Kvalitetsredovisning läsåret 2007/2008 - Luleå kommun

Kvalitetsredovisning
Läsåret 2007/2008
Ersnäs förskola
Ansvarig rektor:
Maria Nilsson

Inledning
Grundfakta
Ersnäs förskola ligger cirka två mil söder om Luleå stad i byn Ersnäs, mitt i ett
villaområde med promenadavstånd till skogar, ängar och Ersnäs skola.
Förskolegården har genomgått en upprustning med utökad yta 2007. Utemiljö har
utvecklats med bollplank, ny gungställning, lekredskap en cykelstig med bro samt
planteringar av träd och buskar.
Förskolan har två åldersblandade avdelningar. Vi har totalt 36 barn i åldrar från ett
till sex år. På varje avdelning arbetar två förskollärare och en barnskötare. Förskolan
har ett eget tillagningskök. Vi har ett geografiskt stort upptagningsområde med
differentierad karaktär. Barnen kommer från Ersnäs, Fällträsk och Mörön de bor på
bondgårdar i villor samt i hyreshus. Ersnäs förskolas kvalitetsarbete syftar till att
identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för vårt arbete mot de nationella
målen och att därmed utveckla arbetsprocesser samt kunna vidta adekvata åtgärder
för att förbättra verksamheten kontinuerligt.
Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen
Planering, utvärdering och reflektions dagar samt grov och fin planeringen är
grunden för Ersnäs förskolas kvalitetsarbete. Tidigt på hösten sätter vi upp mål för
hela förskolan och går igenom vilka åtgärder som skall vidtas därefter kommer
genomförande fasen. Under pågående process dokumenterar varje pedagog och
arbetslag det som pågår i verksamheten. Varje pedagog i arbetslaget sätter upp
personliga mål på individnivå. Även personalkonferenser och avdelningsplaneringar
är underlag för kvalitetsredovisningen.
All dokumentation blir underlag för utvärdering som analyseras. Grovplaneringen
delges föräldrarna vid föräldramötet på hösten. Barn och föräldrar deltar i
planeringar och utvärderingar genom att kontinuerligt ge synpunkter via kontakten
med personalen i utvecklingssamtalen eller vid föräldramöten och inflytanderåd.
Föräldrar och barn skall känna delaktighet i förskolans verksamhet samt ges tillfälle
att uttrycka sina tankar och idéer om sin eller sina barns vistelse vid Ersnäs förskola.
Sammanfattande för hela processen blir kvalitetsredovisningen.
Kvalitetsredovisningen redovisas för inflytanderådet. Därefter publiceras den på
hemsidan för att vara lättillgänglig och känd för alla berörda parter.
2

Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Integrationen:
Öka samarbetet och samverkan mellan förskola – skola både på barn/elev
samt pedagognivå.
Gemensamma planeringsdagar med skolans personal.
Se och ta vara på kompetenser och styrkor bland personalen i hela huset.
Skapa fler möten med kvalité som utvecklar dialogen mellan föräldrarna
och förskolan.
Utveckla samverkan mellan avdelningarna.
Inflytande:
Se över intervjufrågorna, forma frågor som lyfter fram barnens egna tankar
och därmed ge dem inflytande. De yngsta barnen får möjlighet att förtydliga
en känsla med hjälp av symboler (t.ex. smileys, tummen upp/ner).
Filma barnet eller spela in intervjun med diktafon för att spara i portfolion.
Vidareutveckla och involvera barnen mer i planeringprocessen av
verksamheten och skapa en struktur i delaktigheten.
Tänka på och vara lyhörd för och ta vara på barnens egna initiativ samt att
som pedagog utveckla en lyhördhet för detta.
Utveckla barnens inflytande i arbetet på förskolan och förstå sina
möjligheter att påverka och ta ansvar för sina val.
Öka barnens medvetenhet om när de är delaktiga i planering och påverkar sin
dag på förskolan.
Barnen ansvarar för samlingen.
Införa en återkommande punkt angående inflytande, delaktighet på
arbetslagsplaneringen.
Finna en kontinuitet med massage/avslappning, varje dag. Vi introducerar och
arbetar med materialet ”Visst kan Du”.
Lyfta fram positiva sidor och arbeta gruppstärkande. Se ”varje barn, varje
dag” bekräfta.
Diskutera med barnen om hur vi är mot varandra för att finna ett gemensamt
förhållningssätt.
Införa sol och is tankar. Soltankar är snälla tankar och handlingar medan
isbankar är då man inte är snäll mot varandra.
Införa veckobrev som ett diskussionsunderlag för barn och föräldrar.
Vidareutveckla inflytanderådet.
Vidareutveckla föräldrarnas frågor inför utvecklingssamtalen.
Litteraturstudier ”Lyssnandes Pedagogik”
Vidareutveckla ”Tåget” vår portfolio, samt ändra formen till en pärm.
Vidareutveckla portfolion digitalt med en CD – rom där man kan samla
bilder, texter, ljud mm.
Vidareutveckla portfolion för att utveckla delaktigheten vid
utvecklingssamtalen.
3

