Zinkgruvan... - Vänerhamn AB

i VÄNERHAMN
3/09
PERSONALTIDNINGEN
Zinkgruvan...
...ger Otterbäcken nytt förtroende
”Visst finns det
framtidstro
kring Vänersjöfarten”

VD:S KRÖNIKA
” Alla vi som arbetar inom Vänerhamn vet vikten av att marknads- Klimatupprop talar för
föra oss och att agera i samförstånd med våra kunder. Vi vet också
hur viktigt det är att ha en fungerande omvärldsbevakning och att ökad godstrafik till sjöss
vara med och påverka den framtid vi vill verka i. Vi gör detta genom
att aktivt delta i debatten om sjöfart i allmänhet, och om transporter
på Vänern i synnerhet. Vi har löpande kontakter med näringsliv,
politiker, Sjöfartsverket och övriga intressenter kring Vänersjöfarten.
Specifika frågor som är aktuella för tillfället är Sjöfartsverkets utredning
om slussarnas framtid, debatten om de inre vattenvägarna
samt frågan om nya älvförbindelser i Göta Älv.
De första två frågorna kan du läsa mer om här i tidningen. Den senare
handlar bland annat om hur Göta Älvbron i Göteborg skall
ersättas och hur sjöfarten/väg- och järnvägstrafiken skall kunna
samordna öppningar av broar längs med Göta Älv.
2009 har varit ett år präglat av lågkonjunkturen där godsvolymerna
har minskat kraftigt. Minskade intäkter har gjort att vi under året
fått vara ytterst försiktiga med våra kostnader. Trots detta har vi
ändå på ett klokt sätt gjort investeringar för framtiden. Läs mer
längre fram om invigningen av det nya kontoret i Otterbäcken och
om det nya lagret i Vänersborg. Innan jul har vi dessutom framför
oss invigningen av den ”Multimodala terminalen” i Kristinehamn.
Trots det tuffa omvärldsklimatet har vi gemensamt, genom hårt
jobb och bra samspel, lyckats göra ett resultat i nivå med budget.
Detta är att betrakta som helt fantastiskt.
Jag vill tacka er alla för fina insatser under 2009 och önskar en
God jul och ett Gott nytt år!
Göran Lidström, VD
Stuvargatan 1, 652 21 Karlstad
Telefon 054-14 48 60
Mail vanerhamn@vanerhamn.se
www.vanerhamn.se
Ansvarig utgivare Göran Lidström
Redaktör Mikael Hallgren
2 NR 3
Form Preferens AB
Text Preferens AB
Bilder Preferens AB,
Tobias Uhn, Sven-Åke Larsson
Tryck Tryckeri AB Knappen
Enigheten var stor när kommuner, länsorganisationer och
näringsliv samlades i Göteborg i slutet av oktober för ett
gemensamt stormöte. Om 20 år – 2030 – ska Västra Götaland
inte längre vara beroende av energi från kol eller olja.
Viljeyttringarna var så pass starka att ett 60-tal av de närvarande
tillsammans skrev under ett klimatupprop om hur
man ska agera för att i tid nå fram.
I en gemensam klimatstrategi konkretiseras vad som ska
göras. Planerade ingrepp sorterar under sex insatsområden.
Ett av dessa är Energieffektiva transporter och flera intressenter
– både offentliga och privata – har redan påbörjat
arbetet. En viktig del av samtalen kretsar kring vad som
kan göras för att flytta godstrafik från väg till båt samt om
hur Göta Älv kan nyttjas på bästa sätt.
Godstransporter med inlandsfartyg som drivs med gas,
lyfts fram som ett attraktivt alternativ som skulle avlasta
regionens vägar, förbättra miljön och öka trafiksäkerheten.
En första åtgärd blir här att intensifiera arbetet att övertyga
den svenska Regeringen om rimliga krav på inlandsfartygen
vad gäller konstruktion och bemanning. Eliminering
av svenska särregler och en svensk lagstiftning som
är jämförbar med EU:s direktiv och förordningar skulle
öppna upp en ny transportmarknad och samtidigt ge tillg
å n g t i l l E U: s i n v e s t e r i n g s m e d e l o c h u t v e c k l i n g s b i d r a g .
