Extern fulltext (Nytt fönster) - Institutionen för konst- och ...

En stoppad fåtölj, gardiner, bordsduk, en palm och ytterligare några krukväxter. I sekelskiftets sinnessjukhus var dessa viktiga
och ofta återkommande inslag i hemlikhetens scenografi. De vita sängarna och sköterskornas uniformer signalerade tillsammans
med det stora, ljusa rummet dessutom att detta var ett sjukhus. Så tycktes hemmet och anstalten sömlöst amalgamerade. Lugn,
kvinnlig avdelning, Kristinehamns hospital 1904.
Foto: Mariebergs sjukhusmuseum.
Här finns ett spänningsfält som är värt att undersöka
– hemmet som institution och institutionen
som hem. Jag har tänkt att, utifrån ett
historiskt perspektiv, ta psykiatrins institutioner
som exempel och undersöka hur de förhöll sig till
hembegreppet. Vad var betydelsen av ett hem i
psykiatrin? På vilket sätt liknades institutionerna
vid hem? Vad var institutionernas hemlika praktiker?
Hemlika rum?
När moderna sinnessjukhus började byggas i
Sverige vid mitten av 1800-talet var det som delar
i ett större system av anstalter som hade
98 Ett hem för alla
människan, hennes kropp, moral och egenskaper
som sitt råmaterial. Oavsett om vi talar om
skyddshemmet, uppfostringsanstalten, reformfängelset
eller sinnessjukhuset fanns på dessa
institutioner en uttalad ambition att tiden på
anstalten skulle förändra – göra något med – den
intagne. Man kan tala om en generell tilltro till
anstaltens förmåga att lösa sociala och medicinska
problem.
Sinnessjukhuset var en av flera sorters anstalter
som uppfördes med början kring mitten av 1800talet.
Cellfängelserna och de moderna lasaretten