Insamling av matavfall på Sofielundsskolan (417 kb) - Sysav

More documents

Recommendations

Info

Insamling av matavfall på Sofielundsskolan 4. Provtagning, försök och analyser 4.1 Matavfallet 4.1.1 Provtagning Under projektets tid har prover på matavfallet i uppsamlingstanken tagits vid fem tillfällen. Proven har tagits i samband med tömning av uppsamlingstanken. Prov ett, två och fem har tagits direkt i tanken i samband med tömning. För prov tre och fyra har provtagningen praktiskt gått till så att, tanken tömdes med slamsugningsbil och under tömningens slutskede spolades tanken ren med en mindre mängd vatten, slamsugningsbilen körde till Sjölunda reningsverk och tömde cirka 500 liter kvarnat matavfall till en enkubikmeters tank med avtappningskran, från vilken provet slutligen avtappades. Provet kördes sedan direkt till VA-verkets vattenlaboratorium i Malmö där proverna analyserades. Proverna har analyserats med avseende på pH, torrsubstans, glödningsförlust, näringsämnen (kväve och fosfor), samt tungmetaller. Halten av organiska förorenande ämnen analyserades också i de två första proverna. pH är intressant ur rötningssynpunkt och ett lågt pH kan också tyda på att en ensilering skett i uppsamlingstanken. Vid ensilering avstannar nedbrytningen av matavfallet. Torrsubstansen är mycket intressant eftersom den tydligt visar hur avvattningen i tanken fungerar och ger dessutom tillsammans med glödförlusten en grov uppskattning av gaspotentialen i avfallet. Halten av näringsämnen och tungmetaller är framförallt intressant när det gäller spridning av den biogödsel som bildas efter rötningsprocessen, men också som kvalitetssäkring av avfallet innan rötning. 4.1.2 Analyser Källsorterat matavfall har ofta ett lågt pH och det visar också analyserna i försöket, pH i matavfallet är relativt lågt och visar ett spann på 3,5-3,8 med ett medelvärde på 3,6. Torrsubstansen har varierat mellan 11,5-9,1, med ett medelvärde på 10,1. Detta visar att avvattningen i uppsamlingstanken fungerat bra och att det kvarnade matavfallet har en ur transportsynpunkt och rötsynpunkt godtagbar torrsubstanshalt, dvs. hög men fortfarande pumpbar. Medelvärdet för glödförlust är 93 % vilket visar att en stor andel av avfallet är nedbrytbart och lämpar sig väl för rötning. Analyserna av tungmetaller visar att förekomsten av tungmetaller är mycket låg, endast fyra tungmetaller har detekterats. Halterna för övriga metaller ligger under analysmetodernas detektionsgräns. I samtliga prov har kadmium uppmätts. För fyra av fem prover är halterna av kadmium mycket låga, men i ett av proven ligger halten högre. Mycket låga värden av zink förekommer i tre av fem prover. Mycket låga halter av koppar och kvicksilver har uppmätts i vardera ett av proven. Generellt sett är proverna rena med mycket låga halter av tungmetaller. Tabell 2. Tungmetallhalter i matavfallet från lagringstanken. Prov 1 2 3 4 5 Cd (mg/Kg Ts) 0,98 0,03 0,10 0,06 0,05 Zn (mg/Kg Ts) 52 42 22 Hg (mg/Kg Ts) 0,07 Cu (mg/Kg Ts) 4,4 12
Insamling av matavfall på Sofielundsskolan Renhållningsverksföreningen har gett ut certifieringsregler för spridning av biogödsel på åkermark. I certifieringsreglerna finns både riktvärden för metallhalter i biogödseln, uttryckt i mg/kg torrsubstans och riktvärden för metalltillförsel till åkermark, uttryckt i g/ha och år. För att bättre bedöma tungmetallhalten i analyserade prover kan en jämförelse göras mot dessa riktvärden. Riktvärdena gäller spridning av biogödsel men det är matavfallet före rötning som har analyserats i försöket. För att en jämförelse skall kunna göras måste hänsyn tas till det faktum att en stor del av matavfallet bryts ner i rötprocessen. Rötningsförsöken som gjorts i projektet visar att ungefär 75 % av torrsubstansen bryts ner i rötkammaren. Detta betyder att tungmetallhalten kan förväntas vara cirka fyra gånger större i biogödseln än i matavfallet. I tabell 3 nedan har uppmätta tungmetallhalter räknats om till att gälla den biogödsel som matavfallet ger upphov till efter rötning. Tabell 3. Beräknade tungmetallhalter i biogödsel efter rötning. Prov 1 2 3 4 5 Riktvärde Pb (mg/Kg Ts) 100 Cd (mg/Kg Ts) 4,01 0,12 0,41 0,25 0,20 1,0 Cu (mg/Kg Ts) 18 600 Cr (mg/Kg Ts) 100 Hg (mg/Kg Ts) 0,29 1,0 Ni (mg/Kg Ts) 50 Zn (mg/Kg Ts) 213 172 90 800 Jämförelsen visar att det insamlade matavfall är mycket rent och att samtliga tungmetallhalter utom ett ligger väl under riktvärdena. Kadmiumhalten i det första provet ligger betydligt över riktvärdet. Vad detta beror på är svårt att förklara, det kan vara fel vid provtagning och analys, eller så har halten faktiskt varit så hög i just detta stickprov. Prov ett var det första provet efter installation och eventuellt har provet förorenats av den nyinstallerade utrustningen. Eftersom kadmiumhalten i de övriga proverna ligger väl under riktvärdet bedöms kadmium inte utgöra ett problem vid spridning av rötresten på åkermark. Ett bra mått på rötrestens kvalitet är att undersöka om det är tungmetallhalten eller halten näringsämnen som begränsar spridningen av biogödsel på åkermark. För det första provet är det kadmiumhalten som begränsar spridningen, men för de övriga proverna är det fosforhalten som begränsar spridningen. 4.1.3 Rötningsförsök Genomförande För att undersöka det insamlade matavfallets biogaspotential gjordes försök med rötning på en försöksstation på Sjölunda Avloppsreningsverk, se bild 3. Matavfall från tanken vid Sofielundsskolans kök frystes in i mindre dunkar och tillsattes sedan, lite i taget, till en rötningsreaktor med volymen 20 liter. Reaktorn är nedsänkt i ett varmvattenbad som reglerar temperaturen så att den är 37°C ± 1°C inne i reaktorn. Innehållet i reaktorn blandas ständigt om med hjälp av propelleromrörare. Genom en ventil i toppen av reaktorn tillförs avfall och genom en ventil i botten tappas avfall ut. Rötningsvolymen hålls konstant vilket innebär att lika mycket avfall som tillförs tappas också ut. Från toppen av reaktorn förs sedan den bildade gasen till en gasklocka där mängden bildad gas kan avläsas. Avfall har i försöken tillförts/tappats ut från reaktorn en gång per dag, med undantag för vissa helgdagar då inget nytt material tillförts/tappats ut. I samband med varje tillförsel/tappning 13
Page 1 and 2: Insamling av matavfall på Sofielun
Page 11: Insamling av matavfall på Sofielun

Insamling av matavfall på Sofielundsskolan (417 kb) - Sysav

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?