Med dessa förutsättningar uppfyllda kan ett modernt, miljövänligt,
vattenburet godsstråk utvecklas vilket kommer
att bidra till Västra Götalands fortsatta utveckling.
”
KLIMATUPPROP
Klimatet är vår tids stora ödesfråga och
användningen av fossila bränslen måste
minska kraftigt. Ju längre det dröjer desto
dyrare blir notan. Därför agerar vi NU!

Framtidstro...
...kring sjöfarten på Vänern
Under hösten har Sjöfartsverket och konsultbolaget Sweco presenterat en utredning om sjöfarten på Göta Älv. Rapporten
lyfter fram ett behov av omfattande slussrestaurering år 2030 och ifrågasätter om den förväntade kostnaden går att motivera
samhällsekonomiskt. Innehållet har väckt känslor och förvåning bland alla dem som dagligen jobbar med inlandssjöfarten,
självfallet också bland Vänerhamns personal. Sjöfartsverket har tagit emot kritiken och mildrar nu tonläget.
SJÖFARTSVERKET har låtit konsultföretaget
Sweco göra en samhällsekonomisk bedömning
av trafiken på Göta älv och i Trollhätte kanal.
Rapporten, som publicerades i början av september,
kommer till slutsatsen att slussarna i Trollhättan,
Vänersborg och Lilla Edet kommer att behöva bytas ut år
2030 om lastfartyg ska kunna fortsätta trafikera älven.
Den nödvändiga investeringen har bedömts till 2,8 miljarder
kronor. Utredarna ifrågasätter om sjöfartens samhällsekonomiska
vinster kan motivera dessa kostnader.
INOM VÄNERHAMN är förvåningen över Sjöfartsverkets
utspel stor. Man har också på flera sätt – både direkt och
indirekt – bemött utredningens slutsatser.
- Jag tror jag talar för hela Vänersjöfarten om jag säger att
Sjöfartsverkets tolkning av rapporten kom som en total
överraskning, säger Göran Lidström, Vänerhamns VD.
Varken vi, våra kunder eller andra aktörer kring Vänern
hade förväntat oss ett sådant här ställningstagande.
Gemensamt ser man också flera stora frågetecken.
• Sjöfartsverket har varit en av de drivande parterna i
Överenskommelse om Vänersjöfarten, där man tillsammans
med kommuner, länsförvaltningar och näringslivet
jobbat hårt för att förbättra regelverket och därigenom
utveckla förutsättningarna för Vänertrafiken.
Sedan överenskommelsen trädde i kraft för 7 år sedan
har sjöfarten haft ett uppsving. Sjöfartsverkets utspel
innebär att man förbiser detta trendbrott och skapar
en oro som kan slå undan benen för fortsatt utveckling.
• Sjövägen lyfts i alla forum fram som ett miljövänligt
framtidsalternativ för inlandstransporter. I vad mån
Sjöfartsverkets utredning har vägt in de miljömässiga
konsekvenserna på samhällsekonomin känns osäkert.
Än mer anmärkningsvärt är att ”sjöfolkets” eget verk
inte sluter upp bakom ryggen på sin ”egen” näring i en
så pass viktig fråga.
• Vi är idag många som satsar hårt för att utveckla hamnanläggningarna
kring Vänern. Bara inom Vänerhamn
har vi under åren 2002 - 2009 investerat mer än 160
miljoner kr i våra hamnar. Alla dessa satsningar skulle,
vid värsta tänkbara scenario, vara helt förgäves.
