Det goda livets landskap (kopia) - Notable Productions

E: ’Ja, om inte farsan hade tagit bort allt det där, då kunde jag ha fått lite bidrag nu. Men vad
skulle pappa ha sagt, om han visste vad som gällde nu?’
Följden av det slit Evas far lade ner för att få till goda och dugliga åkrar blev alltså att hennes bror
idag inte kan få landskapsstöd.
När Conny Pettersson, som tillsammans med en anställd har Danbyholms drygt femhundra
hektar åkermark att ta hand om, ska beskriva det typiskt sörmländska landskapet talar han först
och främst om hur ”svårodlat” det är. Det brutna landskapet, kan han hålla med om, är
visserligen ”vackert” och har ”stora naturvärden” men det är värden ”som inte syns i plånboken
för man har dom här andra problemen: åkerholmar i vägen, det är diken, det är kuperat”. Allt
detta gör det dyrare att odla per hektar, menar Conny:
C: Ska man bara vara växtodlingsproducent, då är det Skåne som gäller. Här har vi ett annat
kapital i skogen.
För Conny, som är aktiv brukare av jorden, är det sörmländska landskapet ingen kulturellt
förvärvad tankefigur. Det är istället ett mycket påtagligt och faktiskt landskap och Connys sätt att
förhålla sig till det är pragmatiskt och grundar sig på hans dagliga erfarenheter av att ur detta
landskap skaffa sig sin utkomst. För Conny är skogen ett självklart inslag i herrgårdslandskapet.
Konsument eller medskapare i förändringen?
Att många av oss idag betraktar landskapet som en konsumtionsvara är en återkommande tanke i
många landskapsstudier. Etnologen Birgitta Svensson talar till exempel om ”vardagsbrukare” och
Nicole Pergament
Sörmlands Museum Sidan 35