Det goda livets landskap (kopia) - Notable Productions

tillbakablickande efterkrigsgeneration – vi som vuxit upp med Astrid Lindgrens idylliska
Bullerbyvärld och i brist på egna erfarenheter vill tro att allt var finare, vackrare, bättre och mer
”äkta” förr. Oss kallar jag nostalgiker. Men här talar vi naturligtvis om ständiga
gränsöverskridanden, för att inte säga: ganska grovt tillyxade generaliseringar. I själva verket är
nog de flesta av oss ”pendlare” mellan det modernistiska och det nostalgiska förhållningssättet.
En annan särskiljande faktor är brukarperspektivet, där materialet i studien bekräftar teorin att ju
mer ”aktivt” vi själva brukar landskapet, desto större är vår acceptans gentemot dess förändring.
Så länge det handlar om vår egen täppa, där vi själva är herre, så länge är förändringar av godo,
där legitimerar vi vårt ägande genom att tukta och hävda, medan det landskap över vilket vi inte
har kontroll eller inflytande gärna får förbli som det ”alltid” har varit.
Vårt sätt att uppleva och uppskatta en plats, liksom vår förmåga att identifiera oss med ett
landskap, är avhängigt en rad faktorer där inte minst de personliga minnen men även de kollektivt
nedärvda berättelserna spelar en avgörande roll. En nykomling har helt enkelt inte samma
förhållande till en plats som den som har vuxit upp där, eller som har bott där tillräckligt länge
för att ha tillägnat sig sina egna mycket specifika erfarenheter, liksom andras berättelser och
minnen. Just i detta finns ofta den stora skiljelinjen mellan de lokala ”aktörerna” och den tillfälligt
besökande, om än aldrig så pålästa, kulturmiljövårdaren. Inte desto mindre verkar just minnenas
betydelse vara något som i ganska liten grad har uppmärksammats av den professionellt
förvaltade kulturmiljövården. Det är ju egentligen inte så konstigt. Dels tycks man sakna rutiner
och verktyg för att hantera människors minnen och det är väl i så fall här det etnologiska
arbetssättet skulle ha något att tillföra kulturmiljövården. Å andra sidan kan man, med tanke på
alla de olika och skiftande minnen som finns kopplade till en och samma plats, fråga sig hur en
Nicole Pergament
Sörmlands Museum Sidan 55