Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

More documents

Recommendations

Info

P Figur 1. Fuktprofil vid enkelsidig uttorkning. Diffusionsuttorkningen, D, ökar närmare ytan medan självuttorkningen, S, är kon - stant över tvärsnittet. sionsuttorkningen är inte konstant över tvärsnittet utan ökar ju närmare ytan man kommer, självuttorkningen däremot, är konstant över hela tvärsnittet, se figur 1. Sprickor i betongen kan antingen uppkomma när totalkrympningen är stor och det finns ett yttre mothåll eller när uttorkningen varierar över ett tvärsnitt då konstruktionen kan röra sig fritt. Långtidskrympningen är ett förlopp som pågår under lång tid, den uppträder alltid och den har visat sig vara i stort sett proportionell mot pastavolymen. Risken för sprickor till följd av långtidskrympningen beror bland annat på dess storlek i kombination med tidsförloppet, graden av mothåll, betongens E-modul samt krypningen. För att förhindra krympsprickor bör man se över betongkomponeringen, kan ballastandelen ökas, kan man använda ett större dmax? Man bör eftersträva långsam uttorkning i den mån det är möjligt. Temperatursprickor: När betongen härdar sker en temperaturökning följt av en avsvalningsperiod. Temperaturökning leder till en expansion av konstruktionen följt av en kontraktion när temperaturen sjunker. Om dessa rörelser förhindras, antingen på grund av att den unga betongen har olika rörelser över ett tvärsnitt (risk för ytsprickor) eller av att omgivan- Ung betong Äldre betong Figur 2. Uppkomsten av temperatursprickor. Illustration: Martin Nilsson, LTU de konstruktion hindrar rörelsen så uppstår det spänningar, se figur 2. För områden med stort mothåll från omgivningen, till exempel nära en gjutfog, uppstår under expansionsfasen tryckspänningar, som senare under kontraktionsfasen övergår till dragspänningar. Om de uppkomna spänningarna i sådana områden överskrider betongens draghållfasthet så blir följden genomgående sprickor. Förutom inverkan av temperaturen måste man även beakta rörelser till följd av fuktändringar. När fukt konsumeras vid hydratationen, så kallad självuttorkning, eller när fukt transporteras ut ur konstruktionen, diffusion, medför det en kontraktion av strukturen. Den totala rörelsen till följd av kombinationen temperatur och fuktändring kommer att påverka spänningstillståndet. Risken för sprickor påverkas även av gjuthastighet, härdningssätt och andra aktiviteter som Expansion Kontraktion Ytsprickor kylning och värmning. Den totala risken för uppkomst av sprickor är således en samlad effekt av materialegenskaper, konstruktionens utformning samt arbetsplatsåtgärder. Risken för temperatursprickor kan minskas genom några relativt enkla åtgärder, som att: – reducera värmeutvecklingen, till exempel genom att sänka cementhalten, – minska skillnaden mellan betongens maximala temperatur och omgivningens temperatur, – minska tjockleken på konstruktionen, – gjuta in kylrör, samt – undvika spänningskoncentrationer. Ökad andel finmaterial Självkompakterande betong (SKB) är en betong som ska flyta av sin egen vikt och fylla ut formen utan någon extern vibre - ring. För att erhålla dessa speciella egen- 66 husbyggaren nr 2 B 2008 Temperatur Genomgående sprickor Tid Tryck Drag Tid
Figur 3. En mycket generell illustration av fördelningen mellan de ingående materialen i traditionell vibrerad betong och självkompakterande betong. skaper skiljer sig SKB innehållsmässigt från normal vibrerad betong av samma hållfasthetsklass. Rent generellt kan man säga att man ökar andelen finmaterial, oftast på bekostnad av den grövre ballasten, för att förhindra ballastseparation och bloc - kering, samt tillsätter en flyttillsats för att erhålla tillfredsställande flytegenskaper, se figur 3. Självkompakterande betong har fått rykte om sig att ofta vara mer sprickbe - nägen i färskt tillstånd än motsvarande normal vibrerad betong. Beträffande sättsprickor så har undersökningar visat att SKB inte uppvisar större risk för sättning än normal vibrerad betong. Detta förutsätter att det är en fungerande SKB utan separation. Självkompakterande betong har med sin höga andel finmaterial en relativt tät porstruktur, vilket bland annat innebär att den varken ”släpper” eller upptar vatten så lätt under hårdnandet. En viss vattenseparation kan i vissa lägen