Teknikhistorisk safari - Regionmuseet Kristianstad

Teknikhistorisk safari – en publik resa bland industrier i nordöstra Skåne
Om vi förutsätter att ett projekt ägs av ett museum eller liknande organisation
och att det finns en hög ambition att samarbeta med ideella, så varierar naturligtvis
möjligheten till inflytande beroende på i vilken fas projektet befinner sig i. I
safariprojektet har vi inte upplevt detta som något problem, växlingen mellan
frågor som är tillgängliga för beslut och frågor som inte är det. Det viktiga är
kanske snarare att projektledningen är tydlig med rollerna och hur mandaten fördelas.
Museivärlden tar på sig ett stort ansvar när vi skapar projekt med stor ideell
medverkan. I dessa projekt ger människor som deltar i projektet av sig själva och
sin egen tid. Vi får deras förtroende. Hur vi vårdar det efter att projektet har avslutats
är också viktigt att fundera över. Vi bör även lyfta upp den process som
projekt liknande Teknikhistorisk safari startar. Om den ska komma till nytta i
andra sammanhang måste vi hitta vägar att sprida metoden, att överföra det
”tänk” som har utvecklats.
Generic Learning Outcomes, GLO, är en engelsk modell för hur museivärlden
kan bli bättre på att angå sin publik. Metoden är i ropet just nu och poängterar
skillnaden mellan att skaffa sig en insikt om publiken istället för att göra antaganden.
Metoden lyfter särskilt fram att betydelsen av att lägga utvärderingen i
början av ett projekt. Kanske är det just dessa erfarenheter som vi har gjort inom
safariprojektet. Deltagarna i projektet har ibland fått agera ”publik” i så motto att
de har tagit emot projektledningens plan för safariprojektets olika aktiviteter och
fått reagera på den. Under projektets process utvecklades deltagarna till aktiva
samarbetspartners. På så vis har de under projektets gång haft olika roller.
Kanske är safariprojektet inte bara ett tecken på ett uppvaknande utan
också på en tendens i samhället, en utveckling mot att flytta beslutsprocessen
närmare medborgarna i ett försök att öka demokratin. Vi bör dock vara observanta
på skillnaden mellan att helt överlämna frågor, uppgifter eller problem till
ideella. De varken vill, orkar eller kan axla hela ansvaret. Samarbetet mellan museivärlden
och de ideella eller publiken bör fortsätta och utvecklas. Det är i utbytet
av tankar och erfarenheter som vi hittar de intressanta och spännande ingångarna,
det är då vi båda blir som bäst på att problematisera och ifrågasätta. Det är
också då vi kan fånga upp den röda tråden som visar hur ”här och nu” kan länkas
till tiden långt borta. Teknikhistorisk safari kan genom sina olika industrimuseer
ses som ett laboratorium eller en verktygslåda för att vidareutveckla samarbete
och förmågan att angå.
Lund 2011-12-20
Helene Stalin Åkesson i samarbete med Pia Sander
40