Det goda livets landskap (kopia) - Notable Productions

under det följande då jag ska redogöra för några andra, oväntade, men teoretiskt intressanta
skiljelinjer som började skönjas i och med att analysen inleddes.
Rika minnen kontra färska ögon
Etnologerna Katarina Saltzman och Birgitta Svensson menar att ett landskap måste studeras som
en kulturell process eftersom vi själva alltid är en del av landskapet: ”Människor skapar sin
historia och sitt landskap samtidigt som landskapet och historien skapar dem”. 10 En person som
har tagit del av äldre generationers minnen och berättelser från en plats ser naturligt nog
annorlunda på den platsen än vad den gör som är nykomling. Jessica Etzell, ny hyresgäst på
Valinge, blev till exempel överväldigad första gången hon körde genom Valinges magnifika allé:
”Wow, vad häftigt att sånt här finns kvar!” var hennes omedelbara tanke. För Karin Flynn, som
utgör fjärde generationen på Valingetorpet Karltorp och vars mormor en gång i tiden var med
och planterade de senare delarna av samma allé, genererar den andra typer av associationer:
K: Mormor berättade för mig att hon ville inte gå som 'nån slav på landet’. Hon ville ju ’till stan!'.
För hon hade ju varit tvungen då, på sommarlovet, att rensa rovor. Det var det värsta hon visste!
Och så var hon med och planterade allén! Det brukar jag tänka på varje gång jag åker /.../ för
hon brukade säga när man skjutsade henne: 'Jaa, tänk den sommarn när vi fick gå här och
plantera…'
BILD 7: Valinge: Allén: ”Från Danbyhållet 1”
BILDTEXT:
10 Saltzman & Svensson 1997, s 11. Jfr Lo-Johansson 1954, s. 351.
Nicole Pergament
Sörmlands Museum Sidan 11