Det goda livets landskap (kopia) - Notable Productions

För Sven och Elsa kanske flytten till Valinge faktiskt gav en känsla av att tillhöra A-Europa. För
dem, liksom för så många andra vid denna tid, var delaktigheten i den sociala och tekniska
utvecklingen betydelsefull för den lokala identiteten, liksom för den egna självbilden. Tekniken
gav en känsla av ökad status och socialt avancemang. Så här berättar till exempel Elsa om makens
första bilköp:
E: Så Sandberg, han tog körkort då när han kom hit alltså. Och sen så köpte han sin första bil!
/…/ Och Doktorn han gratulera han att han hade kommit så långt att han kunde köpa bil - för
det hade ju inte folket… förut inte.
Lägg märke till att Elsa, trots att också hon var stolt, ändå säger att det var Sven, inte hon, som
tyckte det var fantastiskt med bil och egen kåk. Själv återkommer hon gång efter annan till den
gamla herrgården i Småland och till den gemenskap som fanns där. Där brukade man samlas på
vedbacken och hugga ved tillsammans på vårarna (här kan jag inte låta bli att tänka på Karl-Oskar
och Kristina i Mobergs Utvandrarserie. Han som tar sig över en ocean för att finna ny mark att
bruka. Hon som aldrig släpper tanken på den lilla apeln hemma i Småland). För Elsa kom
tillvaron på den nya herrgården mest att handla om att vara hemma med barnen. Hon fick inte,
som Sven, själv hantera de tekniska innovationerna ute på fälten, hon delade inte på samma sätt
som han den gemenskap som arbetet ändå ger, och det var inte heller hon som tog körkortet och
körde den nya bilen. Det sociala avancemanget gällde i första rummet honom, inte henne. Elsa är
därmed ett exempel på att man inte nödvändigtvis blev modernist bara för att man föddes före
andra världskriget. I synnerhet inte om man var kvinna.
Men också Sven kan tala om den förlorade gemenskapen i Småland: Där var det mera ”ledigt”
och ”gemytligt”, man hade fester och man tog sig en sup ibland. Här är folk mycket stelare, det är
Nicole Pergament
Sörmlands Museum Sidan 17