Genomföra pedagogisk dokumentations utbildning för all personal.
Använda digitalkamera och diktafon för dokumentation av arbeten.
Utveckla trivselregler för barn och personal på förskolan.
Genus:
Filma och observera olika situationer i verksamheten och analysera ur ett
genusperspektiv på pedagognivå.
Observera och reflektera över den dagliga verksamheten ur ett
genusperspektiv. Kom ihåg reflektionsboken!
Styrda aktiviteter för att barnen ska få möjlighet att leka med leksaker som de
inte själv brukar välja. Aktivitetslådor, mm.
Vi arbetar med tjej och killgrupper. Vi filmar grupperna på hösten och på
våren.
Litteraturstudier för personalen ”Modiga prinsar och prinsessor”.
Studera språket med ett genusperspektiv.
Språk:
Vidareutveckla och väcka barnens nyfikenhet och lust till att lära om
bokstäver, ord och skrift.
Ge barnen nya utmaningar efter sina behov i språkutvecklingen och utveckla
aktiviteter med olika uttrycksformer så som musik, bild, rörelse, teater, lek
skapa en lust och nyfikenhet där mognad finns samt ta vara på fler
inlärningstillfällen för att vidareutveckla barnens språk.
Videofilma barngruppen för att se språkutvecklingen samt använda diktafon
för att åskådliggöra det enskilda barnets utveckling.
Införa portfoliosamtal kontinuerligt med barnen. Ett barn tjugominuter/vecka.
Ta del av specialpedagogens kompetens vid Ersnäs skolan.
Matte:
Utveckla matematiknätverket inom Bergnäset/Sörbyarna.
Fortsätta att öka lusten och motivationen för lärandet om matematik.
Litteraturstudier för pedagogerna.
Övrigt:
Söka och genomföra EU‐projekt för kompetensutveckling utifrån den
kompetensutvecklingsanalys vi genomfört. Ej beviljat.
Utveckla massagen och avslappningen ur ett hälsoperspektiv på elev och
pedagognivå.
Genomföra studiebesök vid en förskola som arbetar med Genus och Portfolio.
Vidareutbilda pedagogerna genom föreläsningar och böcker i aktuella
ämnen för våra uppsatta mål.
Utveckla lärmiljön inne och ute.
4

Förutsättningar
Personella
Förskolan består av två åldersblandade avdelningar. Varje avdelning består av 17
barn. Vid Ersnäs förskola arbetar sex pedagoger. Behörigheten inom personalen
består av två barnskötare och fyra förskollärare. På varje avdelning arbetar två
förskollärare och en barnskötare. Annan personal inom vår förskola är städerskan/
kokerskan och en plussjobbare. Plussjobbaren alternerar mellan avdelningarna. Vid
Ersnäs förskola är personaltätheten sex barn/pedagog.
Ekonomiska
Snittkostnad/barn exkl. lokaler är 71 000:‐
Materiella
Inomhusmiljön består av goda pedagogiskt utrustade lokaler med lekmaterial och
lekmiljöer anpassade för åldrar och aktiviteter. Utomhusmiljö är utrustad med nya
gungor, lekredskap, en kulle att åka pulka på, fina cykelvägar och ett bollplank.
Gården har även träd och buskar. Lillskogen som nyttjas ligger ca 1km bort. Ett
mycket bra utflyktsmål där både motorik och annan kunskap inhämtas. Viss del av
det pedagogiska arbetsmaterialet tillverkar personalen själv och en del införskaffas.
Varje avdelning är utrustad med en dator. Personalen har två datorer till sitt
förfogande vid planeringar. Digitalkamera, filmkamera och diktafon är medel som vi
använder för dokumentation. I hallen finns en dator som visar bildspel av olika
aktiviteter som barnen genomfört.
Verksamhetens ledning
Rektor leder och ansvarar för verksamheten. Rektor leder och styr i dialog med
pedagogerna. Stor del av arbetet delegeras av rektor till arbetslaget och den enskilde
pedagogen. Rektor och pedagoger ansvarar gemensamt för att skapa en trygg,
positiv, utmanande och inspirerande lärmiljö som utvecklar goda relationer. En
5

verksamhet där en ständig utveckling pågår med uppföljning och utvärdering som
en naturlig del i vardagen.
För att åstadkomma detta sammankallas hela arbetslaget var 6:e vecka 3tim för
personalkonferens. Då behandlas t ex verksamhetsfrågor, organisationsfrågor,
pedagogiska frågor och skolutvecklingsfrågor. Del av arbetslaget möts även
regelbundet varje vecka i olika konstellationer på arbetslagsplanering, grupplanering
mm. Då behandlas pedagogiska frågor samt tid för reflektion ges. Inflytanderåd,
utvecklingssamtal, föräldramöten och den dagliga kontakten är tillfällen där
föräldrar bereds tid att medverka i förskolans verksamhetsutveckling.
Kompetensutveckling
Tre av personalen har gått Mattepilotutbildning
Två av personalen har genomgått Pedagogisk dokumentations utbildning
En av barnskötarna går utbildning mot förskollärare (en utbildning lokalt för
kommunanställda barnskötare i Luleå kommun).
Utöver detta så har personal varit på ett antal individuella föreläsningar.
Mattenätverket i Sörbyarna/Bergnäset
Alla i arbetslaget sätter upp individuella mål. Kompetensutvecklingen kopplas till
dessa mål samt mot de identifierade utvecklingsområdena i verksamheten, BUN:s
prioriterade område och lokala avtalet för fortsatt skolutveckling i Luleå Kommuns
skolor.
6

