Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BRAND/BETONG Betong har ett gott anse<strong>en</strong>de n<strong>är</strong> det gäller att stå emot brand.<br />
Också självkompakterande betong och betong med extra hög hållfasthet kan göras brandsäker<br />
om man tillsätter <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> andel polypropyl<strong>en</strong>fibrer vid gjutning<strong>en</strong>.<br />
Högpresterande betong<br />
kan göras brandsäker<br />
Av robert jansson, doktorand, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut<br />
Betong <strong>är</strong> ett av de viktigaste<br />
byggnadsmaterial<strong>en</strong> som finns i<br />
dag<strong>en</strong>s samhälle. Normal betong<br />
har utm<strong>är</strong>kta isolerande eg<strong>en</strong>skaper<br />
n<strong>är</strong> det gäller brand och ofta kan<br />
man med ganska <strong>en</strong>kla medel återställa<br />
konstruktion<strong>en</strong> i sitt ursprungliga skick<br />
efter <strong>en</strong> brand.<br />
G<strong>en</strong>erellt sett kan betong ses som ett<br />
mycket motståndskraftigt material n<strong>är</strong><br />
det gäller <strong>en</strong> normal brand i <strong>en</strong> konstruktion.<br />
Det beror på dess höga d<strong>en</strong>sitet och<br />
utm<strong>är</strong>kta isolerande eg<strong>en</strong>skaper. Detta<br />
tillsammans med det faktum att betong<strong>en</strong><br />
inte bidrar till brandspridning<strong>en</strong>, d<strong>en</strong><br />
<strong>är</strong> obrännbar, har gett materialet ett välförtjänt<br />
gott rykte.<br />
Tidningsrubriker som ”Bjälklag av betong<br />
hejdade allvarlig brand i radhuslänga”<br />
1 , “Pannrum förstört i brand –<br />
Betongväggar förhindrade katastrof i Fellingsbro”<br />
2 kan ses som ett uttryck för detta<br />
goda anse<strong>en</strong>de.<br />
Dock <strong>är</strong> det viktigt att komma ihåg att<br />
betong inte <strong>är</strong> ett <strong>en</strong>da material. Betong<br />
bör ses mer som ett familj<strong>en</strong>amn. Man använder<br />
olika typer av betong till olika sorters<br />
konstruktioner och alla betonger har<br />
inte lika goda eg<strong>en</strong>skaper.<br />
Vad händer vid brand<br />
Hos höghållfast och självkompakterande<br />
betong kan det finnas risk att de inte klarar<br />
krav<strong>en</strong> vid <strong>en</strong> brand. Självkompakterande<br />
betong <strong>är</strong> betong som inte behöver vibreras<br />
för att flyta ut i form<strong>en</strong> vid gjutning.<br />
En betongkonstruktion har bra isole -<br />
ringsförmåga vid brand 3 . Om vi tänker oss<br />
<strong>en</strong> fullt utvecklad brand på <strong>en</strong>a sidan av<br />
<strong>en</strong> 12 cm tjock betongvägg tar det ungef<strong>är</strong><br />
<strong>en</strong> halvtimma innan det <strong>en</strong>s går att känna<br />
<strong>en</strong> temperaturökning på d<strong>en</strong> ej brandutsatta<br />
sidan. Materialets isolerande eg<strong>en</strong>skaper<br />
först<strong>är</strong>ks av att dess porer till viss<br />
del <strong>är</strong> fyllda med vatt<strong>en</strong>.<br />
Betong <strong>är</strong> inte ett homog<strong>en</strong>t material.<br />
En normal betong består av ballast (st<strong>en</strong>material)<br />
och <strong>en</strong> finporös cem<strong>en</strong>tpasta<br />
som fungerar som lim mellan st<strong>en</strong>arna.<br />
De olika kompon<strong>en</strong>terna reagerar olika<br />
vid uppv<strong>är</strong>mning. St<strong>en</strong>materialet utvidgar<br />
sig vanligtvis n<strong>är</strong> det v<strong>är</strong>ms upp medan<br />
cem<strong>en</strong>tpastan efter <strong>en</strong> initial utvidgning<br />
drar ihop sig.<br />
Under uppv<strong>är</strong>mning<strong>en</strong> uppstår d<strong>är</strong>för<br />
spänningar mellan de olika kompon<strong>en</strong>terna,<br />
