Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
P<br />
V<strong>är</strong>mebryggor <strong>är</strong> synliga i fasad<strong>en</strong>. Foto: Per Karnehed<br />
gelväggar i småhus varje år. Konstruk -<br />
tion<strong>en</strong> <strong>är</strong> likv<strong>är</strong>dig vår sv<strong>en</strong>ska med <strong>en</strong><br />
inre ångbroms, fullisolering mellan b<strong>är</strong>ande<br />
tr<strong>är</strong>eglar, <strong>en</strong> yttre gips eller spånskiva<br />
samt 50–120 mm putsb<strong>är</strong>ande EPS<br />
eller st<strong>en</strong>ull. Detta har pågått sedan 1970talet.<br />
I Sverige har det putsats runt 10 miljoner<br />
kvadratmeter på regelkonstruktioner<br />
under de s<strong>en</strong>aste 15 år<strong>en</strong>. Detta byggsätt<br />
har sina för- och nackdelar som allt annat.<br />
På sista tid<strong>en</strong> har flera skaderapporter visat<br />
på riskerna med d<strong>en</strong>na typ av konstruktion<br />
n<strong>är</strong> anslutningsdetaljer och utförande<br />
inte görs på rätt sätt.<br />
Vad gäller typ av isolering, st<strong>en</strong>ull eller<br />
EPS, utanpå <strong>en</strong> lättregelvägg, redovisar<br />
professor Gudni Jóhannesson, KTH, i<br />
Bygg och Teknik 8/07, beräkningar som<br />
visar att det för <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> mängd vatt<strong>en</strong><br />
(500g/m 2 ) tar sju månader att torka utåt<br />
g<strong>en</strong>om ett putssystem på st<strong>en</strong>ullsisole -<br />
ring. För samma putssystem på EPS tar<br />
det nio månader.<br />
Detta visar att det inte går att torka ut<br />
fuktiga byggmaterial g<strong>en</strong>om ett putssystem,<br />
oavsett st<strong>en</strong>ull eller EPS som<br />
puts b<strong>är</strong>are. Sto kan med 20 års erfar<strong>en</strong>het<br />
av EPS och st<strong>en</strong>ull som putsb<strong>är</strong>are i Sverige<br />
vidimera att dessa beräkningar också<br />
stämmer med verklighet<strong>en</strong>.<br />
Förekommer det felaktiga putsanslutningar<br />
med vatt<strong>en</strong>läckage, spelar det ing<strong>en</strong><br />
roll om putsb<strong>är</strong>ar<strong>en</strong> <strong>är</strong> st<strong>en</strong>ull eller<br />
EPS. D<strong>en</strong> bakomliggande stomm<strong>en</strong> torkar<br />
inte ut g<strong>en</strong>om något av isoleringsmaterial<strong>en</strong>.<br />
Ser man på förhållandet mellan användning<strong>en</strong><br />
av EPS och st<strong>en</strong>ull ser vi<br />
skillnader bero<strong>en</strong>de på geografi. Av de<br />
minst 500 000 kvadratmeter isolersystem<br />
som utfördes i Syd-, Mellan- och<br />
Västsverige under år 2007 var andel<strong>en</strong><br />
EPS cirka 80 proc<strong>en</strong>t. I Stockholm, Mälardal<strong>en</strong><br />
och norrut utfördes minst<br />
700 000 kvadratmeter isolersystem var -<br />
av andel<strong>en</strong> EPS uppgick till cirka 30 proc<strong>en</strong>t.<br />
Tjocklek<strong>en</strong> ointressant<br />
Inte heller ser vi skillnad på tjocka eller<br />
tunna putspåslag eller vatt<strong>en</strong>avvisande<br />
eller vatt<strong>en</strong>ackumulerande putser. D<strong>en</strong>na<br />
trosföreställning att putstjocklek<strong>en</strong><br />
har avgörande betydelse vid puts på isolering<br />
<strong>är</strong> ogrundad och sedan länge överspelad<br />
ute i Europa.<br />
Dock lever d<strong>en</strong> kvar och verkar ha fått<br />
förnyat bränsle med d<strong>en</strong> uppkomna debatt<strong>en</strong><br />
om riskkonstruktioner på regel -<br />
väggar h<strong>är</strong> i Sverige. Det <strong>är</strong> vid putsning<br />
på massiva mineraliska stommar eller tegel<br />
d<strong>är</strong> puts<strong>en</strong>s vatt<strong>en</strong>magasinerande och<br />
vatt<strong>en</strong>avvisande effekt får betydelse.<br />
Oavsett om puts<strong>en</strong> består av organiska<br />
spackelsystem med akrylat som bindemedel<br />
eller <strong>är</strong> traditionellt uppbyggd<br />
med kalk och cem<strong>en</strong>t som huvudsakligt<br />
bindemedel blir båda putssystem<strong>en</strong> fuktmättade<br />
efter cirka 2–4 timmar n<strong>är</strong> de utsätts<br />
för slagregn. Vatt<strong>en</strong> rinner sedan<br />
fritt på ytan över fönster, dörrar, plåtar<br />
och andra anslutningsdetaljer vilket ökar<br />
risk<strong>en</strong> för vatt<strong>en</strong>inträngning vid dessa<br />
partier. Skillnad<strong>en</strong> <strong>är</strong> att ett tunnare puts -<br />
skikt torkar upp betydligt snabbare än ett<br />
tjockare putsskikt n<strong>är</strong> det blivit g<strong>en</strong>omfuktat.<br />
Underliggar<strong>en</strong> snedsk<strong>är</strong>s för att inläckande<br />
vatt<strong>en</strong> vid fönster ska kunna dräneras utåt.<br />
Foto: Stefan Bergman, Sto<br />
Alla skivskarvar, skruvskallar och g<strong>en</strong>omföringar<br />
<strong>är</strong> tätade med vävremsa och tätmembran.<br />
Foto: Stefan Bergman, Sto<br />
Regelvägg<strong>en</strong>s yttersida <strong>är</strong> fuktsäkrad.<br />
Foto: Stefan Bergman, Sto<br />
Vatt<strong>en</strong>ackumulering<strong>en</strong> i ett putsskikt<br />
påverkar inte ett putssystem på isolering<br />
som monteras på <strong>en</strong> regelvägg på samma<br />
sätt som ett putssystem monterat på massiva<br />
stommar. Tränger vatt<strong>en</strong> in i stomm<strong>en</strong><br />
till reglarna rinner det förr eller s<strong>en</strong>are<br />
till platser d<strong>är</strong> mögelpåväxt uppstår.<br />
Alg- och mögelpåväxt på ytan av <strong>en</strong> fasad<br />
<strong>är</strong> ett helt annat tema som jag inte kommer<br />
att beröra i d<strong>en</strong>na artikel.<br />
V<strong>en</strong>tilerade putssystem på skivmateri-<br />
94 husbyggar<strong>en</strong> nr 2 B 2008
Change language