Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

More documents

Recommendations

Info

P Stenullen är blöt 200 mm upp. Foto: Per Karnehed vänta med att applicera den inre isole - ringen och plastfolien tills fuktkvoten understiger 18 procent i träreglar eller kartongklädd gips. Där går gränsen för vad man idag anser motsvara relativ fuktighet (RF) på 75 procent, det vill säga risk för mögelpåväxt. Byggfukten torkar inte ut, utan mikrobiologisk påväxt startar. Även vid ventilerade putssystem gäller att inget organiskt material i konstruktionen ska ha högre fuktkvot än 18 procent när skiva och putssystem monteras. För mineraliska byggprodukter som betong, leca och lättbetong krävs att RF understiger 90 procent. Detta under förutsättning att byggmaterialen är rena. Är de mineraliska byggmaterialen nedsmutsade börjar mögelpåväxt vid lägre RF. Konstruktionerna måste helt enkelt torka ut innan de byggs in. Annars finns en reell risk för mikrobiologisk påväxt som kan orsaka sjukahus syndrom hos de boende. Varför fungerar det inte? Att putsa på massiva mineraliska konstruktioner är relativt enkelt. När U-värdet börjar närma sig 0,2 W/m2K händer dock nya saker med putsen och väggen. Den yttre delen blir kall och uttorkningen av den så annars väl fungerande väggkonstruktionen blir bristfällig. Risken är att inträngande vatten torkar ut för långsamt. Bara byggfukt i till exempel en kubikmeter lättbetong uppgår till över 400 liter. Sedan ska nederbörden hållas borta under byggtid och detta sammantaget med låga U-värden gör även detta till riskkonstruktioner ur fuktsynpunkt som kräver detaljerad planering och noggrant övervägande av materialval. Sto rekommenderar idag att ett massivt väggelement impregneras utvändigt innan putsning för att minimera vattenupptagningen i den yttre delen av väggen. Trots hydrofoberade putssystem och vattenavvisande putser mättas putsskiktet efter ett par timmars slagregn och väggen bakom fuktas långsamt upp. Ett bra alternativ när man vill erhålla låga U-värden är att isolera den massiva stommen utvändigt. Detta byggsätt är vanligt i Europa. En massiv stomme av betong, håltegel, lättbetong eller kalksand - sten isoleras utvändigt med EPS eller sten ull som sedan putsas. Inläckande vatten vid fönster, plåtar och andra anslutningsdetaljer kan till viss del ackumuleras av den mineraliska stommen, men pågår läckaget under längre tid erhålls mögelpåväxt även här då RF överstiger 90 procent. I hus ingår dessutom alltid organiskt material som är känsliga för RF överstigande 75 procent. Goda anslutningsdetaljer och en genomtänkt arkitektur är av högsta prioritet. Här har den långa erfarenheten i Europa med utbildad arbetskraft, kunnig platsledning och detaljerade upphandlings - underlag gjort att skadefrekvensen är låg. Blöta perioder vanligare Inte heller klimatförändringen kan ha gått läsarna förbi. Längre perioder av fuktigt och blött väder med kraftigare och frekventare slagregn gör att husen utsätts för tilltagande påfrestningar. Många gånger byggs husen idag även på extremt utsatta ställen där vinden får fart och pressar regnet mot väggar och anslutningsdetaljer. Vanligtvis finns även stora fönsterpartier, markiser och balkonger i dessa riktningar eftersom vi vid fint väder vill njuta av utsikten mot vatten och öppna landskap. Förr byggdes många av husen på fast mark med skogen som skydd och vindavledare vid oväder. Isoleringen av väggarna var betydligt sämre än idag och fukt som trängde in torkade oftast ut innan den hann orsaka mögelpåväxt i konstruktionen. Räcker det att bygga torrt Är väggen torr och RF understiger 75 procent finns det fortfarande risk för att vatten tränger in genom otätheter vid anslutningar mot plåtar, terrasser, balkonginfästningar, fönsterbleck, fönster och dörrar. Ställplatsen för fönster är minst 10 mm runt om och denna spalt tä- 92 husbyggaren nr 2 B 2008
