulter traditionellt erbjuder. Därför är det avgörande för systemintegratören att tidigt komma in i beslutsprocessen. En affärskritisk kompetens är just aktionen i de tidiga skedena med beställare och arkitekter. Figur 3. Systemintegratören kortsluter den traditionella byggprocessen genom att kontrollera alla momenten. Vad är typiskt för dessa träbyggnadsföretag? Låt mig här ta utgångspunkt för hur volymelementtillverkarna i figur 2 arbetar: • Marknad kundbehov och sälj: Vanligast är direkt upphandling i samverkan med leverantören och totalentreprenad i kombination med utförandeentreprenad (grundläggning). • Projektering: Projektering A & K från företagens egen (eller köpta) kompetens. Installationsprojektering mer traditionellt uppköpt. En volym kan vara utformad som en del av ett rum, se figur 4, och detta medför möjligheter till öppna och flexibla planlösningar. Men den ”totala mått-flexibiliteten” begränsas beroende av de produktions- och transportbegränsningar som finns (lastbilar, järnvägstunnlar, mitträcken etcetera). • Produktion: Tillverkning och prefabricering med en repetitiv produktionsprocess i en kontrollerad fabriksmiljö. Cirka 95 procent av tillverkningen och montaget sker i fabrik eller väderskyddat på byggplats. Denna produktion medför en mycket kort byggtid. Att till- verka, transportera, montera och färdigställa ett hus bestående av 20 lägenheter tar bara cirka fem veckor. • Montage och logistik: Företagen har arbetat fram egna och mycket rigorösa kvalitetsäkringsprogram och rutiner för att säkerställa ett torrt byggande. Alla steg i processen har utarbetade kontrollpunkter från godsmottagning av komponenter till fabrik, tillverkning, transport av moduler, montering av moduler och byggarbeten på plats. Måste utveckla erbjudandena Vår forskning visar emellertid att detta nya sätt att ”göra affärer i byggandet” – denna nya affärsmodell som systemintegratorn använder sig av – inte är helt problemfri. Främst när det gäller för initiativtagaren till projektet. Byggherrar uppskattar helhetsåtagande… men uttalar osäkerheter med låsning till en systemleverantör och har få möjligheter att reducera denna osäkerhet genom att uppskatta (och än mindre beräkna) risken med upphandlingen. Fortsättning s. 16 P Figur 4. Flera möjliga planlösningar är möjliga med trävolymbyggnadstekniken. Se också www.travolymbyggnad.se. nr 2 B 2008 husbyggaren 15
Page 1: SBR · Svenska Byggingenjörers Rik
Page 9 and 10: ISSN 0018-7968 Organ för SBR-Svens
Page 12 and 13: P NCCs hus byggdes helt färdiga i
Page 14: PREFAB Flera svenska träbyggnadsf
Page 19 and 20: nr 2 B 2008 husbyggaren 17
Page 22 and 23: Bild 2. Platsen för bygget innan p
Page 24 and 25: PREFAB Om bygget av en bro projekte
Page 26 and 27: P Figur 4. Utrullning av rullarmeri
Page 28 and 29: P Figur 6. ErgoSAM-utvärdering av
Page 30: P direkt. Montage av över- och und
Page 33 and 34: Problemet med svart arbetskraft vä
Page 35 and 36: Klarar ni en utrymning? En överlev
Page 37 and 38: Figur 1. Lufthastigheter under 0,3
Page 40 and 41: BRAND Det byggs allt fler komplexa
Page 42 and 43: P skriterier etcetera, kan reglerna
Page 44: BRAND Varje år anläggs över 10 0
Page 47 and 48: P När det gäller tekniska system
Page 50 and 51: P Figur 2. Betong som spjälkat pro
Page 52 and 53: BRAND/BETONG Betongens akilleshäl
Page 54: P Bild 3. Form för tunnelbetong me
Page 58 and 59: P förhållande till de kostnader s
Page 60 and 61: BETONG Genom att tidigt beakta ljud
Page 62: P Rw 53 dB. Dubbla separata bågar
Page 66:
BETONG Självkompakterande betong v
Page 69 and 70:
Figur 3. En mycket generell illustr
Page 71 and 72:
nr 2 B 2008 husbyggaren 69
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Besök oss på NORDBYGG monter A36:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
ytorna kunde konkluderas att ytorna
Page 82 and 83:
BETONG Det behövs mer kunskap om h
Page 84 and 85:
P Ett utskovsparti i vinterskrud. U
Page 86 and 87:
FUKT Märkligt nog ökar fuktskador
Page 88 and 89:
P Ombyggnad av wc- och duschrum på
Page 90 and 91:
FUKT Putsade fasader har utöver fu
Page 92:
FUKT Hur bygger man tätt och minim
Page 95 and 96:
För att undvika fukt på putsade f
Page 97 and 98:
al är en effektiv väg ur fuktprob
Page 100 and 101:
PASSIVHUS Passivhus minskar energi
Page 102:
P inga gamla projekt att titta på
Page 105 and 106:
samheten, exempelvis till sina barn
Page 107 and 108:
ten till friggeboden. På Gotland g
Page 109 and 110:
ställare ska kunna ställa krav p
Page 111 and 112:
Noterat Mild vinter vinst för vill
Page 113 and 114:
Noterat Planera för minskat buller
Page 115 and 116:
Marknadsnytt Pumpar slam och slurry
Page 118 and 119:
Marknadsnytt Mäter tjocklek på sk
Page 120 and 121:
BYGGLEVERANTÖRER Betong ett naturl
Page 122 and 123:
Mätset fukt i betong Utbildning in
Page 124 and 125:
BORLÄNGE Hantverk..! Hantverk frå
Page 126 and 127:
KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM
Page 128 and 129:
Nytt från SBR Kansli Byggingenjör
Page 130 and 131:
Nytt från SBR Stort intresse för
Page 132:
Posttidning B Husbyggaren Box 4415
show all

Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?