Arbetet i verksamheten
Gemensamma områden
Särskilda satsningar
För arbetet med barn i behov av särskilt stöd har förskolan anlitat Centrala
Stödteamet som en resurs. De har gett stöd i arbetet med barn enskilt och i grupp. I
Centrala Stödteamet ingår talpedagog, hörselpedagog, resurspedagog,
specialpedagog och psykolog.
Förskolan har valt att fokusera på Genus ur ett pedagogperspektiv för att öka
medvetenheten.
Likabehandlingsplanen
Planen förankras och utvärderas med barnen på samlingarna. Det är viktigt att alla
barn medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna
när man upplever att en kamrat är utsatt eller ensam. Föräldrarna får
handlingsplanen presenterad på höstens föräldramöte eller via inflytanderådet och
hemsidan. På föräldramötet och inflytanderådet ges föräldrarna möjlighet till
diskussion om allas ansvar och skyldigheter. Se (Rättigheter och skyldigheter, samt
förskolans trivselregler).
Planen ska vara väl känd för alla inblandade parter. Barn och personal utvärderar det
gångna årets arbete enligt likabehandlingsplanen detta genomförs i slutet av läsåret.
Föräldrarna ges via inflytanderådet möjlighet att medverka i utvärderingen av
planen. Slutförande av utvärdering och eventuell revidering av planen sker på
utvärderingsdagarna vid läsårets slut av rektor och personal.
7

Hälsa och livsstil
Mål
Utveckla massage och avslappning ur ett hälsoperspektiv på barn och
pedagognivå.
Utveckla en förståelse för vikten av daglig utevistelse och frisk luft
Aktiviteter
Utevistelse så gott som varje dag.
Lugna stunden/avslappning regelbundet för att lära barnen konsten och
vikten av att slappna av.
Samtal med barnen vid måltiderna.
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Resultatet med regelbunden avslappning har gett barnen en större trygghet och ett
lugn i gruppen. Aktiviteterna har även ökat barnens kroppsmedvetenhet. Alla
barn är i stort sett ute varje dag vilket gör att de orkar dagen bättre och mår bättre.
Aktiviteterna har ökat barnens medvetenhet om vikten av att vara ute.
Beslut om åtgärder
Vidareutveckla massage och avslappning ur ett hälsoperspektiv på barn
och pedagognivå. Skapa en kontinuitet.
Fortsätta att utveckla en förståelse för vikten av daglig utevistelse och frisk
luft.
Utveckla utomhuspedagogiken
Utveckla lärmiljön inne och ute.
Utveckla en kunskap om vikten av en hälsosam livsstil; motion, kost och
sömn hos personalen.
Utbildning av kokerskan inom ämnet.
8

HÖK 05 – Fortsatt skolutveckling i Luleå kommuns skolor
Personalkonferenser som genomförts med all personal var 6: e vecka har fyllt detta
behov. Där har diskuterats arbetstider, kompetensutveckling, organisationsfrågor,
schemaläggning, mm. Under mötena har beslut rörande förskolans utveckling tagits
regelbundet. Planeringsdagar och arbetslagsplaneringar är andra tillfällen där
diskussioner förts. Om behov att avhandla samverkansfrågor i liten grupp funnits
vilket inte påvisats har tillfällen funnits att sammankalla skolutvecklingsgruppen.
BUN:s prioriterade område ‐ En integrerad verksamhet
Mål
Öka samarbetet och samverkan mellan förskola – skola både på barn/elev
samt pedagognivå.
Se och ta vara på kompetenser och styrkor bland personalen i hela huset.
Utveckla samverkan mellan avdelningarna.
Aktiviteter
Gemensam planering med skolan.
Utflyktsdagar med förskoleklassen och de äldre barnen på förskolan.
Eleverna i år fem planerar och genomför aktiviteter med barnen på förskolan.
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Personalen på förskolan och skolan har genomfört en gemensam planering av
samverkan mellan de äldre barnen på förskolan och förskoleklassen under våren.
Detta är en fortsättning på samverkan mellan förskola och skola för att skapa
insikt och förståelse för varandras yrken och verksamheter. Fler möten mellan
förskolan och förskoleklass har ökat tryggheten för barnen. De har lärt känna
varandra bättre.
Eleverna i år fem har planerat och genomfört aktiviteter med barnen på förskolan.
Mycket uppskattat av alla berörda parter.
Personalen har samverkat för att alla barn ska få ta del av den kompetens
personalen besitter i hela huset. Detta har man gjort genom att avlösa varandra
under planeringar, reflektionsdagar samt öppningar och stängningar. Andra
aktiviteter när personal och barn varit tillsammans från båda avdelningarna är
9