För att undvika fukt på putsade fasader bör den yttre isoleringen monteras obruten över bjälklag och runt fönster och dörrar. Foto: Per Karnehed tas oftast endast med avseende på värmeisoleringen. Förr var detta tillräckligt, men med dagens välisolerade konstruktioner och mekaniska frånluftsvärmesystem måste denna drevning även vara lufttät. Med de metoder som vanligtvis används vid drevning idag, blir det sällan lufttätt. Därför kan en liten spricka vid anslutningsdetaljen mellan fönster och till exempel puts få stora konsekvenser. Samma sak gäller vid anslutningen av puts mot plåtdetaljer. Slagregn mot fasaden mättar puts - skiktet på två till fyra timmar. Detta gäller oavsett om det är tjockputs eller tunnputs, mineraliska eller organiska putser. Därefter rinner vatten fritt på ytan och letar sig ned över springor och otätheter. Är konstruktionen av lättreglar av stål eller trä kan vatten inte ackumuleras i stommen utan det blir direkt konsekvenser av inläckande vatten som samlas på ett ställe där mögelsporer kan få fäste. Otäta anslutningar Tänk på att alla plåtar, fönster, dörrar och andra genomföringar i fasaden är infästa i stommen och detta gör att den yttre vindskyddsskivan som skulle leda bort vatten alltid är bruten och inte fungerar som en vattenbarriär. Just vid infästningen är det ibland inte ens en enstegstätning av fasaden. Dessa infästningspunkter kan inte tätas med något på marknaden förekommande fasadmaterial, varken puts, tegel, plåt eller glas. Fogband är ibland Det är extra viktigt att alla kritiska detaljer, som anslutningar vid fönster vädertätas. Foto: Per Karnehed svårmonterade och mjukfog har en begränsad livslängd. Finns ett luftläckage inåt vid till exempel drevningen av ett fönster, kan vatten tränga in och orsaka fuktrelaterade mögelskador. Det är till viss del denna process som har lett fram till dagens debatt om odränerade putssystem på träregelväggar. Merparten, kanske 70 procent av skadeorsaken kan dock hänföras till otäta plåtanslutningar, balkonganslutningar, sockelavslut, takfotslösningar och avsaknad av vädertätning mellan puts och anslutande byggdel. Detaljstudera gärna ett fönster och försök göra en tät anslutning mot stommen och ett fönsterbleck. Tänk också på att vid flera aluminiumklädda träfönster kan vatten tränga in mellan träet och alumi - niumet. Trots att det handlar om P-märkta fönster. Bara infästningen och utförandet av fönsterblecket kräver ett stort engagemang och fantasi för att erhålla en hyfsat tät anslutning. Spolar man med en vattenslang mot detta fasadparti är risken för inläckande vatten rätt stor. Det är av största vikt att varje projektör och beställare anger hur de vill att vädertätningen ska utföras vid varje detalj. Samtliga leverantörer av putssystem har många olika lösningar och kombinationer av produkter som kan fungera som vädertätning, men valet på hur det ska utföras och se ut måste beslutas från fall till fall. Det räcker alltså inte att bara bygga torrt och i skydd för nederbörd. Detaljer vid genomföringar i fasaden, socklar, takfötter, val av fönster, plåtdetaljer och så vidare har idag en avgörande inverkan på hur fukttålig konstruktionen blir. Utvecklade säkrare system I början på 2000-talet fanns det i USA och Kanada problem med rötskador och mögel i hus med träkonstruktioner. Ett flertal av dessa var med putsad