KRITIKEN MOT UTREDNINGEN och dess slutsatser har
varit hård och framförd från många håll. Sjöfartsverket har
lyssnat och i ett yttrande förtydligar man vart man står;
”Sjöfartsverket har tidigare inom ramen för åtgärdsplaneringen,
beskrivit nödvändigheten av långsiktiga investeringar i slussarna
längs Göta älv. Som ett förtydligande är investeringarna en fråga
som äger sitt avgörande på politisk nivå. Olyckligtvis har denna
information tolkats som att Sjöfartsverket tagit ställning emot en
framtida Vänersjöfart, vilket definitivt inte är fallet....
...det är av yttersta vikt att nya älvförbindelser samtidigt
medger en rationell sjöfart på älven”.
Från Vänerhamns sida är övertygelsen fast.
- Vänersjöfarten kommer inte bara att finnas
kvar, utan även att utvecklas, säger Göran
Lidström. Resten av Europa satsar hårt
på sin inlandssjöfart. Sverige måste
göra likadant. Transporter till sjöss
är en framtidsväg. Om detta
råder ingen tvekan.
REPORTAGE
NR 3
3

REPORTAGE
”Kraftfulla hjullastare hämtar zinken från
det närliggande magasinet och bygger en
”mellandepå” inom räckhåll för hamnkranen”.
4 NR 3
Zink
I Otterbäcken har nyligen en viktig pusselbit fallit på
plats. Hamnens största kund, Zinkgruvan Mining AB,
har tecknat ett nytt femårsavtal för hantering av zink
och bly. Från och med nästa år kommer dessutom
ett samarbete att inledas kring lastning av koppar,
som enligt Zinkgruvans egna prognoserna går en ljus
framtid till mötes.
Det är en fuktig dag på kajen i Otterbäcken.
Den våta asfalten ger zinksliget utmärkt fäste
och i hjulspåren efter kajens lastmaskiner
lägger sig en klisterlik massa. Ganska snart
upptäcks att morgonens val av lätta promenadskor inte var
något bra beslut.
DET SLIRIGA UNDERLAGET är dock inget problem för
Conny Johansson och Jan Alving, som med kraftfulla hjullastare
hämtar zinken från det närliggande magasinet och
bygger en ”mellandepå” inom räckhåll för hamnkranen.
De växelvisa kryssningarna över kajen sker snabbt och effektivt
vilket också är ett krav. Skopan på Tony Nordgrens
kran är stor och lyften över relingen frekventa.
Rutterna över kajen och de precisa kranlyften bygger på
mångårig träning. Samarbetet med Zinkgruvan har pågått
länge och båtarna kommer ofta, i snitt en gång per vecka.
- Vi har lastat zink här i Otterbäcken sedan 1960-talet, berättar
Maria Gustafsson, platschef. I begynnelsen fördes zinksligen
från sligupplaget i Åmmeberg via Vättern och Göta
Kanal hit till Otterbäcken. Numera körs dock allt hit på bil.
DET NYSKRIVNA AVTALET är viktigt för hamnen i Otterbäcken.
Totalt hanteras årligen 175-190.000 ton zink och
bly vilket är drygt hälften av hamnens totala fraktvolym.
- Det känns självklart bra att uppgörelsen är i hamn, säger
Maria Gustafsson. Zinkens volymer skulle för vår del vara
svåra att ersätta. Det känns också bra att Lundin Mining
ser så pass positivt på vårt arbete att de vill utveckla samarbetet
till att även innefatta koppar.

gruvan
ger Otterbäcken nytt förtroende
Kopparhanteringen inleds redan 2010 då man räknar med
en volym motsvarande ca 5.000 ton. Med en bra råvaruprisutveckling
räknar Lundin Mining dock med en snabb
expansion och 2013 är målsättningen att nå hanteringsvolymer
upp emot 30.000 ton/år.
- Att samarbetet med Vänerhamn fungerat bra är givetvis
en avgörande orsak till att vi valt att förlänga avtalet, säger
Hans Sjöberg, Zinkgruvans Inköpschef.
Andra alternativ har värderats. För närmarknaden transporteras
en hel del på lastbil men detta anses inte ekonomiskt
gångbart för destinationer ute i Europa. Här är det
sjöfart som gäller.