egnbågs‐, enhörningsgrupperna, julkalendern, storsjung, gemensamma
aktivitetsdagar, utflyktsdagar, teater, matte, snö‐ iskampen.
Beslut om åtgärder
Vidareutveckla den pågående samverkan. Öka samarbetet och samverkan
mellan förskola – skola både på barn/elev samt pedagognivå.
Se och ta vara på kompetenser och styrkor bland personalen i hela huset.
Utveckla samverkan mellan avdelningarna.
Språk
Mål
Vidareutveckla och väcka barnens nyfikenhet och lust till språket. Så att
barnen vågar uttrycka sina tankar och får lika möjlighet till detta oavsett kön.
Ge barnen nya utmaningar efter sina behov i språkutvecklingen och utveckla
aktiviteter med olika uttrycksformer så som musik, bild, rörelse, teater, lek
skapa en lust och nyfikenhet där mognad finns samt ta vara på fler
inlärningstillfällen för att vidareutveckla barnens språk.
Videofilma barngruppen för att se språkutvecklingen samt använda diktafon
för att åskådliggöra det enskilda barnets utveckling.
Ta del av specialpedagogens kompetens vid Ersnäs skolan.
Aktiviteter
Kickoff med Bokstavshäxan som kom och bad om hjälp att hitta alla hennes
bokstäver som att vinden hade blåst iväg. Barnen samlade bokstäver hemma i
tidningar, de målade bokstäver, fick dekorera sin egen bokstav. Detta fick de
vid ett senare tillfälle överlämna till Bokstavshäxan. Då trollade
Bokstavshäxan dessa bokstäver till ord, detta för att barnen skulle lära sig vad
ett ord är.
Läsvila, personalen har som rutin att varje dag läsa högt. Böckerna finns lätt
tillgängliga för barnen på två ställen på avdelningen.
Matramsor, varje dag läses en ramsa före maten. Personalen byter ramsa med
jämna mellanrum.
Veckans bok
Flanosagor/påssagor
10

Målarrum – personalen har gjort i ordning skaparrummet så att barnen själva
klarar av att måla när de känner för det.
Diktafon används för dokumentation
Bokstavshatten och språklekar i Regnbågsgruppen (Bornholmsmodellen)
Samling – personalen har sjungit mycket och ofta klappat eller spelat maraccas
till sångerna.
Sagotäcket – På avdelningen Lingonet har de varje fredag haft en sagostund
på sagotäcket. Aktiviteten börjar alltid och slutar med en ramsa. Andra
aktiviteter är dockteater, sagopåsar, dramatisering, små berättelser och ibland
högläsning ur böcker. Sagotäcket har varit i olika rum på avdelningen, en
gång var platsen utomhus.
Dataspel
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Bokstavshäxan – barnen ser bokstäver överallt, många barn skriver bokstäver
själv, de flest barn vet första bokstaven i sitt namn. Många känner också igen
namn och ord. Häxan är en positiv upplevelse som gav intresse. Personalen
har uppmuntrat barnen att fortsätta skriva och leta bokstäver.
Böcker – barnen tycker om att lyssna till högläsning. Många av barnen sitter
gärna och läser böcker och sina egna fotografiböcker de läser och pratar med
varandra.
Matramsor – barnen tycker det är roligt med ramsor och lär sig dem fort.
Diktafon – personalen har börjat använda diktafon och upptäckt att det är ett
smidigt instrument att hinna uppfatta vad barnen säger.
Läsvila – läsvilor utförs efter barnens utvecklingsnivå, hur lång saga de orkar
lyssna till och kan ta till sig.
Favoritbok – Veckans bok – barnen har fått syn på böcker de inte hade sett
innan, något barn hade med sig en bok på finska så att barnen fick upp
ögonen för fler språk. Barnen var mycket glada över att få ta med sig en egen
bok och visa för kompisarna.
Flanosagor/påssagor – sagan blir mer konkret, det blir mer spännande för
barnen när man använder tredimensionellt material. Barnen vill gärna höra
samma saga flera gånger.
Samling – barngruppen kan hålla takten när de klappar till sånger.
Målarrum – många barn har tagit pensel och vattenfärg som uttrycksform.
Sagotäcket – barnen frågar efter sagotäcket, de står i kö för att få komma in
och sätta sig på täcket och höra en saga. Efter att personalen har berättat eller
spelat upp en teater för dem vill barnen ofta spela själv. Täcket har varit
väldigt uppskattat bland barnen.
Regnbågsgruppen – I Regnbågsgruppen har personalen använt sig av
Bornholmsmodellen, lekt mycket språklekar, barnen har haft namnlappar,
11

klappat namn, bokstavshatten (barnen får dra en bokstav ur hatten och sedan
tänka ut ord som börjar på den bokstaven), barnen har hittat på sagor till de
modiga prinsessorna.
Dataspel – barnen förstår inte alltid de dataspel vi har. Personalen har inte
haft tid att sätta sig in i dataspelen, samt möjlighet att vara med och hjälpa
barnen. Dataspelen stämmer inte överens med vår åldersgrupp.
Samverkan med specialläraren från skolan har inte genomförts.
Det som framgår är att barnen blivit mer intresserade av bokstäver och ord eftersom
att de vuxna pratat mycket om det. Att dramatisera med en sagofigur som kom och
hälsade på skapade ett intresse och en nyfikenhet hos barnen. De lyssnade på ett
annat sätt, och berättade vidare till föräldrarna.
Beslut om åtgärder
Införskaffa bra pedagogiska dataspel
Utveckla barnens förmåga att agera, sjunga och tala, framhålla vikten av
kommunikation. Så att de vågar uttrycka sina tankar och får lika möjlighet
till detta oavsett kön.
Vidareutveckla och väcka barnens nyfikenhet och lust till språket.
Ge barnen nya utmaningar efter sina behov i språkutvecklingen och utveckla
aktiviteter med olika uttrycksformer så som musik, bild, rörelse, teater, lek
skapa en lust och nyfikenhet där mognad finns samt ta vara på fler
inlärningstillfällen för att vidareutveckla barnens språk.
Videofilma barngruppen för att se språkutvecklingen samt använda diktafon
för att åskådliggöra det enskilda barnets utveckling.
Införa portfoliosamtal kontinuerligt med barnen. Ett barn tjugominuter/vecka.
Utveckla lärmiljön med fokus på språket
Införa pedagogisk loggbok
Vidareutbilda pedagogerna genom föreläsningar och böcker eller
studiebesök i det aktuella ämnet för våra uppsatta mål.
Matematik
Mål
Väcka och stimulera barnens lust‐ och nyfikenhet till att använda och
upptäcka matematiken
Utveckla mattenätverket inom Bergnäset/Sörbyarna
Litteraturstudier för personalen
12