utsida. Skadeorsaken var i 30 procent av fallen läckande fönster, i 30 procent av fallen felaktigt putsutförande och i 40 procent av fallen avsaknad av eller felaktigt utförda plåtarbeten. Slutsatsen i Nordamerika var att det krävs stora insatser för att förhindra vatteninträngning utifrån med de byggmetoder som tillämpades där. Skadorna ledde till en skärpning av detaljredovisningar samt att säkrare system utvecklades. Testmetoder utarbetades och hållbarhet över tid, inverkan av lastdeformationer, jordbävningar, orkaner, typ av fönster, dräneringsförmåga, lufttäthet, vatten - avvisning etcetera gicks igenom i flera rapporter. Mer information finns på www.stocorp.com. Riskfylld konstruktion Lättbyggnadstekniken med stål eller träreglar har en stark tradition i Sverige. Denna byggteknik är effektiv och ger låg miljöpåverkan. I Tyskland putsas cirka två miljoner kvadratmeter isolersystem på träre- Fortsättning s. 94 P nr 2 B 2008 husbyggaren 93
Page 1:
SBR · Svenska Byggingenjörers Rik
Page 9 and 10:
ISSN 0018-7968 Organ för SBR-Svens
Page 12 and 13:
P NCCs hus byggdes helt färdiga i
Page 14:
PREFAB Flera svenska träbyggnadsf
Page 17 and 18:
ter som tål stora transportavstån
Page 19 and 20:
nr 2 B 2008 husbyggaren 17
Page 22 and 23:
Bild 2. Platsen för bygget innan p
Page 24 and 25:
PREFAB Om bygget av en bro projekte
Page 26 and 27:
P Figur 4. Utrullning av rullarmeri
Page 28 and 29:
P Figur 6. ErgoSAM-utvärdering av
Page 30:
P direkt. Montage av över- och und
Page 33 and 34:
Problemet med svart arbetskraft vä
Page 35 and 36:
Klarar ni en utrymning? En överlev
Page 37 and 38:
Figur 1. Lufthastigheter under 0,3
Page 40 and 41:
BRAND Det byggs allt fler komplexa
Page 42 and 43: P skriterier etcetera, kan reglerna
Page 44: BRAND Varje år anläggs över 10 0
Page 47 and 48: P När det gäller tekniska system
Page 50 and 51: P Figur 2. Betong som spjälkat pro
Page 52 and 53: BRAND/BETONG Betongens akilleshäl
Page 54: P Bild 3. Form för tunnelbetong me
Page 58 and 59: P förhållande till de kostnader s
Page 60 and 61: BETONG Genom att tidigt beakta ljud
Page 62: P Rw 53 dB. Dubbla separata bågar
Page 66: BETONG Självkompakterande betong v
Page 69 and 70: Figur 3. En mycket generell illustr
Page 71 and 72: nr 2 B 2008 husbyggaren 69
Page 75 and 76: Besök oss på NORDBYGG monter A36:
Page 79 and 80: ytorna kunde konkluderas att ytorna
Page 82 and 83: BETONG Det behövs mer kunskap om h
Page 84 and 85: P Ett utskovsparti i vinterskrud. U
Page 86 and 87: FUKT Märkligt nog ökar fuktskador
Page 88 and 89: P Ombyggnad av wc- och duschrum på
Page 90 and 91: FUKT Putsade fasader har utöver fu
Page 92: FUKT Hur bygger man tätt och minim
Page 97 and 98: al är en effektiv väg ur fuktprob
Page 100 and 101: PASSIVHUS Passivhus minskar energi
Page 102: P inga gamla projekt att titta på
Page 105 and 106: samheten, exempelvis till sina barn
Page 107 and 108: ten till friggeboden. På Gotland g
Page 109 and 110: ställare ska kunna ställa krav p
Page 111 and 112: Noterat Mild vinter vinst för vill
Page 113 and 114: Noterat Planera för minskat buller
Page 115 and 116: Marknadsnytt Pumpar slam och slurry
Page 118 and 119: Marknadsnytt Mäter tjocklek på sk
Page 120 and 121: BYGGLEVERANTÖRER Betong ett naturl
Page 122 and 123: Mätset fukt i betong Utbildning in
Page 124 and 125: BORLÄNGE Hantverk..! Hantverk frå
Page 126 and 127: KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM
Page 128 and 129: Nytt från SBR Kansli Byggingenjör
Page 130 and 131: Nytt från SBR Stort intresse för
Page 132: Posttidning B Husbyggaren Box 4415
show all

Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?