- Alternativet för oss vore att använda en annan hamn, men
i och med att samarbetet fungerar så pass bra har det inte
känts aktuellt. Personalen i Otterbäcken förstår vad vi vill
ha och gör ett bra jobb, avslutar Hans Sjöberg.
ÄVEN I ÖVRIGT har det senaste året inneburit medvind
för Otterbäcken. Nära nog samtliga godsslag har haft en
positiv utveckling och den totala fraktvolymen har ökat.
Ett spännands projekt som följs lite på avstånd är det
planerade Bioenergikombinatet i Gullspång.
- Frågan bearbetas i en regional industrigrupp som kommer
att presentera sin slutrapport nu i februari, berättar Maria
Gustafsson. Ett positivt rapportutfall kan för vår del innebära
nya godsslag och
bulktransporter av
bioenergiprodukter
både
in och ut
ur hamnen.
NR 3
5

REPORTAGE
Premiäryra!
Otterbäckens nya hamnkontor har invigts
6 NR 3
Det har klippts sidenband i Otterbäcken. Under pompa och ståt invigdes den 3 december, i bitande kyla, den nya kontorsoch
personalbyggnaden. Kommunalrådet Carina Gullberg och Vänerhamns VD Göran Lidström förrättade den formella
invigningen inför personal och inbjudna gäster. Medarbetarna i Otterbäcken kan fortsättningsvis glädjas åt en ny, fräsch
arbetsmiljö med rymliga omklädningsrum och ändamålsenliga kontors- och lunchutrymmen.
Det är bitande kallt då invigningsgästerna samlas framför entrén.
Svante Jonsson, Tomas Nero och Jan Larsson
Ett fast grepp om spaden från första spadtaget
Svante Jonsson och Tomas Molin Smörgåstårtan uppskattades av gästerna
Carina Gullberg och Göran Lidström klipper bandet
Anders Hallquist och Johan Severin
Nya lunchrummet rymmer åtskilliga matgäster

Nytt bulklager i Vänersborg
I slutet av oktober togs det nya bulklagret i Vänersborg i
bruk. En över 1000 m2 stor hallbyggnad med generösa portar
och bra takhöjd, placerad direkt på kajen. Ett flerårigt
avtal med kund är redan påskrivet .
Akzo Nobels nedläggning
påverkar Vänerhamn
Inom bara några månader lägger kemikoncernen Akzo
Nobel ned sin anläggning i Skoghall. Ett hårt slag för
Hammarö kommun, då 153 personer förlorar sina jobb.
Nedläggningen får konsekvenser även för Vänerhamn. Vi
sköter idag krankörningen i samband med lossning av salt
och magnetit vid Akzos industrihamn. Volymmässigt rör
det sig om ca 70 000 ton salt och 5 000 ton magnetit per år.
- Det som händer på Akzo är ett hårt slag för Vänerhamn
och Vänersjöfarten säger Tobias Uhn, Försäljningschef. Förutom
de aktuella volymerna försvinner totalt ca 45 anlöp
från Vänersjöfarten då hamnen i Skoghall även tar emot
olje- och kemikalietankers.
Nästan klart i Kristinehamn
Slutförberedelserna pågår och veckan innan jul invigs det
nya kontoret/teknikhuset och personalutrymmet i Kristinehamn.
Vi återkommer med information i nästa nummer.
Ålder: 29 år
HALLÅ DÄR !
Daniel Viberg
Arbetsuppgifter: Kvalitets- och miljösamordnare.
Assisterar även stuverits Driftchef vid behov.
Familj: Sambo samt tre fullstora Grand Danois-hundar.
Född: Kommer från Docksta längs norrländska Höga
kusten. Flyttade till Karlstad för drygt ett år sedan.
Intressen: När jag inte är ute och motionerar hundarna
ritar och projekterar jag på vår planerade husbåt.
Kvalitets- och miljösamordnare, vad innebär det?