Aktiviteter
Snö‐ och iskampen – barnen fick mäta med hjälp av kroppen
Utomhuspedagogik – Personalen räknar i sandlådan och jämför längden på
pinnar samt går på formjakt m.m
Vardagsmatematik – Samlingarna har haft planerade aktiviteter, sagor,
ramsor, och sånger. Personalen tränar att ta in matten i alla vardagliga
situationer ex påklädning ett par skor…, vid matbordet hel/halv smörgås, hur
många köttbullar, former vilken form har maten cirkel, klot. Hur många
gånger ska jag ge fart. Samling – hur många är här, hur många är hemma?
Kösystem nu är du först, du är den andra, tredje…, mjölkpaketet är ett
rätblock till formen
Regnbågsgruppen – Mattetivoli, spel, styrda aktiviteter, sagoskogen m.m. I
Mattetivolit har barnen tilldelats olika uppgifter att lösa, spelat olika spel, ritat
och sytt formkuddar, räknat och ritat när de delat frukt. Vid utflykt till
sagoskogen har barnen fått uppgifter i skogen av ”Hattifnattarna”, t.ex. plocka
8 lingon och hälften så många blåbär, jämföra längder och mäta m.m.
Dataspel
Matteintervju med barnen
Vattenlek med olika mått
Matematiknätverket – ett nätverk som rektorerna i Sörbyarna startat i
samverkan med rektorerna på Bergnäset. Ett nätverk för att inspirera och
fördjupa de pedagogiska samtalen utveckla erfarenhetsutbyte m.m.
Litteraturstudier
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Snö‐ och iskampen – Barnen tog sin an uppgiften de fick av riddaren från
Matematiklandet med stor entusiasm. De letade och fotograferade former,
saker som visade på begreppen stor‐liten, lång‐kort, par. Aktiviteten var
upplagd för att skapa lust, nyfikenhet och spänning.
Vardagsmatematik – Barnen använder matematiska begrepp mer nu än
tidigare. Barnen räknar, hittar former ex vid maten, på gården, på utflykter.
Barnen är mer medvetna om vad matematik är. Personalen har suttit med
enskilda barn och undersökt lite var de är i sin utveckling. De har haft
planerade aktiviteter på samlingar och de har genom att observera barnen i
den fria leken hört att de använder fler matematiska begrepp nu. Även genom
samtal med barnen i olika situationer upptäcker de att barnen har lärt sig t ex
namn på former, lägesord. Personalen talar om för barnen att det de gör är
matematik som i sin tur ökat barnens medvetenhet.
13

Regnbågsgruppen – Personalen märker att barnen fått ett annat tänk kring att
räkna och lägga ihop. De klarar av att lösa lättare uppgifter. Personalen har
märkt att barnen använder mätord, jämförelseord (t ex fler, färre)
Vattenlek – Personalen har inte prioriterat att medverka vid vattenlek.
Dataspel – Personalen har inte prioriterat att ge barnen introduktion och hjälp
med dataspelen.
Matematikintervju – Pedagogerna har utformat en barnintervju och
ifrågasätter utformningen av den. Intervjun är ej genomförd.
Matematiknätverk i Sörbyarna/Bergnäset – Personalen var mycket positiv till
nätverket de fick inspiration och redovisningen gav tillfälle för ett
erfarenhetsutbyte.
Litteraturstudier – tiden för vidareutveckling har uppehållit sig med att
vidareutveckla förskolans portfolio och kunskaper i ämnet samt
läroplansläsning.
Barnen har fått upp ögonen för och förstått att matematik finns även på förskolan.
Att det är så mycket som är matematik. Personal som går mattepilotutbildningen har
sporrat kollegor att gå vidare och ger kollegor tankeställare. Mattenätverket ökade
engagemanget hos personalen i ämnet. Personalen fick positiv input och inspiration
av de andras redovisningar. Ett bra utvecklingstillfälle för personalen.
Beslut om åtgärder
Väcka och stimulera barnens lust‐ och nyfikenhet till att använda och
upptäcka matematiken
Utveckla Snö‐ och iskampen. Bra start att introducera begreppet par.
Dataspel – Införskaffa nya bra dataspel samt introducera dessa på ett bra sätt.
Utveckla utomhuspedagogiken med matematikfokus.
Vattenlek‐ försöka prioritera om tid till att vara med barnen och
experimentera vid vattenleken
Utveckla och genomföra matematikintervjun
Använda diktafon/kamera för att åskådliggöra det enskilda barnets
utveckling.
Utveckla lärmiljön med fokus på matte
Vidareutveckla nätverket i Sörbyarna
Införa pedagogisk loggbok
Vidareutbilda pedagogerna genom föreläsningar och böcker eller
studiebesök i aktuella ämnen för våra uppsatta mål.
14

