Teknikhistorisk safari - Regionmuseet Kristianstad

More documents

Recommendations

Info

Teknikhistorisk safari – en publik resa bland industrier i nordöstra Skåne Projektets syfte och mål var att utveckla en samarbetsmodell där föreningar, förvaltare och ägare till industrihistoriska anläggningar får verktyg som hjälper dem att utveckla sina verksamheter så att de kan bli mer publika. Utöver flera små delmål sattes tre större mål upp. Projektet förväntades resultera i en arbetsmodell som ger tydlig vägledning och bra exempel på hur fler av våra sinnen kan tas i anspråk då vi tar del av industri- och teknikhistoriska miljöer. Modellens arbetsmall ska bidra med handledning för att vårt teknikhistoriska arv ska bli mer allsidigt belyst, locka en större och aktivt intresserad publik samt bli mer tillgängligt. Projektet ska bidra till ett skapa en runda mellan olika industrimiljöer. Objekten sätts in i ett större sammanhang, så att besökarna kan följa en röd tråd. I förlängningen bör rundan, safarin, vara tillgänglig via hemsidor där förutom karta över safariområdet liksom namn på de olika anläggningarna också ett fördjupande informationsmaterial kan laddas ner som pdf. Testpanelen är viktig för att kunna pröva modellen på olika publiker. Projektgruppen har bestått av Helene Stalin Åkesson, Regionmuseet, och Pia Sander, Skånes hembygdsförbund. Finansieringen består till övervägande del av så kallade Landsbygdsmedel från Jordbruksverket. Därtill bidrar Skånes hembygdsförbund med så kallad offentlig finansiering inom befintliga tjänster. Regionmuseet går också in med medel, vilket utgör egenfinansiering. För att kunna arbeta med ett geografiskt hanterligt område valdes Skåne Nordost, som är ett etablerat samarbete mellan följande kommuner: Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. Här finns ett relativt stort antal lämpliga anläggningar. Ett urval gjordes och omkring femton föreningar/anläggningar fick frågan om att delta i projektet. Tretton tackade ja. Efter en kort startfas bjöd projektet i januari 2010 in till en kick-off på Bjärnums museum. Projektet introducerades för deltagarna och det gavs tillfälle för alla att presentera sig och föreningens verksamhet. För att inspirera och visa på vilka möjligheter vårt industrihistoriska arv erbjuder, hade Robert Willim etnolog och författare till boken Industrial cool anlitats som föredragshållare. Ambitionen har genomgående varit att bedriva projektet i mycket nära samarbete med föreningarna och deras anläggningar. Därför har det också varit vår avsikt att aktiviteterna inte skulle vara huggna i sten. Istället ville vi ha möjlighet att anpassa dem efter att vi fått återkoppling från deltagarna. De behov som vi först tyckte oss se och som därför togs med i projektbeskrivningen, fick i viss mån ta ett steg tillbaka till förmån för annat. Det deltagarna hade behov av var framförallt ett nätverk, att utbyta idéer, att få fler att axla guiderollen samt att hjälpa dem med marknadsföring. Under de nära två år som projektledning och projektdeltagare samarbetat har aktiviteter som bygger på dessa önskemål och behov genomförts. 6
Teknikhistorisk safari – en publik resa bland industrier i nordöstra Skåne Bilden från Killebergs Kettingfabrik visar hur nära besläktade hantverk och industriell produktion kan vara. Till höger visas en interiör från korgfabriken i Lönsboda. Om äldre industrier som inte längre används för kommersiell produktion ska bli begripliga måste de levandegöras. Det behövs personer som kan bidra med yrkeskunskap, omvärldsperspektiv utifrån olika infallsvinklar, arbetslivshistoria och exempel på produkter. Besökare vill också möta någon att bolla frågor med. Just så arbetar man i korgfabriken. Flera av insatserna har krävt ett processorienterat arbetssätt, vilket fordrar tid för att arbetet ska förankras bland deltagarna. Särskilt tydligt blir det i projekt med många deltagare. För safariprojektet har deltarantalet varit en fördel, eftersom vi tack vare det har fått in många värdefulla synpunkter och exempel. En stor del av projekttiden har handlat om att utveckla föreningarnas sätt att förmedla sina anläggningar till en publik men också om nätverkande. Tack vare detta sker idag samarbeten mellan olika föreningar även utanför projektets aktiviteter. De resultat som projektet har uppnått utgörs dels av en gemensam marknadsföring och informationssatsning men framförallt handlar det om hur föreningarna har vuxit med sina uppgifter. Teknikhistorisk safari har inneburit att deltagarna fått möjlighet att i grupp reflektera över hur man hittills har berättat sin historia. Genom att ställa frågor som För vem berättar vi? och Hur gör vi urvalet av berättelser?, har stora delar av gruppen steg för steg öppnat för kompletterande berättelser. Fler deltagare har bjudits in att guida anläggningarna och arbetet med att fånga upp och hitta nya berättelser, sådant som sätter in teknikhistorien i ett omvärldssammanhang, har ökat. Där tidigare framförallt anläggningen och dess maskiner har lyfts fram i visningar breddas nu perspektivet. Frågor som: Varifrån kom råvaran?, Vem tog fram den?, Varifrån rekryterades arbetskraften? Fanns det säsongsarbete?, Hur mötte produktionen förändringar i samhället? är viktiga. 7
Page 1: 2011:38 Teknikhistorisk safari - en
Page 4 and 5: Regionmuseet Kristianstad Landsanti
Page 6 and 7: Industrianläggningar inom Teknikhi
Page 10 and 11: Teknikhistorisk safari - en publik
Page 47: Regionmuseets rapportserie 2011 Kul

Teknikhistorisk safari - Regionmuseet Kristianstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?