Det goda livets landskap (kopia) - Notable Productions

århundranden, för att ge plats åt ståtliga säteribyggnader, spikraka alléer, symmetriska
barockparker samt stora och imposanta stallar, vagnslider och ladugårdar. Med herrgårdarna
följde grindvaktarstugor, rättarbostäder, smedjor, brygghus, industrier, torp och så småningom
också statarlängor. Landskapet befolkades med fogdar, inspektorer, rättare, skogvaktare,
trädgårdsmästare, torpare samt en uppsjö av lantarbetare och livtjänare, alla socialt organiserade
enligt ett hierarkiskt och patriarkalt uppbyggt system. 4
Idag är herrgården i sin ursprungliga bemärkelse, som social struktur, eller som ett samhälle i sig,
sedan länge borta. Men i det sörmländska landskapet finns - i mer eller mindre gott skick - de
fysiska lämningarna kvar: byggnaderna, alléerna, parkerna etcetera. Kvar finns också människorna
– om än inte lika många som förr. Vilka är de? Hur upplever de sitt landskap?
I denna studie har syftet varit att undersöka hur människor på två sörmländska herrgårdar
upplever, värdesätter och förhåller sig till det kulturlandskap som omger dem, samt hur detta i sin
tur förhåller sig till de värden som uppmärksammas av de professionellt verksamma
kulturmiljövårdarna inom regionens länsstyrelse och länsmuseum.
Av intresse har också varit att undersöka vad ett etnologiskt perspektiv, med fokus på den
mänskliga upplevelsen, liksom en tillämpad etnologisk metod, kan bidra med i arbetet för att
finna alternativa attityder och tillvägagångssätt inom den antikvariska praktiken.
BILD 3: Karta.
BILDTEXT:
4 Lindvall 1996, Sörmlandsbygden 1988:2, Hellspong & Löfgren 1994.
Nicole Pergament
Sörmlands Museum Sidan 3