Genus
Mål
Målet är att bemöta barnen lika oavsett kön. Barnen ska välja vem/vad/hur de vill
leka utifrån sin egen person och önskan, inte utifrån kön.
Aktiviteter
Egna reflektioner och observationer av personalen
Han blir hon –Personalen ändrar i sånger och sagor, ramsor och teater så att
han blir hon och hon blir han.
Saker som ”hör till ett kön” – Personalen använder t ex brandslangen till att
spola isbanan, skottar snö m.m.
”Modiga prinssessors klubb” har bildats i Regnbågsgruppen där flickorna får
vara modiga och vara med om äventyr, döda drakar t ex.
Aktivitetslådor
Filmning i hallen och vid matbordet
Litteraturstudier ”Modiga prinsar och prinsessor”
Analys och bedömning av måluppfyllelse
I ”Modiga prinsessors klubb” lever flickorna ut och hittar på spännande
historier som prinsessor (de själva) får vara med om.
Egna reflektioner – personalen upplever en ökad medvetenhet hos sig själv, de
har en punkt på arbetsplatsträffarna där de tar upp genus. De erbjuder t ex
flickorna att komma och bygga garage till bilarna. De tar inte för givet att
pojkarna vill leka med bilar och flickorna med dockor.
Egna reflektioner – diskussionerna har utvecklats och kompetenshöjningen
under förra året har utvecklat pedagogerna. Personalen visar på förhöjd
uppmärksamhet på hur de bemöter och samtalar med barnen ur ett
genusperspektiv.
Saker som ”hör till ett kön” – personalen har ökat sin medvetenhet och pratar
medvetet med barnen om att flickor och pojkar kan göra samma saker.
Aktivitetslådorna – har lagts åt sidan. De har inte använts som en styrd
aktivitet. Behovet har inte påvisats. Personalen har observerat att förskolan
har starka barn som av egen vilja väljer vad de vill leka med oavsett kön.
Litteraturstudier ”Modiga prinsar och prinsessor” – är ej genomförd tiden för
vidareutveckling har uppehållit sig med att vidareutveckla förskolans
portfolio och kunskaper i ämnet samt läroplansläsning.
Filmning – Matsituationen har filmats men inte analyserats.
15

Beslut om åtgärder
Vidareutveckla personalens insikt och kunskapsutveckling inom ämnet.
Personalen fortsätter att observera sig själv samt kollegor. Reflektera över hur
barnen gör. Påminna varandra och ge kritik, både positiv och negativ.
Aktivitetslådorna – införs om barngruppens behov påvisar det.
Barns inflytande samt föräldrars information och delaktighet
Mål
Målet är att barnen vågar uttrycka sin vilja och åsikt, blir hörda och därmed
även får inflytande.
Att göra föräldrarna mer delaktiga och i och med det öka deras inverkan i
barnens vistelse på förskolan.
Vidareutveckla portfolion.
Utforma en låda där föräldrarna kan tycka till och vara med och påverka
verksamheten.
Skapa fler möten med kvalité som utvecklar dialogen mellan föräldrarna
och förskolan.
Aktiviteter
Storsjung
Tvärtomdagen
Enhörningsgruppen/Regnbågsgruppen
Veckans kompis
Leksaksdag
Frågor till föräldrar inför utvecklingssamtal
Månadsbrev
Portfolio/digital portfolio
Utbildning av personal i pedagogisk dokumentation
Digitalkamera och diktafon
Sovvila
Avslappning
Samling
Intervjuer
Visst kan du!
Sol och istankar – Diskutera med barnen hur vi är mot varandra för att
komma fram till ett gemensamt förhållningssätt. Prata om sol‐ istankar.
16

Utvecklingssamtal som utgår från barnets portfolio.
Inflytanderåd för att ge föräldrarna en möjlighet till inflytande och
delaktighet så att vi tillsammans kan utveckla förskolan. Rådet består av tre
föräldrarepresentanter från varje avdelning.
Föräldramöten utifrån föräldrar och verksamhetsbehov.
Eftermiddagar med föräldrafika (t ex: lucia, grillfest) där tillfälle ges att
mötas.
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Barnen har upptäckt att de får vara med och bestämma vissa saker själva. De säger
själva att de har fått bestämma saker och frågar vem som har bestämt den här
gången. Vilket visar sig i flera aktiviteter. Personalen har medvetandegjort, påpekat
för barnen att de är med och bestämmer.
Storsjung – Barnen vill vara med och planera storsjung och frågar vems tur
det är. Barnen är delaktiga och tycker att storsjung är roligt! Barnen upplever
att de blir lyssnade på och att de får välja själva.
Tvärtomdagen – förväntan, glädje och delaktighet från barnens sida. De
berättar i hallen där det stod vad barnen kommit fram till. De visar sina
föräldrar och bad de läsa vad det stod. Det var barnen som var vakna någon
dag före den utlysta tvärtomdagen som själva planerade vad de kunde göra
tvärtom. Personalen synliggjorde det genom att sätta upp ett anslag i hallen
där det stod det barnen hade bestämt.
Enhörningsgruppen – barnen vill och får leka samma lekar från gång till gång,
barnen är entusiastiska och glädjefyllda. I gruppen har man arbetat mycket
gruppstärkande. Barnen känner sig delaktiga, de blir lyssnade på och
bekräftade, det de säger tas på allvar.
Regnbågsgruppen – barnen fick vid första tillfället önska vad de ville göra.
Detta har varit underlag vid planering. Barnen är medvetna om att de har
varit med och bestämt. De säger att detta har vi bestämt att vi ska göra.
Barnen känner sig delaktiga, de blir lyssnade på och bekräftade, det de säger
tas på allvar.
Veckans kompis – Ett barn sätts i fokus. Barnet blir intervjuat, får tala om vad
de gillar och vad de är bra på m.m. De övriga barnen får tänka efter vad detta
barn är bra på. Barnet blir framlyft och bekräftat. De frågar efter och längtar
efter att just de ska bli veckans kompis.
Leksaksdag – barnen önskar och vi genomförde leksaksdag tillsammans.
Frågor inför utvecklingssamtalen – i stort sett alla föräldrar hade svarat på
frågorna. Bra underlag inför utveklingssamtalet.
17