En hel del, faktiskt. Min tjänstebeskrivning innehåller
ett antal olika uppgifter. Fokuseringen är hittills
ganska stark på miljön. Tillståndsärenden och externa
kontakter med olika myndigheter, men också
frågor kring exempelvis spillhantering.
På bordet ligger även arbetsmiljö-, brand- och
säkerhetsfrågorna där jag övertar Charlie Skoghälls
tidigare uppgifter.
Vilka svårigheter och utmaningar ser du framför dig?
Än så länge känns det mesta positivt. Det som kan
komma att bli en utmaning är att kunna svara upp
mot önskemålen från så pass många driftställen. Det
gäller här att vara lite av ”jonglör” och kunna hålla
många bollar i luften. Jag tror mycket av hemligheten
ligger i att finna en bra struktur för såväl dokumentrutiner
som det löpande arbetet.
Din egen bakgrund?
Har hunnit med en hel del. Efter skolan hoppade
jag runt bland diverse jobb, bland annat som sjöman
och besättningsman på lyxyacht i Stockholm. Fullföljde
därefter en utbildning på militärhögskolan och
tjänstgjorde under en tid i Kosovo. Närmast innan
Vänerhamn jobbade jag med provkörning, leverans
och service på högfartsfartyg samt med en del miljö
och kvalitet på Dockstavarvet utanför Örnsköldsvik.
Lycka till med det nya jobbet?
Tack!
BLANDAT
NR 3
7

KAJKANTEN
PERSONALAKTUELLT
Femtiotusen dagar
i Vänerhamns tjänst
Vid festligheter på Scandic Winn i Karlstad den 17 november
avtackades ett antal medarbetare som nyligen gått i
pension. Samtidigt belönades trotjänare som varit anställda
i 25 år med var sin vacker guldklocka.
Tillsammans har de avtackade arbetat 196 år i hamnen vilket
motsvarar ca 50 000 arbetsdagar.
Efter middagen hölls tacktal av respektive chef och gåvor
och blommor delades ut.
Överst från vänster; Göran Vogler, Kenneth Werme, Göran Lidström
(VD), Charlie Skoghäll. Neders från vänster; Klas Höggren, Lars
Andersson, Roger Wallin, Christer Hultengren
ARBETSMILJÖ
Analysen av vårens vibrationsmätning är nu klar
och vi kan dra ett antal slutsatser.
• Däckdimension/lager har enbart en mindre
påverkan på vibrationerna. Slitaget däremot
har betydelse. Lastmaskiner med högt slitage
vibrerar mer.
• Förarstolens konstruktion ser inte ut att spela
någon större roll med avseende på vibrationer.
Rätt inställd stol kan dock sannolikt minska
vibrationerna och förbättra ergonomin.
• Förarens körteknik tros spela stor roll eftersom
accelerationerna är störst i maskinens längdriktning.
Körning med hög fart in i materialet ger
upphov till höga accelerationer, i motsats till om
materialet arbetas upp med hjälp av skopan.
• Marken/underlaget har stor betydelse. Jämnare
underlag minskar vibrationerna avsevärt.
Om du vill läsa mer ur materialet finns det tillgängligt
hos respektive Driftchef.
&
SKEPP SKOJ
BRA SJÖFARTSVITSAR välkomnas. Maila din bästa histora
på vitsar@preferens.se. Bästa förslagen publiceras
och belönas med en trisslott. Ange namn, adress samt
om du vill ha ditt namn infört tillsammans med bidraget.
Det var tidigt 50-tal och båten hade precis lagt
till vid Frihamnen i Stockholm. Två av sjömännen
bestämde sig för att se sig om i stan. Den ene killen,
Kalle, var från Malmö, den andre sjömannen, Nils,
var däremot från Grums.
När de promenerat ett slag och tagit sig en bit uppför
Västerbron sa Nils,
- Det var fanken vad den här bron var skånsk!
- Vadå skånsk, svarade Kalle. Vad menar du med det?
- Jo, den är så djävla dryg!