Extern fulltext (Nytt fönster) - Institutionen för konst- och ...
Extern fulltext (Nytt fönster) - Institutionen för konst- och ...
Extern fulltext (Nytt fönster) - Institutionen för konst- och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>för</strong>historia, intog hemmet <strong>och</strong> de så kallade hem<strong>för</strong>hållandena<br />
en stark ställning. Anhöriga <strong>och</strong><br />
eventuell arbetsgivare kunde höras, liksom myndighetspersoner<br />
som prästen, allmänläkaren på<br />
orten eller någon lärare. Vid inskrivning var det<br />
vanligt att anhöriga tog initiativet <strong>och</strong> den <strong>för</strong>sta<br />
kontakten med psykiatrin. Kanske klarade man<br />
inte av att ha den blivande patienten i hemmet<br />
längre. Hon eller han kanske inte bidrog till hushållets<br />
<strong>för</strong>sörjning i tillräckligt hög grad, kanske<br />
var aggressivitet en utlösande faktor. I patientjournalerna<br />
finns en rik flora av anledningar till<br />
att den intagne ansågs vara tvungen att lämna<br />
hemmet. Den minsta gemensamma nämnaren <strong>för</strong><br />
alla dessa öden kan sägas vara att de inte passade<br />
in i sin hemma- <strong>och</strong> lokalmiljö.<br />
Man skulle kunna tänka sig att hemmets beskaffenhet<br />
var av särskild betydelse då det eventuellt<br />
blev tal om utskrivning. Vad skulle den intagne<br />
komma ut till? Var hemmet redo att ta emot patienten?<br />
1881 beskriver överläkaren vid Lunds<br />
hospital Ernst Hjertström i sin årsberättelse det<br />
problematiska i att finna rätt tidpunkt <strong>för</strong> utskrivning:<br />
…erfarenheten visar dock, att intet mera befordrar<br />
recidiv <strong>och</strong> sjukdomens öfvergång till kronisk<br />
form än just den sjukes <strong>för</strong> tidiga skiljsmessa från<br />
Lars-Eric Jönsson<br />
anstalten, isynnerhet der hans hygieniska <strong>för</strong>hållanden<br />
i hemmet, såsom ofta händer, ej äro de<br />
bästa; der bör således, der utrymmet inom anstalten<br />
så tillåter, vara hospitalsläkaren en pligt<br />
att kvarhålla convalescenter tills den psykiska<br />
<strong>och</strong> fysiska helsan hunnit stadga sig, såvida ej<br />
särskildta omständigheter <strong>för</strong>anleder annan åtgärd.<br />
7<br />
Konvalescensen var slussen, trampolinen, ut i<br />
samhället, från sjukhuset. På Lunds hospital inrättades<br />
på 1890-talet en särskild konvalescensavdelning,<br />
dit hoppet om tillfrisknande <strong>och</strong> den<br />
snara hemfärden koncentrerades. Överinspektören<br />
<strong>och</strong> psykiatern Gustaf Bolling gjorde 1897<br />
ett besök på avdelningen:<br />
Flera af hospitalets patienter ingåfvo <strong>för</strong>hoppning<br />
om snart tillfrisknande <strong>och</strong> några voro i<br />
full konvalecens. Konvalecentafdelningen med sin<br />
prydliga, om än enkla utrustning <strong>och</strong> det patienterna<br />
upp<strong>för</strong>a sig på ett lugnt <strong>och</strong> städadt skick,<br />
gjorde såsom alltid <strong>för</strong>ut ett godt intryck <strong>och</strong> visade<br />
huru hospitalet inte blott åsyftar, utan ock<br />
lyckats åstadkomma patienternas åter<strong>för</strong>ande till<br />
lugn <strong>och</strong> sans, hvarefter de, innan de återkommer<br />
till sina hem, få <strong>för</strong>stärka sig under <strong>för</strong>hållanden<br />
mera lika hemlif, än anstaltsbehandling. 8<br />
103
Change language