Månadsbrev – positiv respons från föräldrar.
Portfolio/digital portfolio – en tankeprocess har startat hos alla personal. En
ny utformning har diskuterats. Den digitala utformningen har inte påbörjats
eftersom att tankeprocessen kring portfolion tagit all tid.
Utbildning av personal i pedagogisk dokumentation – alla, utom en nu
anställda pedagog har gått utbildningen.
Digitalkamera och diktafon – Digitalkameran används så gott som dagligen.
Diktafonen har några pedagoger börjat använda.
Sovvila – barnen slappnar av och vilar eller somnar på sovvilan.
Avslappning, barnen ligger på golvet och har varsin kudde, för dem som
klarar av att ligga och lyssna utan bilder, lässtund i soffan för de barn som
behöver bilder att titta på för att kunna koncentrera sig. De längtar efter
avslappningen. Barnen har haft svårt att slappna av på läsvilorna.
Samling – barngruppen tycker om att sjunga, höra sagor, dramatisera själva.
Barnen får ofta vara med och välja vilka sånger de ska sjunga.
Intervjuer – Barnen var inte sig själva vid intervjutillfället, barnen var ”här och
nu”. Personalen fick inte svar på det de ville veta. De har inte använt sig av
det som barnen sa. Personalen har inte prioriterat att se filmerna och skrev
inga anteckningar under intervjun och har därmed inte använt sig av det som
framkom.
Visst kan du! – Personalen har inte prioriterat att sätta sig in i materialet. De
har valt annat material till avslappning/massage.
Sol och is tankar – Har inte blivit förankrat hos barnen. Teoretiskt vet barnen
hur man är en bra kompis men i praktiken fungerar det inte alltid. En av
avdelningarna hade korta teatersketcher där de tog upp situationer som
uppstått i barngruppen. Där fick personalen prata med barnen om hur man
ska vara mot varandra m. m.
Utvecklingssamtalen och portfolion har ökat både föräldrar och barns
medvetenhet om utvecklingen och skapat goda förutsättningar för
inflytande och delaktighet. Portfolion konkretiserar utvecklingen för barn
och föräldrar.
Föräldramötena har varit ett utvecklande och bra forum för föräldrar,
personal och skolledning att diskutera och penetrera aktuella
utvecklingsfrågor. Föräldrarna har berikats med information om förskolans
mål och innehåll som är en förutsättning för inflytande. Föräldrarna har
påvisat delaktighet. Mötet förskola och hem har varit fokus.
Inflytanderåd ‐ Målet med inflytanderådet är att skapa en arena där hem och
förskola möts för att gemensamt forma och utveckla förskolans innehåll och
verksamhet. Delaktigheten från föräldrarna har varit differentierat. Rådet ökar
helt klart informationsflödet mellan hem – förskola. Rådet har skapat tillfällen
för mig som skolledare att föra ut förskolans mål och förankra dessa, lyssna in
föräldrarnas tankar och idéer om sitt barns förskolevistelse och utveckling.
18

Föräldrarna bereds därmed bättre förutsättningar för att vara delaktig i
förskolans utvecklingsprocess.
Eftermiddagar med föräldrar fika har varit ett mycket uppskattat inslag av
föräldrarna. Ytterligare ett tillfälle för alla att mötas och känna sig delaktiga
Beslut om åtgärder
Utveckla och förankra ”Sol och istankar” Soltankar är snälla tankar och
handlingar medan isbankar är då man inte är snäll mot varandra.
Utveckla lyhördheten hos personalen, vara uppmärksam och haka på barnens
egna initiativ i vardagssituationer såsom dukning, samling mm.
Se över intervjufrågorna, forma frågor som lyfter fram barnens egna tankar
och därmed ge dem inflytande. De yngsta barnen får möjlighet att förtydliga
en känsla med hjälp av symboler (t.ex. smileys, tummen upp/ner).
Spela in intervjun med diktafon för att spara i portfolion.
Vidareutveckla och involvera barnen mer i planeringprocessen av
verksamheten och skapa en struktur i delaktigheten.
Öka barnens inflytande i arbetet på förskolan och utveckla en förståelse för
sina möjligheter att påverka och ta ansvar för sina val.
Öka barnens medvetenhet om när de är delaktiga i planering och påverkar sin
dag på förskolan.
Införa en återkommande punkt angående inflytande, delaktighet på
arbetslagsplaneringen.
Finna en kontinuitet med massage/avslappning, varje dag. Vi introducerar och
arbetar med materialet ”Visst kan Du”.
Diskutera med barnen om hur vi är mot varandra för att finna ett gemensamt
förhållningssätt. .
Vidareutveckla portfolion för att utveckla delaktigheten vid
utvecklingssamtalen.
Använda digitalkamera och diktafon för dokumentation av arbeten.
Utveckla trivselregler för barn och personal på förskolan.
Intervjufrågor inför föräldramöten.
Skapa fler möten med kvalité som utvecklar dialogen mellan föräldrarna och
förskolan.
19

