Teknikhistorisk safari - Regionmuseet Kristianstad

Teknikhistorisk safari – en publik resa bland industrier i nordöstra Skåne
Under besöken upplevde vi ibland att föreningarna ville förändra en del i den
publika verksamheten men saknade verktyg för att göra det. Bland annat handlade
det om att sprida ut arbetsinsatserna på flera och nya medlemmar. En del
uttryckte det i form av att ”det är ju bara Måns och Maja som kan något om produktionen
och maskinerna” medan andra lyfte problemet att intressera yngre.
Workshops på Hässleholms kulturhus – ett möte kring värderingsgrunder
För att följa upp men också bredda de samtal vi haft med föreningarnas i samband
med besöken på deras anläggningar, anordnades i april 2010 en workshop
på Hässleholms kulturhus. I form av gruppdiskussioner fick deltagarna arbeta
utifrån ett frågebatteri, vilket bland annat omfattade följande:
o Hur får vi fler aktiva?
o Hur får vi fler som kan guida?
o Vilka målgrupper vill vi nå?
o Vilka kringarrangemang är möjliga/önskvärda?
o Finns behov av fortbildning?
Fler aktiva
Rekrytering av nya medlemmar påverkas av hur verksamheten uppfattas. Genom
att lyfta industri och teknik ur ett samhällsperspektiv kan en förenings kärnverksamhet
kompletteras med delvis nya perspektiv. Kanske kan man utifrån behov
av särskilda kompetenser också riktat efterfråga engagemang från personer med
spetskunskap. Det är också viktigt att nå personer med en relation eller koppling
till ett industriminne eller till något annat som föreningen förvaltar.
Genom att tydligt formulera olika roller kan en förening visa på konkreta
behov, vilket också kan locka nya medlemmar. Det upplevs ofta tryggt men också
roligt att veta att det finns specifika uppgifter att ta tag i och ansvara för. Här är
det även viktigt att erbjuda stöd vid överföring av kunskap inom föreningen.
Handledning för att kunna växa in i ett nytt sammanhang och för att kunna ta
ansvar.
Att vända sig till nya grupper för att där marknadsföra föreningen och dess
verksamhet lyftes fram som angeläget.
Nya guider
Ibland begränsar vi bilden av vilka som kan eller får guida. Om vi istället vänder
på perspektivet och nyfiket ställer frågan: Vad händer om Maja guidar istället för Måns
eller om de delar på uppgiften? Beroende på förkunskap och referensramar så kommer
våra guidningar att se olika ut. Naturligtvis kan en förening använda sig av ett
manus, som guiderna strikt arbetar efter, men det blir ofta tråkigt och känns sällan
äkta. Förvisso finns det de som kan maskinerna på sina fem fingrar och som
25