Det goda livets landskap (kopia) - Notable Productions

grävs och dikas det. Någon bygger stall. Någon annan lägger ut grus och slagg och kör med
motorgräsklippare där farfar slog med lie. Man lägger igen gamla köksland, anlägger nya rabatter
och sätter ny syrenberså. Man hugger ner det gamla vårdträdet när det börjar skugga huset, man
sätter upp tryckimpregnerade staket runt tomten och kanske ska man också borra brunn?
Att utföra vissa arbetsuppgifter, att aktivt bruka eller förändra landskapet är ett sätt att tillägna sig
det – göra det till sitt, hävdar etnologen Ella Johansson. Detta kan jämföras med vårt städande,
vårt behov av att hålla ordning för att skapa ett hem. 23 Johansson menar att människor genom
själva stökandet, tuktandet och hävdandet av jorden legitimerar sitt ägande till densamma:
Att hävda betyder att bruka, men också att genom själva bruket göra en plats eller en resurs till
sin ägodel. Ohävdad jord riskerar att bli någon annans… 24
Liv i landskapet.
Att se betande kor i landskapet är något som de flesta aktörer saknar. Såväl Valinges brukare som
dess ”landskapskonsumenter” upplevde mjölkproduktionens upphörande som ”en epok som går
i graven” och man tycker att landskapet runt Valinge har förändrats sedan korna försvann. Över
huvud taget är man väl medveten om böndernas betydelse för landskapsbilden och för många
aktörer framstår jordbrukspolitiken som ett av de stora hoten mot landskapet.
Fackmännen då? Vad tycker de? Byggnadsantikvarie Bo Svensson på länsstyrelsen menar att
odlingslandskapet idag är hotat genom att det blir allt färre betande djur. Men än så länge ser det
23 Johansson 1997.
24 Johansson 1997, s 88.
Nicole Pergament
Sörmlands Museum Sidan 37