Resultat och måluppfyllelse
Förskolan
Måluppfyllelsen och resultaten är till belåtenhet och har varit hög både på BUN: s
prioriterade mål och enhetens egna. Alla barnen visar på en utveckling och vår
portfolio är en bra metod för att åskådliggöra barnets utveckling för alla inblandade
parter. När jag studerar och gör en bedömning av utvecklingen över tid ser jag på en
viss förbättring av måluppfyllelsen över tid.
20

Sammanfattande resultatredovisning, analys och förslag till
åtgärder
Eftersom enhetens mål uppfylldes i stort ser jag utfallet av de insatser och aktiviteter
förskolan vidtagit som goda. Insatserna består på det organisatoriska planet av en
god resursfördelning. Även personalens kompetensutveckling har utvecklat
organisationen och kommit barnens utveckling till gagn. Andra orsaker till den höga
måluppfyllelsen är att lusten till lärandet för barnen har ökat. Detta har bland annat
skett genom att barnen varit med och påverkat samt upplevt att de lyckats i sin
utveckling. Barnen har fått ett ökat inflytande på sin egen lärande situation. Detta har
resulterat i att barnen oftare säger att de tycker att det är kul och påvisar ett ökat
intresse och engagemang.
Vidare i min analys anser jag att enhetens portfolio med tydliga mål bidragit till att
barn, föräldrar och personal vetat vart de är på väg och vart de ska. Portfolion skapar
en trygghet hos barn, föräldrar och personal. Även jag som skolledare känner en
trygghet. För att göra ett kvalitativt arbete måste det finnas något att jämföra med
annars blir det ingen kvalitet.
Utvecklingen av integrationen i verksamheten är positiv. Samverkan har påbörjats
mellan förskola och skola på barn/elev och pedagog nivå. Även integrationen
mellan avdelningarna har utvecklats men fortfarande finns det kvar att utveckla.
Behovet och målsättningen har under detta läsår varit att barnen ska känna
trygghet och tillit i hela huset och med all personal. Tillsammans med personalen
utveckla regler för samvaron samt tillägna sig ett vårdat språk. Visa respekt för
andra och sig själv allt för att skapa en god lärmiljö på vår förskola.
En intressant del i integrationsarbetet är samverkan mellan förskola och skolan.
Något som jag som rektor och personal tror mycket på. Det handlar om att
överbrygga stadierna för alla inblandade parter barn, elever och föräldrar. Trygga
föräldrar skapar trygga barn.
På förskolan pågår utvecklande dialoger mellan personalen en förutsättning för att
integrationen mellan avdelningarna ska utvecklas så även med skolan. Det som
visat sig är att det finns en klar utvecklingspotential. Vid Ersnäs förskola har
miljön utvecklats positivt. En ”LÄRANDE ORGANISATION” är min målsättning.
Målet med inflytanderådet var att skapa en arena där hem och förskola möts för att
gemensamt forma och utveckla förskolans innehåll och verksamhet. Delaktigheten
från föräldrarna har varit differentierat. Rådet ökar helt klart informationsflödet
21

mellan hem – förskola. Rådet har skapat tillfällen för mig som skolledare att föra ut
förskolans mål och förankra dessa, lyssna in föräldrarnas tankar och idéer om sitt
barns förskolevistelse och utveckling. Föräldrarna bereds därmed bättre
förutsättningar för att vara delaktig i förskolans utvecklingsprocess.
Andra mål för enheten var att skapa goda förutsättningar för delaktighet och
inflytande för barnen. Portfolion, samlingen mm har ökat delaktigheten och
inflytandet för barn och föräldrar. Sammantaget har aktiviteterna över tid utvecklat
och ökat barnens inflytande så även föräldrars information och delaktighet.
Resultaten visar på en utveckling av barns inflytande utifrån uppsatta mål och
aktiviteter. Det som framgår är att det finns en utvecklingspotential vid
planeringssituationen. Personalen arbetar hela tiden och låter barnens tankar och
idéer utvecklas. En pedagogik som bygger på lyssnande och delaktighet. Vi har
kommit en bit på vägen men det finns fortfarande mycket att utveckla och lära i det
livslånga lärandet.
Vidare visar resultaten av Genusarbetets på en utveckling utifrån uppsatta mål
och aktiviteter. Arbetet påvisar att det finns mycket att arbeta mot och med.
När jag studerar resultaten av matematikarbetet vid enheten påvisas en utveckling
utifrån uppsatta mål och aktiviteter. Analysen visar också att det finns en klar
förbättringspotential bland annat genom att utveckla material och göra det
tillgängligt för barnen. Vidareutbildning av personalen inom ämnet bör
genomföras och ses som en framgångsfaktor.
Arbetet med språket utifrån uppsatta mål och aktiviteter visar på framsteg. Den
styrda aktiviteten bör utökas. Vid de aktiviteterna kan personalen vägleda barnet
framåt i språkutvecklingen.
Ansvarig för Kvalitetsredovisningen
Rektor: Maria Nilsson
22