vara till fördel med avseende på att förhindra plastiska krympsprickor då detta vatten motsvarar en vattenbegjutning av ytan. För en fungerande SKB har man inte denna extrahjälp, varför man bör vara vaksam och ytterst noga med att vattenbegjuta ytan eller täcka med plast när man använder SKB. Har tätare porstruktur När det gäller krympsprickor har man traditionellt sagt att SKB med dess höga andel finmaterial ger upphov till större krymprörelser och därmed även en förmodad ökad risk för krympsprickor. Senare forskning har visat att den totala krymprörelsen ofta är större för SKB än för normal vibrerad betong med likvärdigt vattencementtal och cementhalt. Figur 4. Figuren visar diffusionsuttorkning och självuttorkning vid enkelsidig uttorkning. Den röda streckade linjen visar fördelningen mellan S och D för självkompakterande betong, medan den svarta linjen be - skriver ungefärlig fördelning för en normal vibrerad betong. Equivalent time [h] Figur 5. Värmeutvecklingen för fem självkompakterande betonger och två normalvibrerade. De två normalvibrerade är röd - märkta. S-T0 = SKB, tunnelbetong (vct 0,55); S-B0 = SKB, brobetong (vct 0,40); T-T0 = Traditionell vibrerad betong, tunnel (vct 0,55), och så vidare. Den större krymprörelsen till trots, har ny forskning dock visat att risken för krympsprickor är ungefär den samma för SKB som för traditionell vibrerad betong. Det finns några möjliga orsaker till det. Med större andel finmaterial har självkompakterande betong en tätare porstruktur, vilket innebär att den behåller vatten under längre tid, det vill säga diffusionsuttorkningen är mindre i relation Fortsättning s. 68 P nr 2 B 2008 husbyggaren 67 Hydration heat [kJ/kg]
Page 1:
SBR · Svenska Byggingenjörers Rik
Page 9 and 10:
ISSN 0018-7968 Organ för SBR-Svens
Page 12 and 13:
P NCCs hus byggdes helt färdiga i
Page 14:
PREFAB Flera svenska träbyggnadsf
Page 17 and 18: ter som tål stora transportavstån
Page 19 and 20: nr 2 B 2008 husbyggaren 17
Page 22 and 23: Bild 2. Platsen för bygget innan p
Page 24 and 25: PREFAB Om bygget av en bro projekte
Page 26 and 27: P Figur 4. Utrullning av rullarmeri
Page 28 and 29: P Figur 6. ErgoSAM-utvärdering av
Page 30: P direkt. Montage av över- och und
Page 33 and 34: Problemet med svart arbetskraft vä
Page 35 and 36: Klarar ni en utrymning? En överlev
Page 37 and 38: Figur 1. Lufthastigheter under 0,3
Page 40 and 41: BRAND Det byggs allt fler komplexa
Page 42 and 43: P skriterier etcetera, kan reglerna
Page 44: BRAND Varje år anläggs över 10 0
Page 47 and 48: P När det gäller tekniska system
Page 50 and 51: P Figur 2. Betong som spjälkat pro
Page 52 and 53: BRAND/BETONG Betongens akilleshäl
Page 54: P Bild 3. Form för tunnelbetong me
Page 58 and 59: P förhållande till de kostnader s
Page 60 and 61: BETONG Genom att tidigt beakta ljud
Page 62: P Rw 53 dB. Dubbla separata bågar
Page 66: BETONG Självkompakterande betong v
Page 75 and 76: Besök oss på NORDBYGG monter A36:
Page 79 and 80: ytorna kunde konkluderas att ytorna
Page 82 and 83: BETONG Det behövs mer kunskap om h
Page 84 and 85: P Ett utskovsparti i vinterskrud. U
Page 86 and 87: FUKT Märkligt nog ökar fuktskador
Page 88 and 89: P Ombyggnad av wc- och duschrum på
Page 90 and 91: FUKT Putsade fasader har utöver fu
Page 92: FUKT Hur bygger man tätt och minim
Page 95 and 96: För att undvika fukt på putsade f
Page 97 and 98: al är en effektiv väg ur fuktprob
Page 100 and 101: PASSIVHUS Passivhus minskar energi
Page 102: P inga gamla projekt att titta på
Page 105 and 106: samheten, exempelvis till sina barn
Page 107 and 108: ten till friggeboden. På Gotland g
Page 109 and 110: ställare ska kunna ställa krav p
Page 111 and 112: Noterat Mild vinter vinst för vill
Page 113 and 114: Noterat Planera för minskat buller
Page 115 and 116: Marknadsnytt Pumpar slam och slurry
Page 118 and 119:
Marknadsnytt Mäter tjocklek på sk
Page 120 and 121:
BYGGLEVERANTÖRER Betong ett naturl
Page 122 and 123:
Mätset fukt i betong Utbildning in
Page 124 and 125:
BORLÄNGE Hantverk..! Hantverk frå
Page 126 and 127:
KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM
Page 128 and 129:
Nytt från SBR Kansli Byggingenjör
Page 130 and 131:
Nytt från SBR Stort intresse för
Page 132:
Posttidning B Husbyggaren Box 4415
show all

Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?