vilket kraftigt skulle ha minskat betong<strong>en</strong>s<br />
motståndskraft mot brand om ing<strong>en</strong><br />
annan spänningrelaxerande kompon<strong>en</strong>t<br />
hade funnits. Betong med till exempel<br />
granitballast skulle, i likhet med r<strong>en</strong><br />
granit, alltid spricka sönder och progressivt<br />
flagna av vid brand.<br />
M<strong>en</strong> så <strong>är</strong> inte fallet. N<strong>är</strong> betong v<strong>är</strong>ms<br />
upp uppstår <strong>en</strong> typ av spänningsrelaxerande<br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> i cem<strong>en</strong>tpastan. Detta<br />
relaxerande f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> <strong>är</strong> starkt knutet<br />
till temperaturökning<strong>en</strong> och består troligtvis<br />
till stor del av uttorkningskrypning.<br />
Äv<strong>en</strong> n<strong>är</strong> man utsätter det sammansatta<br />
materialet, det vill säga betong, för <strong>en</strong><br />
yttre tryckbelastning under uppv<strong>är</strong>mning<strong>en</strong><br />
kan man se att detta relaxerande<br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> får g<strong>en</strong>omslag. N<strong>är</strong> det gäller<br />
betong brukar f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et kallas transi<strong>en</strong>t<br />
krypning 4 .<br />
En annan intressant eg<strong>en</strong>het hos betong<br />
<strong>är</strong> att betong som v<strong>är</strong>ms upp under<br />
tryckbelastning behåller mer av sin tryckhållfasthet<br />
än betong som inte <strong>är</strong> belastad<br />
under uppv<strong>är</strong>mning<strong>en</strong>.<br />
Blanda in fiber<br />
De ovan beskrivna eg<strong>en</strong>skaperna <strong>är</strong><br />
”goda” karakt<strong>är</strong>sdrag n<strong>är</strong> det gäller brand<br />
och betong. En uttorkad betong utan ext -<br />
ra hög hållfasthet fungerar utm<strong>är</strong>kt vid<br />
brand. I figur 1 visas <strong>en</strong> kraftig brand på<br />
<strong>en</strong> vind d<strong>är</strong> ett 12 cm tjockt bjälklag fun-<br />
Robert Jansson <strong>är</strong> projektledare och<br />
doktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut<br />
inom brand och betong. Han <strong>är</strong><br />
<strong>en</strong>gagerad nationellt i Sv<strong>en</strong>ska betongför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
och internationellt i Rilem n<strong>är</strong> det<br />
gäller brand och betongfrågor.<br />
gerade bra som brandavskiljande konstruktion.<br />
M<strong>en</strong> för vissa andra typer av betong kan<br />
man vara tvung<strong>en</strong> att tillsätta <strong>en</strong> viss<br />
mängd polypropyl<strong>en</strong>fiber vid gjutning<strong>en</strong><br />
för att garantera dess goda verkningssätt.<br />
Det har speciellt visat sig vid några uppm<strong>är</strong>ksammade<br />
tunnelbränder att tät höghållfast<br />
betong spjälkat kraftigt vid<br />
brand. Detta har lett till mycket stora<br />
samhällskostnader.<br />
Polypropyl<strong>en</strong>fibrerna hindrar tät betong,<br />
till exempel många typer av självkompakterande<br />
och höghållfast betong,<br />
<strong>från</strong> att spjälka progressivt vid brand. Ett<br />
exempel på konsekv<strong>en</strong>serna av <strong>en</strong> progressiv<br />
spjälkning i självkompakterande<br />
betong kan ses i figur 2.<br />
Ing<strong>en</strong> byggnad kollapsade<br />
Polypropyl<strong>en</strong>fibrer behövs i många typer<br />
av högpresterande betong för att förhindra<br />
svårare former av spjälkning som påverkar<br />
konstruktion<strong>en</strong>s brandmotstånd.<br />
Att helt förhindra spjälkning <strong>är</strong> knappast<br />
Fortsättning s. 48 P<br />
46 husbyggar<strong>en</strong> nr 2 B 2008<br />
FÖRFATTAREN
Change language